José Mourinho, den speciella legenden

Idag fyller ”The Special One” 63 år. José Mourinho är en tränare som väcker starka känslor, men också en av de mest framgångsrika och inflytelserika i fotbollens historia. Armin Firouzbakhsh hyllar tränarikonen.

Armin Firouzbakhsh

Jag (som är född 2004) har växt upp med en Mourinho som många kallar arrogant, har tråkig fotboll, är iskall mot media och får sparken var han än går. Men många, särskilt i min ålder, vet inte att Mourinho faktiskt hade en period där han dominerade fotbollsvärlden.

Det som först fångade mig var hans mentalitet. Mourinho har en unik förmåga att få sina spelare att känna sig som världens bästa och redo att gå ut i krig för honom utan att tveka. Precis som Zlatan Ibrahimovic älskar jag hur Mourinho tror fullt ut på det han gör och står upp för sina idéer. Många ser det som arrogans, men jag ser det som självförtroende.

Jag får ju inte glömma hur mycket jag älskar hans mediabeteende. Att Mourinho alltid skyddar sina lag, är iskall och självsäker, använder sarkasm och smarta psykologiska knep i intervjuer.

Det som verkligen fascinerar mig är att Mourinho, som senare skulle bli en av fotbollens största tränare, började som tolk åt Sir Bobby Robson i Sporting Lissabon 1992. Genom sin taktiska förmåga fick han snabbt större ansvar som assistent, arbetade med Louis van Gaal i Barcelona och tog sedan 2000 det avgörande steget att bli huvudtränare för Benfica.

Nu går vi in i Mourinhos lag och titlar.

Mirakel med Porto

Det var i FC Porto som Mourinho verkligen gjorde sitt namn känt. När han 2004 stod för den största skrällen i UEFA Champions League-historien och han vann turneringen med Porto. Året innan hade han redan vunnit UEFA Europa League 2003. Mourinhos filosofi visade att utan superstjärnor fast med disciplin, stark vinnarmentalitet och positiv lagkultur kan man göra det omöjliga. Utöver både Champions League och Europa League vann Porto även Primeira Liga (portugisiska ligan) två gånger under Mourinho.

Bland nyckelspelarna fanns lagkaptenen Jorge Costa som var generalen i Mourinhos Porto, Deco som var en av världens bästa mittfältare som sedan gick till Barcelona, Ricardo Carvalho som var en av världens bästa mittbackar som sedan följde med Mourinho till Chelsea, och högerbacken Paulo Ferreira som också sedan följde med Mourinho till Chelsea.

Första storklubben Chelsea

Efter succén i Porto tog José Mourinho över Chelsea 2004, en klubb med stora ambitioner under Roman Abramovitj men utan en tydlig identitet som toppklubb. Trots ägarens stöd valde Mourinho att bygga laget efter sin egen vision, snarare än att värva färdiga superstjärnor. I stället hämtade han relativt okända spelare som Didier Drogba, Arjen Robben och Petr Čech, och formade dem till några av de bästa i världen på sina positioner någonsin. Effekten blev omedelbar. Chelsea vann Premier League 2004/05 för första gången sedan 1955, med rekord som fortfarande står kvar 2026 dvs 25 hållna nollor och endast 15 insläppta mål på en säsong. Mourinho fortsatte att dominera med Chelsea då de även vann Premier League 2005/06.

Under tre år i Chelsea vann Mourinho två Premier League-titlar, FA-cupen, två Ligacuper och Community Shield, samt nådde Champions League-semifinal två gånger. Han gav också klubben en mästaridentitet och lade grunden för dess framtid som toppklubb.

Under Mourinhos tre år spelade Chelsea en underhållande, disciplinerad och explosiv fotboll med stark defensiv, snabba kontringar och effektiv offensiv. Laget byggde på nyckelspelare som Lampard, Drogba, Terry, Makélélé, Čech och Robben, och under tredje säsongen anslöt även Sjevtjenko, Ballack och Cole.

Storhetstid i Inter

Efter Chelsea tog Mourinho över Inter, en klubb som dominerat Serie A men ständigt misslyckats i Champions League. Samarbetet med Zlatan Ibrahimović fungerade direkt, och redan första säsongen vann han Serie A 2008/09 samt den italienska Supercupen. Största mästerverket kom 2009/10, när Mourinho byggde om laget efter Zlatans och flera stjärnors avsked, och hämtade Eto’o, Lúcio, Sneijder, Thiago Motta och Diego Milito.

