Från kris till eufori: Hammers vände allt på City Ground

Det är sådana här matcher man lever för. När allt pekar neråt, när luften känns tung och när Graham Potters position redan börjar ifrågasättas, då, plötsligt, reser sig West Ham som ur askan. Tre mål på tio minuter, en nolla bakåt och framförallt tre poäng som betyder mer än bara siffror i tabellen. Det här var hopp.

Vilgot Gunnarsson

vilgotgunnarsson@hotmail.se

@VilgotGunnarson

Första halvleken bjöd inte på några fyrverkerier. Spelet hackade fram och tillbaka, Nottingham hade mer boll men skapade inte mycket, och West Ham försökte hitta tryggheten i defensiven. Mateus Fernandes fick sin debut från start och visade direkt vilken blick för spelet han har, även om matchen i övrigt präglades av försiktighet och en hel del nerv. Man satt nästan med känslan av att detta var på väg mot ännu en poänglös, grå eftermiddag.

Men när klockan tickade upp mot 84 minuter briserade det. Jarrod Bowen dök upp i rätt ögonblick och satte iskallt 0–1 efter ett förarbete som fick bortasektionen att explodera. Bara några minuter senare stormade Crysencio Summerville in i straffområdet och fälldes, Lucas Paquetá tog hand om bollen, skickade målvakten åt fel håll och rullade in tvåan med en lika kylig som kaxig straff. På tilläggstid satte inbytte Callum Wilson punkt för kvällen med en perfekt nick till 0–3, och West Ham hade plötsligt gjort tre mål på tio minuter.

När slutsignalen ljöd var det mer än bara tre poäng. Det var en mental seger, en lättnad, ett kvitto på att laget faktiskt kan resa sig. Potter fick andrum, supportrarna fick något att tro på igen, och spelarna visade äntligen den hunger och skärpa vi längtat efter. Stort utropstecken måste riktas mot vår käre brasse Lucas Paqueta. Inför matchen ryktades det att han vägrade spela, att han på Alexander Isak vis skulle forcera en transfer. Målgesten efter att han sätter straffen var det enda svar på tal som behövdes. Vår Brazilian Magnifico visar klubben den respekt som klubben visat honom genom hans tunga skandalfyllda säsong.

Nollan bakåt, Bowen tillbaka som matchvinnare, Paquetá som visar hjärta och Fernandes som glimtar av potential, allt detta gör att den här segern känns som något mer än bara en lyckad bortaresa. Callum Wilson var en frisk fläkt, och Summerville ser ut att mycket väl fylla Kudus skor.

Vi ska inte blåsa upp det här till mer än vad det är, men det var precis den urladdning vi behövde. En påminnelse om varför man står kvar i vått och torrt. Om detta blir början på en vändning kan vi se tillbaka på City Ground den 31 augusti som dagen då säsongen faktiskt började.