
England
2021-08-06 23:15
League One: Guiden inför säsongen 2021/2022
En ny säsong av League One står vid dörren och här erbjuds några rader om varje lag i divisionen för att få någorlunda koll på hur läget är inför premiäromgången.

Oliver Fredriksson
3 kommentarer
Då är vi alltså redan här. Det är första helgen i augusti och de lägre professionella divisionerna kickar igång sina serier veckan innan klubbarna i Premier League. I League One är det inget lag som tjuvstartar under fredagen (6/8) utan majoriteten av lagen spelar som vanligt 16:00 på lördag (7/8), med undantag för mötet mellan Charlton – Sheffield Wednesday som går av stapeln 18:30 samma dag. Nu hälsas publiken äntligen välkommen tillbaka till landets samtliga arenor, vilket är den största vinsten i sig redan innan de 46 omgångarna sparkats igång.
Det är återigen en upplaga av League One som ser intressant ut. Hull, Peterborough och Blackpool har försvunnit uppåt och ersatts av Wycombe, Rotherham och Sheffield Wednesday. I andra änden av systemet byttes nedflyttade Rochdale, Northampton, Swindon och Bristol Rovers ut mot Cheltenham, Cambridge, Bolton och Morecambe. Den kanske starkaste symbolen för divisionen är att den innehåller den starka kontrasten mellan klubbarna. Det är divisionen där storklubben (Sunderland) möter gräsroten (Accrington Stanley).
Förhoppningsvis kan denna ihop sydda guide delge något intressant om något lag i League One. Här nedan följer en kort genomgång om divisionens 24 deltagande fotbollsklubbar.
Accrington Stanley
Smeknamn: Accy, Stanley
Grundad: 1968
Arena: The Wham Stadium (Crown Stadium) (5,057)
Manager: John Coleman (2014)
Placering förra säsongen: 11
Det borde egentligen inte finnas mycket som talar för Accrington Stanleys existens i divisionen. Trots det inleder snart klubben sin fjärde raka säsong i League One och det har sett stabilt ut under årens lopp. John Coleman har gjort ett lysande arbete med små resurser och fortsätter handplocka spelare utefter sin inarbetade mall.
Mallen utgörs av en startelva med gnetande kämpar och icke utblommade talanger. Något som gör Accrington till säsongens minst glamorösa bortaresa. Forwardsduon Colby Bishop och Dion Charles är en otrevlig överraskning på landets våta gräsmattor och i Joe Pritchard bor det mycket kreativitet. Visst borde Accrington kunna trotsa oddsen igen och kriga till sig en ny bekväm placering med denna upplaga. Svensk representation i forwarden Joel Mumbongo, inlånad från Burnley.
AFC Wimbledon
Smeknamn: The Dons
Grundad: 2002
Arena: Plough Lane (9,300)
Manager: Mark Robinson (2021)
Placering förra säsongen: 19
Divisionens lindansare löste slutligen ett nytt kontrakt med några poängs marginal och stannade kvar i League One-gemenskapen för femte säsongen i följd. Mark Robinson red in som ny tränare i januari och kunde rädda kvar the Dons via ett lämpligt uppvaknande i april.
Wimbledon är en bra plats att vara på för att utvecklas och med en spelartrupp innehållande divisionen lägsta medelålder, skvallrar det om en mängd spelare med potential. Robinson har lång erfarenhet av spelarutveckling och det kommer krävas att aktörer som Daniel Czoka och Luke McCormick tar kliv framåt i en klubb med begränsade resurser. Tufft tapp av skyttekungen Joe Pigott (20 mål) till Ipswich, som gör att ansvaret för målproduktionen måste läggas över på någon annan. Upp till bevis om Wimbledon ska lyckas reda ut ett nytt kontrakt.
Bolton Wanderers
Smeknamn: The Trotters, The Wanderers
Grundad: 1874
Arena: University of Bolton Stadium (28,723)
Manager: Ian Evatt (2020)
Placering förra säsongen: 3 (League Two)
Bolton Wanderers har varit det senaste storlaget som fått ge sken av hur snabbt det kan gå utför. Efter två nedflyttningar på två säsonger och någon form av lågvattenmärke, kunde Ian Evatt rätta upp byggställningarna och genomföra det som krävdes under sin första säsong som befäl. Maskineriet kom i gång ordentligt från februari månad och framåt, vilket tog dem till League One genom en direktuppflyttning.
Stommen från förra säsongen finns kvar och denna har kryddats med några bekanta namn för den här nivån. Eoin Doyle kommer fortsätta tillföra mål, Antoni Sarcevic kommer fortsätta dirigera från mittfältet och Alex Baptiste kommer fortsätta vara oöm i backlinjen. Här finns tillräckligt med potential för att undvika bottenstrid och mittenskiktet borde därmed vara strävansmålet.
Burton Albion
Smeknamn: Brewers
Grundad: 1950
Arena: Pirelli Stadium (6,912)
Manager: Jimmy Floyd Hasselbaink (2021)
Placering förra säsongen: 16
Efter att ha gått ordentlig kräftgång under hösten, blev allt genast mycket bättre efter årsskiftets tränarbyte. Jimmy Floyd Hasselbaink lyfte Burton från vad som såg ut som en säker nedflyttning och landade istället tryggt en bit ovanför strecket.
Sedan säsongens slut har Hasselbaink efter egna ritningar renoverat om laget ordentligt. Mycket dödvikt har skeppats i väg och gedigna spelare, sett till divisionen, har kommit in. Allt för att man ska tro att kommande säsong ska kunna bli till det bättre för den klassiska bryggeriorten. Det ska nog också gå an för den rutinerade duon Michael Mancienne och Lucas Akins att leda Brewers till en hälsosam mittenplacering.
Cambridge United
Smeknamn: The U’s
Grundad: 1912
Arena: Abbey Stadium (8,127)
Manager: Mark Bonner (2020)
Placering förra säsongen: 2 (League Two)
Cambridge Uniteds närvaro i League One hör inte till vanligheterna. En fin andraplats i League Two under fjolårssäsongen innebar att universitetsstaden fick fira en uppflyttning.
Spelartruppen har adderats med ett par nya ansikten men består i stora drag av samma namn från förra säsongen. Wes Hoolahan utgör en stor del av lagets erfarenhet och förlängningen av mittfältaren Paul Digby var en prioriterad pusselbit. Till Cambridge stora nackdel valde skyttekungen Paul Mullin (32 mål förra säsongen) att chockartat skriva på för Wrexham (!). Han har ersatts av Sam Smith (Reading) som har oerhört stora skor att fylla. Känslan är att Cambridge inte har blivit till det bättre inför den här säsongen och att de går ett tufft år till mötes.
Charlton Athletic
Smeknamn: The Addicks
Grundad: 1905
Arena: The Valley (27,111)
Manager: Nigel Adkins (2021)
Placering förra säsongen: 7
En rörig säsong med många olika ansikten och turer, avgjordes slutligen med att målskillnad höll Charlton borta från playoffspel. Snopet i stunden men en bedrift med facit i hand. Bästa perioden var från mars månad och framåt. En tid som innefattade ett smärtfritt tränarskifte från Lee Bowyer till den så oändligt positive, Nigel Adkins. En tränare som snabbt fick med sig spelargruppen.
Övergångsfönstret har präglats av visionen om en föryngring av truppen. En process som pågår och som hittills är på rätt väg. Jayden Stockley (Preston), Akin Famewo (Norwich-lån) och Craig MacGillivray är tunga värvningar, samtidigt som tappen av Chuks Aneke (Birmingham) och Ben Amos (Wigan) svider. Mer förväntas ske innan fönstrets stängning. Det sportsliga målet är att sluta bättre än förra säsongen, vilket det finns goda möjligheter till.
Cheltenham Town
Smeknamn: The Robins
Grundad: 1887
Arena: Jonny-Rocks Stadium (Whaddon Road) (7,066)
Manager: Michael Duff (2018)
Placering förra säsongen: 1 (League Two)
Genom stadiga förbättringar och kliv uppåt i tabellen kunde Cheltenham nå sin första professionella direktuppflyttning i klubbens 134 år långa historia. Detta under nordirländaren Michael Duffs tredje år på tränarposten. Ett uppdrag som för övrigt är hans första.
Klubben har agerat försiktigt på övergångsmarkanden och ser vid dags datum ut att i stora delar satsa på det gäng som lyckades förra säsongen. Den stabila trebackslinjen med Boyle-Raglan-Tozer står kvar och erfarenhet från League One finns på mittfältet i Liam Sercombe. Förhoppningen är väl att surfa vidare på förra säsongens framgångsrika våg och spela med en sådan energi som bara nykomlingar kan göra. Kan Cheltenham göra det, ska det inte vara omöjligt att hålla fyra lag bakom sig i tabellen.
Crewe Alexandra
Smeknamn: The Railwaymen
Grundad: 1877
Arena: Mornflake Stadium (Gresty Road) (10,180)
Manager: David Artell (2017)
