Rijeka – Dinamo = 0-2 (0-2)
Beljo 24’ 0-1, 31’ 0-2 straffspark.
Tränaren Mario Kovacevic ändrade i startelvan för första gången under säsongen genom att ge chansen till vänsterbacken Bruno Goda före svensken Perez Vinlöf. På förhand kan det tyckas som en stor överraskning med tanke på att svenska backen presterade bra i matcherna mot Osijek och Vukovar, men Goda visade också sin styrka med erfarenhet och ännu mer för att visa sig upp mot gamla lagkamrater från Rijeka.
Den andra förändringen i startelvan innebär att spanjoren Villar hamnade på bänken och Luka Stojkovic fick äntligen chans från start. Villar är en bättre fotbollsspelare, bättre tekniskt sett, erfarenhet och hans blick i spelet, men bortamatchen mot Rijeka krävde taktiska förändringar, mer rakare spel hade jag sagt.
Kovacevic ville komma undan fällorna som hans föregångare Cannavaro åkte på tidigare under året och det lyckades han helt och hållet med. Matchen sågs på förhand som ett möte där mästarna från Rijeka hade chansen att markera sin dominans på hemmaplan. Så blev det inte. Dinamo visade en ovanlig blandning av trygghet och energi, och lyckades både neutralisera Rijekas framåtrörelse och samtidigt straffa dem i omställningarna.
Segern är ett viktigt symboliskt steg för Dinamo. Det är inte bara tre poäng, utan också en bekräftelse på att man har kapacitet att utmana om guldet redan tidigt under hösten. Glädjande är att Beljo poängterade båda målen. Anfallaren värvades från Augsburg för sju (7) miljoner euro för just matcher som denna.
Även för Rijeka väcker resultatet frågetecken: laget såg stundtals blekt ut offensivt och fann ingen väg igenom Dinamos välorganiserade försvar. Att förlora hemma mot huvudrivalen sätter press på tränarstaben och truppen inför de kommande omgångarna och det lär inte bli lättare med tanke på förväntade försäljningar på nyckelfigurerna som Jankovic, Fruk och Radeljic.
Övriga matcher: Hajduk Split dominerade i Split, resten avvaktande och målsnålt
Om Dinamos seger var ett styrkebesked, så blev Hajduk Splits match mot Slaven Belupo snarast en fest på ena läktaren och cirkus visa från supportrarna Torcida. Inför hemmapubliken på Poljud lossnade det ordentligt, och laget spelade med fart, beslutsamhet och studsade direkt tillbaka efter veckan förslut i Europa. Segern med 3–0 speglade väl matchbilden: Hajduk hade ett klart övertag i både bollinnehav och målchanser, och det fanns en känsla att spelarna ville skölja av förlusten i Conference League.
Trots att resultatet betyder mycket på flera sätt. Dels stärker det självförtroendet för laget som redan försöker hålla jämna steg med Dinamo. Dels signalerar det att det finns sprickor inom Hajduks trupp och mellan spelare och supportrarna. Torcida vägrade tacka av spelarna efter matchen utan valde att attackera spelarna med bengaler. Östra läktare visade sitt missnöje med hur Torcida betedde sig och gav sitt stöd till spelarna.
Det är inte pinsamt att åka ut i ett kvalspel i UEFA, men det är fiasko när det händer mot nästintill amatörklubbar år efter år och därefter kan man förstå supportrarnas frustration mot överbetalda spelare som inte presterar i närheten för den lönen man är betald för. Hur som helst står Hajduk på gränsen att fallera då nycklarna till framgångarna ligger i styrelsens samt tränarens Garcia händer. Här tänker jag bland annat om Livajas framtid. Spelaren har kanske hamnat där Bruno Petkovic en gång hamnade. Dinamo blev plötsligt beroende av en spelare på grund av att hela spelet var byggt runt en man. Så mycket som vi älskade Petkovic, blev Dinamos framtid och namn ännu mer viktigare och det gamla talesättet gäller fortfarande: ingen spelare är större än klubben. Det är Zvonimir Boban som stått för den stora förändringen där han bytte Dinamos DNA rakt av.
Vi fick sörja för flera spelare som lämnade klubben under sommaren och egzodus pågår fortfarande. Men det nya blåa tåget är stabilt och håller tätt i försvaret. Plavi har ännu inte släppt in ett mål efter tre spelade omgångar och senaste gången detta inträffade var det under Dominik Livakovics tid i Dinamo.
För övriga lag i ligan blev helgen inte lika dramatisk. Matcherna var överlag målsnåla och utspelade sig i ett lägre tempo än stormötena. Förutom matchen mellan Lokomotiva och Gorica som slutade 1-3 till Gorica som vände på steken sent i andra halvleken. Det går nästan att tala om en sorts vänteläge för de övriga klubbarna: man vill inte riskera för mycket, men har heller inte lyckats prestera maximalt.
Detta speglar säsongsstarten eftersom Dinamo och Hajduk har redan tryckt ner foten på gaspedalen, medan Rijeka, mitten- och bottenlagen ännu inte hittat sin rytm. Frågan är hur länge de kan vänta, för i en liga där topp två dominerar gäller det för resterande lag att snabbt börja ta poäng om de inte vill halka för långt efter.
Ligatabellen efter tre omgångar:
- Dinamo Zagreb 9 poäng
- Hajduk Split 9 poäng
- HNK Gorica 4 poäng
- HNK Rijeka 4 poäng
- Lokomotiva Zagreb 4 poäng
- Slaven Belupo 3 poäng
- NK Istra 2 poäng
- NK Varazdin 2 poäng
- NK Osijek 2 poäng
- HNK Vukovar 1 poäng
HNK Rijeka - NK Dinamo Zagreb
