Friday I’m in love: Uppladdning hos “fienden”

Inför april månads tre bortamatcher i Stockholm (som ju i princip är mina hemmamatcher eftersom jag bor i Mariefred) hade jag tänkt ladda upp på ett lite annorlunda sätt. På fiendemark. Bland fienden själva. 

Eftersom jag var på plats på alla matcherna som skrivande för just Himmelriket var jag klädd hyfsat inkognito (ingen julgran med andra ord). Visserligen en MFF-tischa men ovanpå den MFF:s hoodie med det lilla trycket “Mästarna från Malmö”. Och ovanpå det en grön jacka. 

Först ut - Djurgården 29 mars. Min kompis Patrik som har säsongskort på Diffen skulle ladda upp med söner och polare på Rimlig bar under 3Arena. Han sa att jag var välkommen, om jag pratade tyst och inte hade något synligt MFF-plagg på mig. Jag lovar, svarade jag. 

Väl där, en och en halv timme innan match, var det fullt drag. Lite som Ölcaféet på Möllan, fast underground. Och sjabbigare. Långbord med sittbänkar och ett väldigt begränsat utbud av dryck och mat. Men stämningen var hög och vänlig. Fast blårandig. 

– Här, ta en öl, sa Patrik, och fiskade upp en 0,5 l flaska ur en back från under bordet. 

Patrik sa att han hade försökt att bara köpa “några stycken” men bartendern hade sagt att “det blir billigare om du köper en hel back. Och det kommer gå åt.” Så Patrik köpte en back.

Det var väldigt trevliga 30 minuter på Rimlig bar med mycket snack, skratt, pikningar och gliringar - precis om det ska vara innan match. Och att jag var himmelsblå spelade ingen större roll i Patriks gäng. 

Sedan följde AIK den 14 april. Jag begav mig iväg tidigt för jag hade tänkt slå mig ner på nåt ställe på väg från Solna centrum till Strawberry, en liten promenad på 15-20 minuter. Har gått den förut och vet att det finns en del ställen där. 

Men tågen och pendeltågen var på krångelhumör denna dag, så alla mina planer på en inkognito-öl på en AIK-bar i Solna grusades. För att hinna i tid var jag tvungen att välja bort ölen idag. Men de hade det trevligt på barerna på vägen, och de hade nog “uppskattat” en skåning vid bordet bredvid. 

Och avslutades med Hammarby den 23 april. Hade passat på att ta en del jobbmöten i Stockholm denna dag; det sista lämpligt nog vid Globen kl 15. Vi var klara en dryg timme senare och jag hittade ett ställe vid Gullmarsplan som serverade öl och hade bra betyg på Google Maps. Sju minuter senare nådde jag Ölstugan på Gullmarsplans torg, tog ett litet runt bord under markisen ut mot gatan och beställde - precis när regnet började falla. 

Ölstugan fylldes snabbt på av grönvita människor och snart var borden fyllda - även mitt. Det dröjde inte länge innan jag var involverad i en diskussion med tjejerna till vänster och i en annan med killen till höger. Deras första reaktion när jag efter ett tag sa att jag faktiskt håller på MFF var mer förvåning, som snabbt byttes till nyfikenhet.

– Varför sitter du här ensam?

– För att jag vill ta en öl och vara bland folk innan matchen. Och jag precis hade ett möte här i närheten. 

– Ok, sa de och så fortsatte vi att prata. 

Kontentan av detta då? Och av andra besök i fiendeland, såsom Östra Station (Djurgården) och Kvarnen (Hammarby)? Att 99,9 procent av alla fotbollssupporters är förbannat bra människor, oavsett vilken färgkombination deras hjärta klappar för. 

Fast jag känner ju flest MFF:are och tills motsatsen har bevistas är MFF:are nog lite bättre. 

Sarr vi. 

Dagens låt är en gammal skön favorit från när jag sände Studentradio i Uppsala och vi fick välja musiken själva. Sommaren är i antågande och då blir det Summertime med DJ Jazzy Jeff & The Fresh Prince. Drums please!

Idag för 12 år sedan skrev Martin Grahn denna korta och fina text om AIK:s målvakt Ivan Turina, som tragiskt gick bort mitt i fotbollskarriären. “Vi må vara rivaler sett till klubbemblem, men i grund och botten är vi alla människor, och där är en otroligt stor skillnad på klubbrivalitet och medmänsklighet” avslutade Martin sin text. 

Med det tar vi fredag. Och önskar trevlig helg. 

PS. Idag kom beskedet som många av oss fruktat - Anton Tinnerholm avslutar sin fotbollskarriär. Jag lider med honom att han inte själv fick bestämma hur och när avslutet skulle ske. Men jag tackar honom för många fantastiska stunder på och utanför planen. I november 2022 stod jag på en bar i New York och såg honom spela i NYCFC. Jag kom att prata med två killar i baren och följande utspelade sig.