Placering förra säsongen: 12
Förra säsongens främste nykomling fortsatte på inslagen väg med frejdig positiv fotboll. Många på planen chockades och många utanför charmades, när slutligen en 12:e placering kunde nås. Gibraltern David Artell har högt förtroende i projektet, där hårt arbete och hemvävda spelare fortsatt är melodin.
Den positiva exponeringen bör dock ha lett till att Crewe numera inte är en överraskning för majoriteten av motståndarna. Utan nu står istället det ”andra året” vid dörren. Tillräckligt med kvalité finns i Mikael Mandron, Charlie Kirk, Owen Dale och Tom Lowery för att det ska bli en ny positiv säsong, men samtidigt tickar deras kontrakt mot sitt slut och det kan leda till kännbara förändringar av truppen under säsongen. Man är för bra för nedflyttning men det blir svårt att upprepa fjolåret.
Doncaster Rovers
Smeknamn: Donny
Grundad: 1879
Arena: Keepmoat Stadium (15,231)
Manager: Richie Wellens (ny)
Placering förra säsongen: 14
Säsongens genomklappning stod Doncaster för. Lika suverän som höstsäsongen var under Darren Moore, lika usel var vårsäsongen under interim-alternativet Andy Butler. Vad som var på väg att bli playoffspel, blev istället en 14:e placering. Något som inte gör Donny mindre svårbedömda inför den här säsongen.
Riche Wellens har blivit anställd som klubbens nya tränare (Salford), vilket är en person som aldrig riktigt lyckats i divisionen under tidigare uppdrag (Oldham & Swindon). Ett faktum som skapar tveksamheter och en aning mer press redan från första avsparken. Till Wellens försvar har han nu kommit till en klubb med påtaglig kapacitet där Fejiri Okenabirhie får statuera exempel på detta. Någon toppstrid blir det nog inte tal om, men här finns material för att nå övre halvan. Svensk representation i målvakten Pontus Dahlberg, inlånad från Watford.
Fleetwood Town
Smeknamn: The Fishermen
Grundad: 1908
Arena: Highbury Stadium (5,327)
Manager: Simon Grayson (2021)
Placering förra säsongen: 15
Från playoffspel säsongen 19/20, tog Fleetwood ett par steg tillbaka under 20/21. Ett oväntat tränarbyte och en konstant ojämn formkurva låg till grund för detta, och förhöll därmed Fleetwood som aningen svårbedömda. Ett intryck som får följa med laget in i uppstarten av detta spelår.
Bortsett från Wes Burns (Ipswich) exit, har inte laget drabbats av några sorgligare avsked. Nyförvärven är ok men sticker inte ut, och det är därför svårt att sia om det här är ett Fleetwood som blivit till det bättre. Visserligen finns det gott om erfarenhet i tränare Simon Grayson men han har samtidigt inte haft några lyckosamma gig på sina senaste postadresser. Ett nytt tränarskifte innan nyår känns inte orimligt. Nej, det finns betydligt fler frågetecken än utropstecken gällande Fleetwood det här verksamhetsåret.
Gillingham FC
Smeknamn: The Gills
Grundad: 1893
Arena: Priestfield Stadium (11,582)
Manager: Steve Evans (2019)
Placering förra säsongen: 10
Gillingham uppträdde stabilt under förgående säsong och har etablerat sig som ett mitten/övre halvan lag under Steve Evans. De står för en riskminimerande och cynisk fotboll, som lätt snor åt sig poäng från vilket motstånd som helst. Ett spel som varit perfekt lämpat för hur Gillingham varit byggt.
Kanske har det också gått lite för bra för Gillingham, då nyckelspelarna Jack Bonham (Stoke), Jordan Graham (Birmingham) och Connor Ogilvie (Portsmouth) nu ska testa vingarna på mer förnämliga destinationer. Till Gills fördel brukar de träffa rätt i sina ersättare och grundfundamentet finns kvar genom att personifieras av Jack Tucker och Stuart O´Keefe. Klubben bör ännu en gång kunna sätta sig tryggt i tabellens mittenskikt.
Ipswich Town
Smeknamn: The Tractor boys
Grundad: 1878
Arena: Portman road (30,311)
Manager: Paul Cook (2021)
Placering förra säsongen: 9
Ipswich har än inte tacklat degraderingen till League One särskilt bra, och de har haft en bit till den absoluta toppstriden under två säsonger. I sommar har det däremot börjat hända grejer hos traktorpojkarna.
Paul Cook har kavlat upp armarna och minsann visat handlingskraft för att sätta sin prägel på projektet. De senaste säsongernas trötta kompisgäng har dumpats (till framför allt Colchester!). Detta har förbytts mot det bästa som funnits hos mindre kapabla konkurrenter. Rekryteringen av Wes Burns (Fleetwood), Scott Fraser (MK Dons) och Joe Pigott (Wimbledon) symboliserar detta. Lägg därtill ankomsten av Macauley Bonne (QPR) och Conor Chaplin (Barnsley), och anhängarna på Portman Road kan nog börja drömma om framgångar igen. Det ser onekligen intressant ut i Ipswich.
Lincoln City
Smeknamn: The Imps
Grundad: 1884
Arena: Sincil Bank (10,120)
Manager: Michael Appleton (2019)
Placering förra säsongen: 5
Lincoln var laget som förra säsongen föll på det berömda målsnöret i playoff finalen på Wembley. Visserligen var det en överraskning att klubben bara tog sig dit, men man har samtidigt haft en kontinuerlig progression under såväl Dan Cowleys som nuvarande Michael Appletons ledning.
Trots succésäsongen har inte spelartruppen blivit så plundrad som den riskerar att bli vid framgångar. Jorge Grant var för bra för att inte lämna och gick till uppflyttade Peterborough, men annars ser skafferiet snarare välfyllt ut än länsat. Chris Maguire (Sunderland), Hakeeb Adelakun (Bristol City), Teddy Bishop (Ipswich) och ytterligare några intressanta namn har anslutit till en redan bra trupp. Förutsättningar som gör att Lincoln förväntas vara med där uppe även denna säsong.
Milton Keynes Dons
Smeknamn: The Dons
Grundad: 2004
Arena: Stadium MK (30,500)
Manager: Dean Lewington (Interim)
Placering förra säsongen: 13
En klubb som har det bra förställt och som tagit spelmässiga kliv framåt under Russel Martin. Hastigt nog försvann han till Swansea veckan innan premiären, vilket lämnar en rådande ovisshet gällande tränarposten. Annars är det ett passningsorienterat MK Dons, med en spelartrupp som signalerar ungdomlig entusiasm och rapphet. Medelåldern snittar 24 år och majoriteten av nyförvärven är inhämtade i bra åldrar för utveckling. Ett vägval som givetvis inte alltid behöver falla väl ut.
Målskyttarna Cameron Jerome (Luton) och (även framspelaren) Scott Fraser (Ipswich) har dock lämnat, vilket är två blytunga avbräck. Dessa har ersatts av Mo Eisa (Peterborough) och Scott Twine (Swindon). Intressanta namn men är det tillräckligt för att kompensera den poängproduktion som försvunnit? Det är frågan. En mittenplacering bör vara förväntningen.
Morecambe FC
Smeknamn: The Shrimps
Grundad: 1920
Arena: Mazuma Stadium (Globe Arena) (6,476)
Manager: Stephen Robinson (ny)
Placering förra säsongen: 4 (League Two)
Räkorna var klubben som förra säsongen lyckades kvala sig upp till League One via den så nerviga playoff finalen på Wembley. Newport avväpnades på övertid med 1-0 och sedan det gjordes klart den 31/5 har mycket hänt sedan dess på klubbens domäner.
Derek Adams lämnade sin tjänst som tränare tre dagar efter avancemanget. Bradford i League Two lockade tydligen mer för Adams, och in i hans ställe har Stephen Robinson kommit. Detta medförde en ordentlig ombyggnation av spelartruppen. 15 nyförvärv och 12 spelarförluster står noterade, vilket pekar på en tydlig satsning. Är den tillräcklig? Nja, det lär bli en hård kamp för Morecambe att hålla sig på rätt sida strecket.
Oxford United
Smeknamn: The Yellows
Grundad: 1893
Arena: Kassam Stadium (12,500)
Manager: Karl Robinson (2018)
Placering förra säsongen: 6
Oxford United har seglat upp som en allvarsam toppkandidat under de två senaste säsongerna. 19/20 blev det förlust i playoff finalen och förra säsongen rök man i dubbelmötet mot Blackpool. Det är inget snack om att Karl Robinson ska ha beröm för de bedrifterna.
Flera av nyförvärven är hämtade från högre sammanhang och utöver det tunga tappet av försvararen Rob Atkinson (Bristol C), ser laget närmast förstärkt ut. Kvar finns både navet Cameron Brannagan och målskytten Matty Taylor. Serien ser på förhand förvisso ut att vara tuffare än förgående säsong, men verktygen finns i Oxford för att kunna utmana om uppflyttning igen.
Plymouth Argyle
Smeknamn: The Pilgrims
Grundad: 1886
Arena: Home Park (18,600)