Resultatet blev historiskt. Säsongen 2009/10 ledde Mourinho Inter till trippeln, alltså de vann Champions League, Serie A och Coppa Italia. Mourinho gjorde Inter till den första och hittills enda italienska klubben som vunnit trippel. Semifinalen mot Guardiolas Barcelona på Camp Nou blev legendarisk när Inter (efter att ha vunnit första mötet på San Siro med 3-1) spelade med tio man över en timme på Camp Nou efter Thiago Mottas röda kort och stod emot världens bästa lag. Mourinhos firande med ett finger i luften är ett av Champions Leagues mest ikoniska ögonblick.

Efter slutsignalen i Champions League-finalen mot Bayern München stod Mourinho i tårar i famnen på Marco Materazzi, när Inter tog sin första Champions League titel sedan 1965. Trippelsäsongen bar spelare som Zanetti, Sneijder, Eto’o, Milito, Lúcio och Samuel, och Mourinhos lag imponerade med defensiv organisation, blixtsnabba omställningar och psykologiskt övertag.

Ombygget i Real Madrid

Efter trippeln med Inter tog Mourinho över ett ifrågasatt Real Madrid. När han kom hade klubben åkt ut i Champions Leagues åttondelsfinal sex år i rad, medan rivalen Barcelona under Guardiola utvecklades till ett av historiens bästa lag. Redan första sommaren värvade Mourinho relativt okända spelare som Angel Di María, Mesut Özil och Sami Khedira, som senare blev världsstjärnor. Under första säsongen återuppbyggde han Real Madrid med en Copa del Rey titel, semifinal i Champions League och andra plats i La Liga med 92 poäng.

Säsongen 2011/12 blev hans mästerverk då Real Madrid vann La Liga med 100 poäng och blev första laget någonsin i Europas topp fem ligor att nå 100 poäng på en säsong, och utöver det slog flera rekord som flest mål på en säsong med 121 mål, +89 i målskillnad, 32 vinster och 16 bortasegrar, och nådde åter semifinal i Champions League, där de förlorade mot Bayern München på straffar på Santiago Bernabéu, en match som fick Mourinho att gråta offentligt.

Under sin tredje säsong vann Mourinho Spanska Supercupen och nådde ännu en Champions League-semifinal. Hans Real Madrid blev känt som ett av de mest effektiva kontringslagen genom tiderna, så skickligt att Guardiola själv erkände att det var omöjligt att stoppa. Mourinho tog klubben ur Barcelonas skugga och lade grunden till laget som senare dominerade Champions League under Ancelotti och Zidane. Bland nyckelspelarna fanns Cristiano Ronaldo, Benzema, Di María, Özil, Xabi Alonso, Marcelo, Ramos, Pepe och Casillas.

Återkomsten i Chelsea

Efter Real Madrid, ett beslut han senare skulle ångra, valde Mourinho trots president Florentino Pérez önskan att behålla honom att lämna klubben och återvända till Chelsea. Första säsongen, 2014, slutade med en semifinalplats i Champions League. Under sin andra säsong, 2015, vann han Premier League för tredje gången i karriären och tog även hem Ligacupen. Det mest fascinerande var att Chelsea behöll förstaplatsen i ligan från vecka ett till vecka 38, något som tydligt speglar Mourinhos disciplin och kontroll. Nyckelspelarna i laget var Eden Hazard, Thibaut Courtois, Nemanja Matić, John Terry, Diego Costa och Cesc Fàbregas.

Tiden efter Chelsea

Säsongen efter sin tredje Premier League titel fick Mourinho sparken från Chelsea, och det är sant att han även senare fick sparken från andra klubbar som Manchester United, Tottenham, Roma och Fenerbahçe, men vi får inte glömma en sak. Att bli sparkad är en del av tränaryrket, även för de största. Carlo Ancelotti, Champions Leagues mest framgångsrika tränare genom tiderna, har exempelvis fått sparken från fem klubbar.

Trots detta fortsatte Mourinho att vinna titlar. I Manchester United tog han UEFA Europa League 2017, Liga-cupen 2017 och Community Shield 2016, samt slutade tvåa i Premier League 2018. Europa League-triumfen var särskilt anmärkningsvärd då mer än halva truppen var skadad, samtidigt som United varken hade samma kvalitet eller identitet som Mourinhos tidigare lag. Senare skrev han historia även med AS Roma genom att vinna UEFA Conference League, klubbens första europeiska titel någonsin och första titel på 14 år.

Stort Grattis på födelsedagen, José Mourinho.

Det som gör José Mourinho unik är inte bara titlarna, utan sammanhangen han vann i. Han tog över lag i kris och gjorde dem till vinnare.