Företagsägda snart klubbar ett minne blott

Den tyska klubblagsfotbollen är likt den svenska baserat på 50+1 regeln, men det finns undantag för vissa klubbar som kan runda reglementet med tyska fotbollsförbundets godkännande. Det är Leverkusen och Wolfsburg. Leverkusen grundades 1904 av anställda inom läkemedelsföretaget Bayer i syftet att utöva korpenfotboll för att hålla igång. VfL Wolfsburg är som ni kanske redan vet är ägda av Volkswagen. De har alltid ägts av respektive företag, långt innan de kom till Bundesliga och eftersom de ägts i mer än 20 år så är de undantagna av reglerna. En fördel som till exempel Leverkusen har är att Bayer historiskt har sett till att klubben alltid gått +-0 ekonomiskt och täckt eventuella förluster. Detta har givetvis skapat en konkurrensfördel som andra klubbar bara kan drömma om. I Wolfsburgs fall så sponsras de med tiotals miljoner euro varje säsong i tröjsponsring med mer. Det är också fantasisummor sett till klubbens storlek och dragningskraft. Det räcker med att se hur den faktiska beläggningen är jämfört med antal åskådare som faktiskt dyker upp på deras matcher. 

Gällande RB Leipzig så har de en avancerad ägarstruktur som delas upp på flera enheter och därmed kunde de kringgå 50+1. Alla vet ju att Red Bull styr klubben med järnhand, men klubben får dock inte heta Red Bull eftersom lagen inte får ha företagsnamn så istället godkändes RasenBallsport Leipzig. Ett annat känt fall är Dietmar Hopp som länge investerade i TSG 1899 Hoffenheim, han fick grönt ljus att ta majoritetskontroll i klubben efter att ha investerat i den i över 20 år. Hoffenheim har likt RB Leipzig och Wolfsburg ingen supporterkultur som är i närheten av traditionsföreningarnas, till exempel Schalke 04, Kaiserslautern och Eintracht Frankfurt. Hopp återlämnade dock i slutet av 2023 majoritetsägande till klubbens medlemmar och därmed är klubben åter en 50+1 klubb.

 
 Vad gör detta med den tyska fotbollen?

Fansen till de andra klubbarna avskyr dem, framför allt RB Leipzig eftersom de på ett så tydligt sätt tog över en annan klubb och gjorde en raketresa genom seriesystemet. Och det är en kommersialisering av fotbollen som supportrar föraktar. I Tyskland finns det många traditionalister som vill värna om fotbollens grundelement, att det är av folket för folket, men att själen och det som en gång var äkta nu ersätts av ekonomiskt incitament som övertrumfar allt. Det viktigaste nu är att plocka marknadsandelar och hänga med i den ekonomiska kapplöpning som pågår i fotbollsvärlden. I Tyskland råder det dock fortfarande humana priser på framför allt ståplatssektionerna och där fansens roll är vital och avgörande för att inte tappa markkontakten helt. 

Konkurrensverket med beslut

Igår, måndag 16 juni meddelade det tyska konkurrensverket att undantagen från 50+1 inom den tyska fotbollen inte bör tillåtas framöver – detta med hänvisning till EU-rätten. De menar att DFL måste säkerställa en öppen tillgång för folk att bli medlemmar i klubben, vilket inte är möjligt i RB Leipzig eftersom de bara har 23 röstberättigade medlemmar där alla har koppling till RB-koncernen. De lyfte även problematiken med Martin Kind i Hannover 96. När omröstningen som sedermera bidrog till inkastande av tennisbollar samt stora protester under matcherna när DFL röstade igenom att tillåta utländskt kapital i ligan gällande TV-avtalet för att marknadsandelar skulle plockas. Kind hade fått instruktioner om att rösta emot förslaget, men han röstade istället för. Konkurrensverket menar att DFL inte vidtog tillräckliga åtgärder för att kontrollera detta. 

Beslutet innebär att både Leverkusen och Wolfsburg på sikt måste bli medlemsägda och beslutet verkar inte ha kommit som en chock för de berörda klubbarna utan de har redan initierat åtgärder för att följa regelverket även om de kritiserat beslutet.

En seger för fotbollen

Beslutet är en seger för den tyska fotbollen i stort. Att det finns klubbar med större ekonomiska muskler än andra är inget problem per se, det är helt naturligt och det vore illa om fotbollen skulle ha direkt kommunistiska regler. Problemet är som ovan nämnt att Leverkusen aldrig har gått minus på grund av Bayer vilket är en orättvis konkurrensfördel mot övriga klubbar. Att Bayer sedan inte satsat flera miljarder varje säsong likt en valfri shejk från Mellanöstern är bra. Det ska bli intressant att se vad detta leder till i framtiden när varken Bayer eller Volkswagen tillåts äga klubbarna, kanske ser vi ett bristande intresse hos Volkswagen som tvingats göra stora nedskärningar? En längre implementeringsperiod väntas och några direkta sportsliga följder lär vi inte se, men beslutet sänder ändå en viktig signal för den tyska fotbollsdemokratin.