Manager: Ryan Lowe (2019)
Placering förra säsongen: 18
Divisionens sydligaste lag gjorde vad som krävdes och höll sig kvar som nykomlingar. En stark inledning och formtopp under vintermånaderna grusade gången för detta. Den bedrövliga avslutningen skojar man däremot inte bort och någonstans är känslan att det inte varit helt lätt att skaka av sig den bittra munsmaken.
Spelarförlusterna lämnar inga direkta tomrum efter sig, men ersättarna på kontot skrämmer inte heller. Att få ordning på defensiven har varit sommarens fokus, och med en del nya namn i den lagdelen förblir det frågetecknet inför säsongen. Framåt lär det i alla fall produceras mål genom den unga herren, Luke Jephcott. Något som blir viktigt om Plymouth ska kunna rota sig i divisionen och undvika att fortsätta med hoppandet mellan League One och Two.
Portsmouth FC
Smeknamn: Pompey
Grundad: 1898
Arena: Fratton Park (19,669)
Manager: Dan Cowley (2021)
Placering förra säsongen: 8
En ojämn vårsäsong gjorde att Pompey lite snöpligt hamnade utanför topp sex och missade playoff. Kenny Jackett fick lämna i mars och Dan Cowley kom in, men utan att få ordentlig bukt med den då rådande negativa spiralen. Nu är Cowley mitt i en sommar för att sätta sin prägel på laget, och det har inneburit en hel del förändringar.
Runt fyra-fem vanligt förekommande startspelare från förra säsongen finns inte längre att tillgå, och nästan samtliga av dessa befinner sig nu hos förväntade övre halvan konkurrenter. Ett par etablerade nyförvärv har kommit in men ledningen känns inte klara med värvningar än, vilket lämnar en del obesvarade frågor. Hursomhelst ryms det en garanterad poängproduktion i offensiva trion Harness-Marquis-Curtis, något som gott och väl kan ta Portsmouth högt igen.
Rotherham United
Smeknamn: The Millers
Grundad: 1925
Arena: New York Stadium (12,021)
Manager: Paul Warne (2016)
Placering förra säsongen: 23 (Championship)
De senaste säsongernas främsta jojo-lag på öarna, är åter tillbaka för ett stopp i League One. Det ständiga bytet av divisionstillhörighet har inneburit två uppflyttningar och tre nedflyttningar på fem säsonger, mellan Championship och League One.
Kontinuitet finns det på tränarbänken, där Paul Warne har varit med på hela den ovan nämnda resan. Det är alltså en tränare som vet hur man tar sig upp från den här divisionen. Truppen ser ut att vara någorlunda intakt, med endast två påtagliga avbräck inräknade. I nyförvärvskolumnen har det också varit lugnt. Det är först nu under premiärveckan som det har börjat kliva in nya ansikten på anläggningen. Visst bör Rotherham vara med i en toppstrid även denna League One-upplaga. Svensk representation i målvakten Viktor Johansson.
Sheffield Wednesday
Smeknamn: The Owls
Grundad: 1867
Arena: Hillsborough Stadium (34,854)
Manager: Darren Moore (2021)
Placering förra säsongen: 24 (Championship)
Det blev, i dubbel bemärkelse, ett mörkt fotbollsår för Sheffield. För onsdagslaget innebar säsongens sistaplats att de spelar i League One för första gången sedan 2011/2012. Ett faktum som hade sett annorlunda ut om laget inte drabbats av de 12 minuspoängen inför säsongen.
Darren Moore hämtades in från Doncaster under våren men han hade inte magin som kunde rädda laget från degradering. Han har nu fått en sommar på sig att handskas med en omgörning. Det har inneburit en del väntade spelarförluster och en del värvningar, såväl chansningar som meriterade sådana. Kraven är givetvis höga på laget men vi alla vet att möjligheterna till att studsa upp direkt inte ska underskattas. Det kommer krävas att Wednesday och klasspelarna som Barry Bannan är ödmjuka inför uppgiften om man säger så.
Shrewsbury Town
Smeknamn: The Shrews
Grundad: 1886
Arena: New Meadow (9,875)
Manager: Steve Cotterill (2020)
Placering förra säsongen: 17
The Shrews hämtade sig bra efter en dålig start på förra säsongen och höll sig slutligen kvar med relativt god marginal. Steve Cotterill tillsattes som ny tränare tidigt och höll inte bara laget kvar utan vann även en personligt tuff kamp mot Covid-19 under våren.
Laget kännetecknas av en stark och solid försvarslinje, med Aaron Pierre i spetsen, som ser ut att ha förstärkts än mer under sommaren. Offensivt ser det något tunnare ut och trots att Ryan Bowman (Exeter) har hämtats in som målskytt finns det mer att göra i denna lagdel. Shrewsbury är ett lag som på sikt vill utmana i toppen men dit är det alltjämt en bit kvar. De ser dock tillräckligt stadiga ut för en betryggande mittenplacering.
Sunderland AFC
Smeknamn: The Black Cats
Grundad: 1879
Arena: Stadium of Light (49,000)
Manager: Lee Johnson (2020)
Placering förra säsongen: 4
Trots nytt playoff-spel räckte det inte hela vägen förra säsongen heller och Sunderlands tillvaro förlängs ytterligare i denna härliga division. En intetsägande höstsäsong förbyttes dock mot någorlunda framgång efter Lee Johnsons intåg som tränare. EFL Trophy-bucklan lyftes i mars och en ny era med ny ägare inleddes månaden tidigare.
Ett par kännbara namn finns inte längre att tillgå, men kvar stannade bland annat användbara Luke O´Nien och poängkungen Aiden McGeady. Lägg därtill att det osar klass om de spelare, exempelvis Alex Pritchard (Huddersfield), som anlänt i övergångsfönstret. Här finns betydligt mer att göra på marknaden för skicklige Johnson, men det finns inga skäl att inte tro på Sunderland som deltagare i en ny toppstrid denna säsong. Svensk representation i Benjamin Mbunga-Kimpioka.
Wigan Athletic
Smeknamn: The Latics
Grundad: 1932
Arena: DW Stadium (25,133)
Manager: Leam Richardson (2020)
Placering förra säsongen: 20
Från poängavdrag, transferembargo och ett överhängande konkurshot är nu ordningen tillbaka i Wigan Athletic. Från en tuff fjolårssäsong, där Leam Richardson höll kvar klubben trots stökiga förutsättningar, har man nu susat upp till att åter vara en förväntad toppkandidat.
Spelarmarknaden har sonderats rejält och truppen har fyllts på med en handfull väletablerade namn för divisionen. Max Power har återvänt från Sunderland, Charlie Wyke hakade på polare Power från samma ort, Jordan Cousins anländer från Stoke, trion Ben Amos (Charlton), Tom Naylor (Portsmouth), Jack Whatmough (do) ansluter från direkta konkurrenter, och nu dagarna innan premiären kom även Jordan Jones (Rangers). Ja, det går fort när vinden vänder och det här kan räcka hela vägen för the Latics.
Wycombe Wanderers
Smeknamn: The Chairboys
Grundad: 1887
Arena: Adams Park (9,448)
Manager: Gareth Ainsworth (2012)
Placering förra säsongen: 22 (Championship)
Wycombe är tillbaka efter ett ettårigt besök i Championship. Förtroende finns kvar i den långvarige tränaren Gareth Ainsworth och projektet på Adams Park ser inte ut att ha fått gungning trots nedflyttningen.
Truppen har hållits intakt och ser inte ut att vara sämre den här säsongen. Nyförvärven Sam Vokes (Stoke) och Sullay Kaikai (Blackpool) har rakt av ersatt de tunga tappen av Uche Ikpeazu (Middlesbrough) och Fred Onyedinma (Luton). Det är inte alltid lätt att studsa rätt efter en tyngre säsong resultatmässigt, men nog ska Wycombe kunna vara tillräckligt bra för att hänga med i en toppstrid här. Vann bland annat mot Leicester på försäsongen.
Premiäromgången 7/8
16:00
Bolton – MK Dons
Cambridge – Oxford
Crewe – Cheltenham
Doncaster – Wimbledon
Fleetwood – Portsmouth
Gillingham – Lincoln
Ipswich – Morecambe
Rotherham – Plymouth
Shrewsbury – Burton
Sunderland – Wigan
Wycombe – Accrington
18:30
Charlton – Sheffield Wed
Det är återigen en upplaga av League One som ser intressant ut. Hull, Peterborough och Blackpool har försvunnit uppåt och ersatts av Wycombe, Rotherham och Sheffield Wednesday. I andra änden av systemet byttes nedflyttade Rochdale, Northampton, Swindon och Bristol Rovers ut mot Cheltenham, Cambridge, Bolton och Morecambe. Den kanske starkaste symbolen för divisionen är att den innehåller den starka kontrasten mellan klubbarna. Det är divisionen där storklubben (Sunderland) möter gräsroten (Accrington Stanley).
Förhoppningsvis kan denna ihop sydda guide delge något intressant om något lag i League One. Här nedan följer en kort genomgång om divisionens 24 deltagande fotbollsklubbar.

