Tisdagkväll, VM-kvalgrupperna ska avgöras.
När jag i min ensamhet i ett studentrum i Stockholms västra delar valde vilken match som skulle fylla ut min kväll var valet ganska enkelt.
Spanien - Turkiet, Belgien-Lichtenstein eller Skottland-Danmark, matcher som på förhand kändes tämligen utcheckade, så det fick bli Sverige-Slovenien – med en dåres hopp om att få se Sverige spotta in mål och ge svenskarna en gnutta hopp inför playoffet som stundar i mars.
Men ack så fel jag hade – en sömnig första halvlek vars höjdpunkt kom i den 38:e minuten när Emil Forsberg till publikens stora jubel ersatte Ken Sema, följdes upp av en svag inledning på andra.
I matchminut 64:a skulle kallduschen komma, Carl Starfelt stod för ett hädiskt misstag när han slog en passning rakt i gapet på Andraz Sporars som kunde friställa Timi Elsnik som enkelt kunde raka in 0–1.
Kvitteringen skulle tillslut komma för svensk del. Efter en hörna kunde debutanten Gustav Lundgren raka in 1–1 i matchminut 87.
30-årige Gustav Lundgren fick göra mål i sin landslagsdebut. Foto: Bildbyrån.
Det blev också slutresultatet och Sverige blev med det också sist i gruppen. Valet att ha Sverige som kvällensunderhållning fick jag snabbt äta upp när jag bytte över till Skottlands match, som var inne på stopptid och ställningen 2–2.
Sällan har jag haft så fel
Matchen mellan Skottland och Danmark trots sin betydelse för vilka Sverige kan ställas mot i playoffet kändes på förhand inte särskilt het, enligt mig i alla fall. Min känsla var initialt att matchen skulle kantas av uddlöst spel och avgöras på en fast situation. Men så fel jag hade.
McTominay väljer i den tredje minuten att plocka fram det tunga artilleriet när han med vad som givet rådande situation lagen befann sig i cyklade in 1–0 med yttersta perfektion. Självklart var det han som skulle göra det, det är han som är en den stora stjärnan – även fast så inte alltid har varit fallet.
Hade någon sagt till mig för två år sedan att den stolpiga mittfältaren Scott McTominay skulle cykla in ett ledningsmål i en avgörande VM-kvalmatch för Skottland hade jag vikit mig dubbelt. Hackkyckling och utskrattad på sociala medier – men det enda som skulle behövas var en flytt till Italien.
Någonting hände i augusti 2024 när han skrev på för Napoli, saltvattnet satte sin prägel på håret och de dubbelknäppta armani-kostymerna satt felfritt, likt en italiensk gangster. Målen började komma och med det växte också ett självförtroende fram som, och ni får ursäkta inte känns särskilt skotskt.
Känslan är att Scott McTominay numera är mer Italiani än Jock.
Dock skulle Napolikompisen på andra sidan sätta käppar i hjulen för McTominay och Skottland. Rasmus Höjlund kvitterade från straffpunkten men lyckan skulle bli kortvarig för redan efter fyra minuter drog danskarna på sig ett rött kort. Dock skulle danskarna klamra sig fast ända fram till slutet. Inom loppet av tre minuter i matchens sista tio av ordinarie tid kom Skottlands ledningsmål men även Danmarks kvittering.
Skottland blev numret för stort
90+3, tilltrasslad situation efter ett inlägg, misslyckat försök till rensning och bollen landar strax utanför straffområdet där den tidigare Arsenalspelaren Kieran Tierney står och väntar.
Skottet trycker han iväg på ett – och man ser så fort bollen lämnar foten att den går in. Kieran vet det, målvakten vet det, alla vet det.
Hampden park exploderar och Kieran Tierney firar knappt, han joggar lätt ut mot bänken med ett ansiktsuttryck som inte går att läsa på ett annat sätt än hybris – vad gav honom den rätten?
Kieran Tierney jublar efter 3–2. Foto: Bildbyrån.
Matchen skulle tillslut sluta 4–2 efter att Norwich-spelaren Kenny McLean från halvplan pricksköt in Skottlands fjärde mål och Hampden park exploderade återigen.
Återigen vad gav honom rätten att göra så och vad gav Skottland rätten att göra så som de gjorde igår. Så länge jag kan minnas har Skottland varit en B-nation i fotbollens värld. Men efter ett totalt fiasko till VM-kval för svensk del kan vi nu konstatera att Skottland tagit sig till VM på det mest spektakulära viset medan Sverige på något vänster lyckats ta sig till playoff.
En oroväckande konstatering på många vis, men jag måste ändå lyfta på hatten för Skottland.
De lyckades med något Sverige inte lyckats med på länge – att få mig att känna glädje, exaltering och kärlek för sporten
