Fem spaningar efter Djurgårdens IF - Skövde AIK
Djurgårdens IF inledde tävlingssäsongen mycket starkt med två mål på knappa 20 minuter hemma mot Skövde AIK. Det var nya matchtröjor, chanskavalkader, och mål på rätt plats. Här är Forum 1891:s spaningar från matchen.
Dagens motståndare
Elefanten i rummet är nog trots allt motståndet för dagen, därför drar vi av det plåstret på en gång. Skövde AIK höll sig med nöd och näppe kvar i Superettan i fjol och tappade därtill sin ganska långvariga tränare Tobias Linderoth. Detta har föranlett en viss ombyggnation i laget, som inte alls känns säkra på att hålla sig kvar i den näst högsta serien även inför 2025. Även prestationsmässigt var det en markant klasskillnad mellan hemma- och bortalag på Tele2 under måndagskvällen. Djurgården vann mer eller mindre allt och borde tveklöst ha fått in minst något mål till på SAIK, som var direkt svaga.
Det är såklart väldigt roligt att Djurgårn’ hade många spelare som äntligen visade sina fina offensiva kvaliteter. Samtidigt är det kanske inte idag som man från sidan kan avgöra hur säsongen kommer utveckla sig framöver. Man tredubblade försäsongens målproduktion under matchens gång och det är väldigt skönt att kunna konstatera en fin match, oavsett motstånd. Laget borde helt klart ha gjort fler mål ikväll, men samtidigt undvek man alla bananskal och enkla missar. Djurgårdarna fick chansen att gå hem ganska nöjda och flera av spelarna såg ut att få klart bättre träff än i de tidigare matcherna. Jag tar åtminstone de förutsättningarna framöver utan att tjafsa emot.
Nya matchtröjan
Idag var inte bara tävlingsdebut för flera av säsongens nya spelare. Det var dessutom debut för det nya hemmastället som släpptes ungefär dygnet innan avsparken i Svenska Cupen. Inledningsvis blev jag förvånad, kanske något besviken, över att sponsortrycket på framsidan var ljusblått. Missförstå mig inte, jag ville inte heller se någon logga i rött och lila på de blåa ränderna. Jag trodde mig vilja se ett vitt tryck, men efter att ha sett stället “in action” har den blåa texten växt på mig.
Inte minst fungerar trycket särskilt bra med tanke på tröjans mörkblåa grund. Bredden på ränderna har det experimenterats med ganska flitigt under de senaste åren. Inte minst med tanke på fjolåret är årets ränder ganska rejält annorlunda. Jag har alltid föredragit att ha den ljusblå nyansen i grunden, men de här breda centrerade mörkblåa ränderna på rygg och mage gör något med mig. Supersnyggt matchställ totalt sett, inga krusiduller utan det är enkelt och effektivt. Det ska bli mycket intressant att se hur detta följs upp med övriga tröjuppsättningar i år.
Deniz Hümmet – frälsaren?
Djurgårdens problem med målskyttet för anfallsspelare pågick bara i fem minuter av tävlingssäsongen. Raljant? Kanske, men det ganska ”fula” målet som Deniz Hümmet gjorde är ett typexempel på såna mål som de blårandiga niorna inte har fått in i mål sedan ganska långt tillbaka. Dessutom är det inte alls orimligt att hävda hur mycket lättare det är för en spelare att acklimatisera sig om han presterar. Hümmet är inte där än, men han valde samtidigt helt rätt tillfälle att spräcka målnollan.
Hümmet fortsatte efter sitt mål visa stor hunger. Skulle han ha tagit alla avslut? Det går nog att diskutera vissa av lägena men faktum är att han hela tiden ville framåt och göra poäng för laget. Malmöiten missade ett par ganska bra lägen och med viss finkalibrering hade han gjort minst ett mål till innan halvleken var över. I ärlighetens namn borde den nya anfallaren nog ha gjort åtminstone ett mål till, men Rom byggdes inte på en dag och personligen tar jag vad jag kan i offensiv väg efter den senaste månadens torka framåt.
Missade möjligheternas match
När vi ändå diskuterar missade möjligheter ska det tydligt nämnas att Hümmet knappast var ensam om att bomma ett läge eller två. Det gällde mer eller mindre hela laget som radade upp såväl goda prestationer som fina målchanser. Lucas Bergvall flög fram som en virvelvind över mer eller mindre hela den sista tredjedelen. Både Oskar Fallenius och Felix Vá gjorde bra saker på sina kanter och tog sig förbi sina motståndare flera gånger om. Efter ett antal byten i mitten av den andra halvleken fortsatte Blåränderna med chansskapandet och även om det inte var några direkt hundralägen var man väldigt mycket närmare ett ytterligare mål än vad SAIK var en reducering.
Det var inte heller bara de mer offensiva spelarna som gjorde väl ifrån sig i offensiv väg. Samuel Leach Holm och Rasmus Schüller slog ett par riktigt fina mackor för att skapa ytor för medspelarna, samtidigt som det kändes tätt bakåt genomgående under matchen. Piotr Johansson fick stundom en mer central roll i uppbyggnadsspelet, och även om hans sista passningar hade kunnat sitta lite bättre kändes det långt ifrån ofarligt när han hittade lagkamraterna i och runt straffområdet. Dessutom var det polarna från Helsingfors, Schüller och Miro Tenho, som vackert fick in 2-0 då mittbacken höll sig kvar i straffområdet efter en hörna.
Försiktiga tecken på förändrade anfallsmönster
Tenhos nickmål efter Schüllers fina framspelning en bit utanför straffområdets hörn var något som hade kunnat ske flera gånger om. Bergvall, Vá, Leach Holm, Johansson och Fallenius var alla i liknande lägen för att slå den typen av inlägg. Därtill verkade det vara en uttalad taktik för såväl Tenho som Marcus Danielson att hålla sig kvar i och runt motståndarnas straffområde när tillfället gavs. Återigen ska det nog nämnas att mittbackarna ändå inte gjorde mycket annat i defensiv väg under dagens match. Men med tanke på hur DIF har skapat poäng under tidigare år är det en kittlande tanke att laget kanske kommer igång med målproduktionen kopplad till fasta situationer igen.
Inspelet till Hümmets ledningsmål är inte helt frånskilt Tenhos. Målet kom till efter att laget spelat sig fram till ett fint läge på vänsterkanten, där Bergvall hittade skåningen med en låg boll från kortlinjen. Den typen av lägen var också något som återkom under matchens gång. Fallenius och Vá spelade, särskilt under den första halvleken, med en helt annan sorts frenesi eller frekvens i offensiven än tidigare. De gjorde sina gubbar och gick runt på utsidan längs respektive kant, eller så gick de inåt varpå en medspelare fyllde på i ytterzonerna. Det var också från dessa som merparten av lägena kom och magkänslan är att Kim och Tolle uppmuntrat sina yttrar att göra sina gubbar mer än tidigare.
Eller så kanske de bara fick bättre träff mot Skövde AIK. Det är såklart helt omöjligt att sia om någonting efter en tävlingsmatch mot klart sämre motstånd. Det jag menar att blåränderna kommer kunna ta med sig framöver är ett visst mått hopp, och en positiv känsla som förhoppningsvis också kommer skänka en del lugn till Kaknäs.