Smeknamn: Accy, Stanley
Grundad: 1968
Arena: The Wham Stadium (Crown Stadium) (5,057)
Manager: John Coleman (2014)
Placering förra säsongen: 11
Det borde egentligen inte finnas mycket som talar för Accrington Stanleys existens i divisionen. Trots det inleder snart klubben sin fjärde raka säsong i League One och det har sett stabilt ut under årens lopp. John Coleman har gjort ett lysande arbete med små resurser och fortsätter handplocka spelare utefter sin inarbetade mall.
Mallen utgörs av en startelva med gnetande kämpar och icke utblommade talanger. Något som gör Accrington till säsongens minst glamorösa bortaresa. Forwardsduon Colby Bishop och Dion Charles är en otrevlig överraskning på landets våta gräsmattor och i Joe Pritchard bor det mycket kreativitet. Visst borde Accrington kunna trotsa oddsen igen och kriga till sig en ny bekväm placering med denna upplaga. Svensk representation i forwarden Joel Mumbongo, inlånad från Burnley.

Smeknamn: The Dons
Grundad: 2002
Arena: Plough Lane (9,300)
Manager: Mark Robinson (2021)
Placering förra säsongen: 19
Divisionens lindansare löste slutligen ett nytt kontrakt med några poängs marginal och stannade kvar i League One-gemenskapen för femte säsongen i följd. Mark Robinson red in som ny tränare i januari och kunde rädda kvar the Dons via ett lämpligt uppvaknande i april.
Wimbledon är en bra plats att vara på för att utvecklas och med en spelartrupp innehållande divisionen lägsta medelålder, skvallrar det om en mängd spelare med potential. Robinson har lång erfarenhet av spelarutveckling och det kommer krävas att aktörer som Daniel Czoka och Luke McCormick tar kliv framåt i en klubb med begränsade resurser. Tufft tapp av skyttekungen Joe Pigott (20 mål) till Ipswich, som gör att ansvaret för målproduktionen måste läggas över på någon annan. Upp till bevis om Wimbledon ska lyckas reda ut ett nytt kontrakt.

