West Ham fick äntligen med sig en seger senast efter en tung period utan vinster. 3–1 mot Newcastle betydde slutet på en sex matcher lång segerlös svit, och frågan är nu om Nuno Espírito Santo kan bygga vidare på den energin. Laget har fortfarande svårt att prestera konsekvent, men det märks att något har börjat lossna, över hälften av lagets skott på mål under Nunos tid som tränare kom faktiskt i just den matchen mot Newcastle.
Motståndet Burnley har haft en helt annan problematik. Statistiskt sett det minst skjutande laget i hela Premier League, med i snitt bara 7,4 avslut per match, det lägsta sedan 1997/98. Ändå är Burnley paradoxalt nog ett av de mest effektiva lagen, med en skottkonvertering på 16,2 procent, näst bäst i ligan efter Tottenham. De får inte många chanser, men när de väl dyker upp utnyttjas de ofta.
Historiskt sett talar mycket för oss. Laget är obesegrat i sina sex senaste ligamatcher mot Burnley och har inte förlorat hemma mot sedan sommaren 2020. En extra kuriosadetalj är att West Ham inte har förlorat mot Burnley i en match där de själva gjort mål sedan 2010, med andra ord: gör Hammers mål, tar de nästan alltid poäng.
Callum Wilson, som anslöt tidigare under säsongen, har dessutom ett särskilt gott öga till Burnley. Han har gjort sju mål mot dem genom åren och har nätat i fem av sina senaste sju starter mot nykomlingar.
Mycket pekar på att matchen blir en tät och försiktig historia. Båda lagen har haft stora problem i matcher som står och väger, West Ham har minus 35 i skottförhållande när matchen är oavgjord, Burnley hela minus 54. Det lär dröja innan någon vågar öppna upp. Men med lite självförtroende i ryggen och hemmapublikens stöd känns det som att West Ham har mest att vinna på att våga.