Smeknamn: The Trotters, The Wanderers
Grundad: 1874
Arena: University of Bolton Stadium (28,723)
Manager: Ian Evatt (2020)
Placering förra säsongen: 3 (League Two)
Bolton Wanderers har varit det senaste storlaget som fått ge sken av hur snabbt det kan gå utför. Efter två nedflyttningar på två säsonger och någon form av lågvattenmärke, kunde Ian Evatt rätta upp byggställningarna och genomföra det som krävdes under sin första säsong som befäl. Maskineriet kom i gång ordentligt från februari månad och framåt, vilket tog dem till League One genom en direktuppflyttning.
Stommen från förra säsongen finns kvar och denna har kryddats med några bekanta namn för den här nivån. Eoin Doyle kommer fortsätta tillföra mål, Antoni Sarcevic kommer fortsätta dirigera från mittfältet och Alex Baptiste kommer fortsätta vara oöm i backlinjen. Här finns tillräckligt med potential för att undvika bottenstrid och mittenskiktet borde därmed vara strävansmålet.

Smeknamn: Brewers
Grundad: 1950
Arena: Pirelli Stadium (6,912)
Manager: Jimmy Floyd Hasselbaink (2021)
Placering förra säsongen: 16
Efter att ha gått ordentlig kräftgång under hösten, blev allt genast mycket bättre efter årsskiftets tränarbyte. Jimmy Floyd Hasselbaink lyfte Burton från vad som såg ut som en säker nedflyttning och landade istället tryggt en bit ovanför strecket.
Sedan säsongens slut har Hasselbaink efter egna ritningar renoverat om laget ordentligt. Mycket dödvikt har skeppats i väg och gedigna spelare, sett till divisionen, har kommit in. Allt för att man ska tro att kommande säsong ska kunna bli till det bättre för den klassiska bryggeriorten. Det ska nog också gå an för den rutinerade duon Michael Mancienne och Lucas Akins att leda Brewers till en hälsosam mittenplacering.

Smeknamn: The U’s
Grundad: 1912
Arena: Abbey Stadium (8,127)
Manager: Mark Bonner (2020)
Placering förra säsongen: 2 (League Two)
Cambridge Uniteds närvaro i League One hör inte till vanligheterna. En fin andraplats i League Two under fjolårssäsongen innebar att universitetsstaden fick fira en uppflyttning.
Spelartruppen har adderats med ett par nya ansikten men består i stora drag av samma namn från förra säsongen. Wes Hoolahan utgör en stor del av lagets erfarenhet och förlängningen av mittfältaren Paul Digby var en prioriterad pusselbit. Till Cambridge stora nackdel valde skyttekungen Paul Mullin (32 mål förra säsongen) att chockartat skriva på för Wrexham (!). Han har ersatts av Sam Smith (Reading) som har oerhört stora skor att fylla. Känslan är att Cambridge inte har blivit till det bättre inför den här säsongen och att de går ett tufft år till mötes.

Smeknamn: The Addicks
Grundad: 1905
Arena: The Valley (27,111)
Manager: Nigel Adkins (2021)
Placering förra säsongen: 7
En rörig säsong med många olika ansikten och turer, avgjordes slutligen med att målskillnad höll Charlton borta från playoffspel. Snopet i stunden men en bedrift med facit i hand. Bästa perioden var från mars månad och framåt. En tid som innefattade ett smärtfritt tränarskifte från Lee Bowyer till den så oändligt positive, Nigel Adkins. En tränare som snabbt fick med sig spelargruppen.
Övergångsfönstret har präglats av visionen om en föryngring av truppen. En process som pågår och som hittills är på rätt väg. Jayden Stockley (Preston), Akin Famewo (Norwich-lån) och Craig MacGillivray är tunga värvningar, samtidigt som tappen av Chuks Aneke (Birmingham) och Ben Amos (Wigan) svider. Mer förväntas ske innan fönstrets stängning. Det sportsliga målet är att sluta bättre än förra säsongen, vilket det finns goda möjligheter till.

Smeknamn: The Robins
Grundad: 1887
Arena: Jonny-Rocks Stadium (Whaddon Road) (7,066)
Manager: Michael Duff (2018)
Placering förra säsongen: 1 (League Two)
Genom stadiga förbättringar och kliv uppåt i tabellen kunde Cheltenham nå sin första professionella direktuppflyttning i klubbens 134 år långa historia. Detta under nordirländaren Michael Duffs tredje år på tränarposten. Ett uppdrag som för övrigt är hans första.
Klubben har agerat försiktigt på övergångsmarkanden och ser vid dags datum ut att i stora delar satsa på det gäng som lyckades förra säsongen. Den stabila trebackslinjen med Boyle-Raglan-Tozer står kvar och erfarenhet från League One finns på mittfältet i Liam Sercombe. Förhoppningen är väl att surfa vidare på förra säsongens framgångsrika våg och spela med en sådan energi som bara nykomlingar kan göra. Kan Cheltenham göra det, ska det inte vara omöjligt att hålla fyra lag bakom sig i tabellen.

Smeknamn: The Railwaymen
Grundad: 1877
Arena: Mornflake Stadium (Gresty Road) (10,180)
Manager: David Artell (2017)
Placering förra säsongen: 12
Förra säsongens främste nykomling fortsatte på inslagen väg med frejdig positiv fotboll. Många på planen chockades och många utanför charmades, när slutligen en 12:e placering kunde nås. Gibraltern David Artell har högt förtroende i projektet, där hårt arbete och hemvävda spelare fortsatt är melodin.
Den positiva exponeringen bör dock ha lett till att Crewe numera inte är en överraskning för majoriteten av motståndarna. Utan nu står istället det ”andra året” vid dörren. Tillräckligt med kvalité finns i Mikael Mandron, Charlie Kirk, Owen Dale och Tom Lowery för att det ska bli en ny positiv säsong, men samtidigt tickar deras kontrakt mot sitt slut och det kan leda till kännbara förändringar av truppen under säsongen. Man är för bra för nedflyttning men det blir svårt att upprepa fjolåret.

Smeknamn: Donny
Grundad: 1879
Arena: Keepmoat Stadium (15,231)
Manager: Richie Wellens (ny)
Placering förra säsongen: 14
Säsongens genomklappning stod Doncaster för. Lika suverän som höstsäsongen var under Darren Moore, lika usel var vårsäsongen under interim-alternativet Andy Butler. Vad som var på väg att bli playoffspel, blev istället en 14:e placering. Något som inte gör Donny mindre svårbedömda inför den här säsongen.
Riche Wellens har blivit anställd som klubbens nya tränare (Salford), vilket är en person som aldrig riktigt lyckats i divisionen under tidigare uppdrag (Oldham & Swindon). Ett faktum som skapar tveksamheter och en aning mer press redan från första avsparken. Till Wellens försvar har han nu kommit till en klubb med påtaglig kapacitet där Fejiri Okenabirhie får statuera exempel på detta. Någon toppstrid blir det nog inte tal om, men här finns material för att nå övre halvan. Svensk representation i målvakten Pontus Dahlberg, inlånad från Watford.

Smeknamn: The Fishermen
Grundad: 1908
Arena: Highbury Stadium (5,327)
Manager: Simon Grayson (2021)
Placering förra säsongen: 15
Från playoffspel säsongen 19/20, tog Fleetwood ett par steg tillbaka under 20/21. Ett oväntat tränarbyte och en konstant ojämn formkurva låg till grund för detta, och förhöll därmed Fleetwood som aningen svårbedömda. Ett intryck som får följa med laget in i uppstarten av detta spelår.
Bortsett från Wes Burns (Ipswich) exit, har inte laget drabbats av några sorgligare avsked. Nyförvärven är ok men sticker inte ut, och det är därför svårt att sia om det här är ett Fleetwood som blivit till det bättre. Visserligen finns det gott om erfarenhet i tränare Simon Grayson men han har samtidigt inte haft några lyckosamma gig på sina senaste postadresser. Ett nytt tränarskifte innan nyår känns inte orimligt. Nej, det finns betydligt fler frågetecken än utropstecken gällande Fleetwood det här verksamhetsåret.

Smeknamn: The Gills
Grundad: 1893
Arena: Priestfield Stadium (11,582)
Manager: Steve Evans (2019)
Placering förra säsongen: 10
Gillingham uppträdde stabilt under förgående säsong och har etablerat sig som ett mitten/övre halvan lag under Steve Evans. De står för en riskminimerande och cynisk fotboll, som lätt snor åt sig poäng från vilket motstånd som helst. Ett spel som varit perfekt lämpat för hur Gillingham varit byggt.
Kanske har det också gått lite för bra för Gillingham, då nyckelspelarna Jack Bonham (Stoke), Jordan Graham (Birmingham) och Connor Ogilvie (Portsmouth) nu ska testa vingarna på mer förnämliga destinationer. Till Gills fördel brukar de träffa rätt i sina ersättare och grundfundamentet finns kvar genom att personifieras av Jack Tucker och Stuart O´Keefe. Klubben bör ännu en gång kunna sätta sig tryggt i tabellens mittenskikt.

Smeknamn: The Tractor boys
Grundad: 1878
Arena: Portman road (30,311)
Manager: Paul Cook (2021)
Placering förra säsongen: 9
Ipswich har än inte tacklat degraderingen till League One särskilt bra, och de har haft en bit till den absoluta toppstriden under två säsonger. I sommar har det däremot börjat hända grejer hos traktorpojkarna.
Paul Cook har kavlat upp armarna och minsann visat handlingskraft för att sätta sin prägel på projektet. De senaste säsongernas trötta kompisgäng har dumpats (till framför allt Colchester!). Detta har förbytts mot det bästa som funnits hos mindre kapabla konkurrenter. Rekryteringen av Wes Burns (Fleetwood), Scott Fraser (MK Dons) och Joe Pigott (Wimbledon) symboliserar detta. Lägg därtill ankomsten av Macauley Bonne (QPR) och Conor Chaplin (Barnsley), och anhängarna på Portman Road kan nog börja drömma om framgångar igen. Det ser onekligen intressant ut i Ipswich.

Smeknamn: The Imps
Grundad: 1884
Arena: Sincil Bank (10,120)
Manager: Michael Appleton (2019)
Placering förra säsongen: 5
Lincoln var laget som förra säsongen föll på det berömda målsnöret i playoff finalen på Wembley. Visserligen var det en överraskning att klubben bara tog sig dit, men man har samtidigt haft en kontinuerlig progression under såväl Dan Cowleys som nuvarande Michael Appletons ledning.
Trots succésäsongen har inte spelartruppen blivit så plundrad som den riskerar att bli vid framgångar. Jorge Grant var för bra för att inte lämna och gick till uppflyttade Peterborough, men annars ser skafferiet snarare välfyllt ut än länsat. Chris Maguire (Sunderland), Hakeeb Adelakun (Bristol City), Teddy Bishop (Ipswich) och ytterligare några intressanta namn har anslutit till en redan bra trupp. Förutsättningar som gör att Lincoln förväntas vara med där uppe även denna säsong.

Smeknamn: The Dons
Grundad: 2004
Arena: Stadium MK (30,500)
Manager: Dean Lewington (Interim)
Placering förra säsongen: 13
En klubb som har det bra förställt och som tagit spelmässiga kliv framåt under Russel Martin. Hastigt nog försvann han till Swansea veckan innan premiären, vilket lämnar en rådande ovisshet gällande tränarposten. Annars är det ett passningsorienterat MK Dons, med en spelartrupp som signalerar ungdomlig entusiasm och rapphet. Medelåldern snittar 24 år och majoriteten av nyförvärven är inhämtade i bra åldrar för utveckling. Ett vägval som givetvis inte alltid behöver falla väl ut.
Målskyttarna Cameron Jerome (Luton) och (även framspelaren) Scott Fraser (Ipswich) har dock lämnat, vilket är två blytunga avbräck. Dessa har ersatts av Mo Eisa (Peterborough) och Scott Twine (Swindon). Intressanta namn men är det tillräckligt för att kompensera den poängproduktion som försvunnit? Det är frågan. En mittenplacering bör vara förväntningen.

Smeknamn: The Shrimps
Grundad: 1920
Arena: Mazuma Stadium (Globe Arena) (6,476)
Manager: Stephen Robinson (ny)
Placering förra säsongen: 4 (League Two)
Räkorna var klubben som förra säsongen lyckades kvala sig upp till League One via den så nerviga playoff finalen på Wembley. Newport avväpnades på övertid med 1-0 och sedan det gjordes klart den 31/5 har mycket hänt sedan dess på klubbens domäner.
Derek Adams lämnade sin tjänst som tränare tre dagar efter avancemanget. Bradford i League Two lockade tydligen mer för Adams, och in i hans ställe har Stephen Robinson kommit. Detta medförde en ordentlig ombyggnation av spelartruppen. 15 nyförvärv och 12 spelarförluster står noterade, vilket pekar på en tydlig satsning. Är den tillräcklig? Nja, det lär bli en hård kamp för Morecambe att hålla sig på rätt sida strecket.

Smeknamn: The Yellows
Grundad: 1893
Arena: Kassam Stadium (12,500)
Manager: Karl Robinson (2018)
Placering förra säsongen: 6
Oxford United har seglat upp som en allvarsam toppkandidat under de två senaste säsongerna. 19/20 blev det förlust i playoff finalen och förra säsongen rök man i dubbelmötet mot Blackpool. Det är inget snack om att Karl Robinson ska ha beröm för de bedrifterna.
Flera av nyförvärven är hämtade från högre sammanhang och utöver det tunga tappet av försvararen Rob Atkinson (Bristol C), ser laget närmast förstärkt ut. Kvar finns både navet Cameron Brannagan och målskytten Matty Taylor. Serien ser på förhand förvisso ut att vara tuffare än förgående säsong, men verktygen finns i Oxford för att kunna utmana om uppflyttning igen.

Smeknamn: The Pilgrims
Grundad: 1886
Arena: Home Park (18,600)
Manager: Ryan Lowe (2019)
Placering förra säsongen: 18
Divisionens sydligaste lag gjorde vad som krävdes och höll sig kvar som nykomlingar. En stark inledning och formtopp under vintermånaderna grusade gången för detta. Den bedrövliga avslutningen skojar man däremot inte bort och någonstans är känslan att det inte varit helt lätt att skaka av sig den bittra munsmaken.
Spelarförlusterna lämnar inga direkta tomrum efter sig, men ersättarna på kontot skrämmer inte heller. Att få ordning på defensiven har varit sommarens fokus, och med en del nya namn i den lagdelen förblir det frågetecknet inför säsongen. Framåt lär det i alla fall produceras mål genom den unga herren, Luke Jephcott. Något som blir viktigt om Plymouth ska kunna rota sig i divisionen och undvika att fortsätta med hoppandet mellan League One och Two.

Smeknamn: Pompey
Grundad: 1898
Arena: Fratton Park (19,669)
Manager: Dan Cowley (2021)
Placering förra säsongen: 8
En ojämn vårsäsong gjorde att Pompey lite snöpligt hamnade utanför topp sex och missade playoff. Kenny Jackett fick lämna i mars och Dan Cowley kom in, men utan att få ordentlig bukt med den då rådande negativa spiralen. Nu är Cowley mitt i en sommar för att sätta sin prägel på laget, och det har inneburit en hel del förändringar.
Runt fyra-fem vanligt förekommande startspelare från förra säsongen finns inte längre att tillgå, och nästan samtliga av dessa befinner sig nu hos förväntade övre halvan konkurrenter. Ett par etablerade nyförvärv har kommit in men ledningen känns inte klara med värvningar än, vilket lämnar en del obesvarade frågor. Hursomhelst ryms det en garanterad poängproduktion i offensiva trion Harness-Marquis-Curtis, något som gott och väl kan ta Portsmouth högt igen.

Smeknamn: The Millers
Grundad: 1925
Arena: New York Stadium (12,021)
Manager: Paul Warne (2016)
Placering förra säsongen: 23 (Championship)
De senaste säsongernas främsta jojo-lag på öarna, är åter tillbaka för ett stopp i League One. Det ständiga bytet av divisionstillhörighet har inneburit två uppflyttningar och tre nedflyttningar på fem säsonger, mellan Championship och League One.
Kontinuitet finns det på tränarbänken, där Paul Warne har varit med på hela den ovan nämnda resan. Det är alltså en tränare som vet hur man tar sig upp från den här divisionen. Truppen ser ut att vara någorlunda intakt, med endast två påtagliga avbräck inräknade. I nyförvärvskolumnen har det också varit lugnt. Det är först nu under premiärveckan som det har börjat kliva in nya ansikten på anläggningen. Visst bör Rotherham vara med i en toppstrid även denna League One-upplaga. Svensk representation i målvakten Viktor Johansson.

Smeknamn: The Owls
Grundad: 1867
Arena: Hillsborough Stadium (34,854)
Manager: Darren Moore (2021)
Placering förra säsongen: 24 (Championship)
Det blev, i dubbel bemärkelse, ett mörkt fotbollsår för Sheffield. För onsdagslaget innebar säsongens sistaplats att de spelar i League One för första gången sedan 2011/2012. Ett faktum som hade sett annorlunda ut om laget inte drabbats av de 12 minuspoängen inför säsongen.
Darren Moore hämtades in från Doncaster under våren men han hade inte magin som kunde rädda laget från degradering. Han har nu fått en sommar på sig att handskas med en omgörning. Det har inneburit en del väntade spelarförluster och en del värvningar, såväl chansningar som meriterade sådana. Kraven är givetvis höga på laget men vi alla vet att möjligheterna till att studsa upp direkt inte ska underskattas. Det kommer krävas att Wednesday och klasspelarna som Barry Bannan är ödmjuka inför uppgiften om man säger så.

Smeknamn: The Shrews
Grundad: 1886
Arena: New Meadow (9,875)
Manager: Steve Cotterill (2020)
Placering förra säsongen: 17
The Shrews hämtade sig bra efter en dålig start på förra säsongen och höll sig slutligen kvar med relativt god marginal. Steve Cotterill tillsattes som ny tränare tidigt och höll inte bara laget kvar utan vann även en personligt tuff kamp mot Covid-19 under våren.
Laget kännetecknas av en stark och solid försvarslinje, med Aaron Pierre i spetsen, som ser ut att ha förstärkts än mer under sommaren. Offensivt ser det något tunnare ut och trots att Ryan Bowman (Exeter) har hämtats in som målskytt finns det mer att göra i denna lagdel. Shrewsbury är ett lag som på sikt vill utmana i toppen men dit är det alltjämt en bit kvar. De ser dock tillräckligt stadiga ut för en betryggande mittenplacering.

Smeknamn: The Black Cats
Grundad: 1879
Arena: Stadium of Light (49,000)
Manager: Lee Johnson (2020)
Placering förra säsongen: 4
Trots nytt playoff-spel räckte det inte hela vägen förra säsongen heller och Sunderlands tillvaro förlängs ytterligare i denna härliga division. En intetsägande höstsäsong förbyttes dock mot någorlunda framgång efter Lee Johnsons intåg som tränare. EFL Trophy-bucklan lyftes i mars och en ny era med ny ägare inleddes månaden tidigare.
Ett par kännbara namn finns inte längre att tillgå, men kvar stannade bland annat användbara Luke O´Nien och poängkungen Aiden McGeady. Lägg därtill att det osar klass om de spelare, exempelvis Alex Pritchard (Huddersfield), som anlänt i övergångsfönstret. Här finns betydligt mer att göra på marknaden för skicklige Johnson, men det finns inga skäl att inte tro på Sunderland som deltagare i en ny toppstrid denna säsong. Svensk representation i Benjamin Mbunga-Kimpioka.

Smeknamn: The Latics
Grundad: 1932
Arena: DW Stadium (25,133)
Manager: Leam Richardson (2020)
Placering förra säsongen: 20
Från poängavdrag, transferembargo och ett överhängande konkurshot är nu ordningen tillbaka i Wigan Athletic. Från en tuff fjolårssäsong, där Leam Richardson höll kvar klubben trots stökiga förutsättningar, har man nu susat upp till att åter vara en förväntad toppkandidat.
Spelarmarknaden har sonderats rejält och truppen har fyllts på med en handfull väletablerade namn för divisionen. Max Power har återvänt från Sunderland, Charlie Wyke hakade på polare Power från samma ort, Jordan Cousins anländer från Stoke, trion Ben Amos (Charlton), Tom Naylor (Portsmouth), Jack Whatmough (do) ansluter från direkta konkurrenter, och nu dagarna innan premiären kom även Jordan Jones (Rangers). Ja, det går fort när vinden vänder och det här kan räcka hela vägen för the Latics.

Smeknamn: The Chairboys
Grundad: 1887
Arena: Adams Park (9,448)
Manager: Gareth Ainsworth (2012)
Placering förra säsongen: 22 (Championship)
Wycombe är tillbaka efter ett ettårigt besök i Championship. Förtroende finns kvar i den långvarige tränaren Gareth Ainsworth och projektet på Adams Park ser inte ut att ha fått gungning trots nedflyttningen.
Truppen har hållits intakt och ser inte ut att vara sämre den här säsongen. Nyförvärven Sam Vokes (Stoke) och Sullay Kaikai (Blackpool) har rakt av ersatt de tunga tappen av Uche Ikpeazu (Middlesbrough) och Fred Onyedinma (Luton). Det är inte alltid lätt att studsa rätt efter en tyngre säsong resultatmässigt, men nog ska Wycombe kunna vara tillräckligt bra för att hänga med i en toppstrid här. Vann bland annat mot Leicester på försäsongen.
Premiäromgången 7/8
16:00
Bolton – MK Dons
Cambridge – Oxford
Crewe – Cheltenham
Doncaster – Wimbledon
Fleetwood – Portsmouth
Gillingham – Lincoln
Ipswich – Morecambe
Rotherham – Plymouth
Shrewsbury – Burton
Sunderland – Wigan
Wycombe – Accrington
18:30
Charlton – Sheffield Wed