Med bara fyra omgångar kvar av Allsvenskan begav sig Djurgården till Göteborg för en riktigt fin möjlighet att ta sig upp på den åtråvärda tredjeplatsen i en tät tabell. Dagens motståndare GAIS var laget som låg på den där tredjeplatsen inför matchen, tre poäng före Djurgården ett antal placeringar längre ner i tabellen.
Kosugi tillbaka på vänsterbacken
Centralt i Djurgårdens defensiv såg det ut som det har gjort under de senaste matcherna. Filip Manojlovic tog platsen mellan stolparna, med Marcus Danielson och Miro Tenho framför sig på mittbackspositionerna. I och med att Keita Kosugi återvänt från U20-VM var det japanen som kom till start på vänsterbacken, samtidigt som hans vikarie Theo Bergvall fick ta steget över till sin naturliga högerbacksposition.
Rasmus Schüller var tillbaka i startelvan på det defensiva mittfältet, jämte landsmannen Matias Siltanen. Framför sig hade den finska duon Mikael Anderson, som sannerligen imponerat sedan han anlände till Djurgården. Tokmac Nguen och Adam Ståhl startade på de offensiva ytterpositionerna, sannolikt inte helt oberoende av att Jeppe Okkels var sjuk. På topp, självskriven som vanligt, var det August Priske som skulle leda laget.
Tung toppmatch med slarvigt huvudspel
Matchen såg redan från början ut som det toppmöte den faktiskt var. Det var en hel del tacklingar och allmän grisighet från båda lagen, vilket också tilläts i stor utsträckning av domare Mohammed Al-Hakim. Priske hade ett bra läge, efter en fin passning av Kosugi, men lyckades inte med avslutet. GAIS höll på att spela sig helt fria framför mål men samme Kosugi hann emellan med en rejäl, och regelrätt, axeltackling inne i straffområdet. Det var inget av lagen som stack ut i offensiv riktning mer än så, och känslan var nog ändå att Djurgården höll på att trumma igång offensiven med flera intressanta kontringsförsök.
Efter att GAIS-stjärnan Amin Boudri fick ett gult kort, för spelförstörelse i anslutning till en bortafrispark, återvann hemmalaget snabbt bollen och tog sig långt in på Djurgårdens planhalva. Ett inlägg slogs in i boxen från GAIS högerkant och efter att Bergvall inte nått fram till bollen kunde den nu femtonfaldige målskytten Ibrahim Diabate ta ledningen med ett svårräddat avslut. Hemmalaget fick en ny chans snart därefter, innan Djurgården fick fattningen åter.
Nattsvart innan halvtimmen spelad
Tokmac såg tidigt ut att vara på spelhumör och drev ofta fram bollen i försök till snabba kontringar. Även Mikael Anderson hade många fina aktioner under den första halvlekens inledande hälft. Med dryga tjugo minuter spelade ledde samarbetet dem emellan till ett riktigt fint läge, efter att man kombinerat sig fram på ett finurligt sätt. Vid den efterföljande hörnan lyckades däremot Boudri sno åt sig bollen och springa sig hela vägen in i Djurgårdens straffområde. Med Tokmac som närmaste försvarare kunde hemmaspelaren lyfta in 2-0 bakom Manojlovic, vilket försatte Djurgården i ett mycket prekärt läge redan i den 24:e minuten.
Vid den här punkten hade GAIS hela 76% av bollinnehavet. Ändå var det kanske främst i omställningarna som hemmalaget var som farligast. Djurgården tappade boll på mittplan flera gånger om, och lyckades alltså inte heller försvara sig mot en spelare som sprang med bollen längs mer eller mindre hela planen. Trots att man svarade på GAIS utökning med förnyad energi i press- och anfallsspelet, såg Djurgården ut att blekna allt mer med tio minuter kvar av halvleken.
Dansk dynamit skänkte hopp
Då vann Tokmac en duell, sprang ikapp bollen och spelade den tillbaka till Siltanen. Finländaren slog in en hög boll i djupet till Priske som sög åt sig den med en nedbröstning mitt framför mål. Den danska anfallaren gjorde, i vanlig ordning, precis vad han skulle då han tryckte in reduceringen bakom hemmamålvakten. Med det viktiga 2-1-målet i ryggen verkade energin komma tillbaka i de blårandiga benen, men man hade fortsatt svårt att riktigt komma tillrätta med hur man skulle bemöta en mycket starkt GAIS-offensiv.
Vad gällde den blårandiga offensiven verkade man ha hittat ett relativt välfungerande recept. Avsluten var knappast livshotande för hemmalaget, men intentionerna och spelet fram till GAIS-boxen var goda och skänkte hopp om att man snart skulle rinna igenom. Saker och ting såg ut att vara på rätt väg, men med två insläppta innan halvtimmen spelad skulle det krävas en stor insats av Djurgården efter paus - om man hade tänkt vända på den här steken.
Målvaktsbyte efter pausen
Inför den andra halvleken genomförde Djurgården ett, något oväntat, dubbelbyte. Att Bergvall skulle ersättas av Patric Åslund är sannolikt inte något som chockerar någon, utifrån att högerbacken inte kom upp i nivå. Med tanke på att Ståhl redan fanns på planen är det inte heller så konstigt att en offensiv kraft kommer in från bänken. Att Manojlovic utgick i pausen, till fördel för Jacob Rinne, höjer nog klart fler ögonbryn. Huruvida det rör sig om en skada, eller om att Jani Honkavaara vill ha in Rinnes fot i kontringsspelet, är svårt att sia om.
Redan efter en dryg minut skulle också Rinnes fina passningsfot skapa ytor för Djurgården, som därefter spelade sig fram till ett läge tätt utanför straffområdet. Visst var det fortfarande en del dueller och mycket kamp mellan spelarna även efter pausen, men gästerna kändes tidigt klart farligare än man gjort under stora delar av den första halvleken. Med det sagt slarvades det fortfarande för mycket, även om det länge inte såg ut att leda till några betydande farligheter för hemmalaget.
Ny blårandig reducering
Trots att Djurgården var det lag som tog sig till flest och mest intressanta lägen under kvarten som efterföljde pausen, skulle GAIS dryga ut sin ledning en andra gång. Hemmalagets Gustav Lundgren slog ett inlägg till Robin Frej tätt framför Djurgårdens mål. Den senare satte huvudet på bollen som gick in bakom Rinne, högt men mitt i målet. Att beskylla målvakten för målet är att ta i, men det var många saker som inte riktigt ville sig för Djurgården. Det gällde dels matchen i stort, dels den här perioden av densamma.
Man producerade en hel del hörnor och bollen hamnade ofta i, för Djurgården, bra lägen under anfallen. Därefter verkade man inte riktigt hitta rätt med vart den skulle slås. GAIS försvarade sig väl och effektivt, men samtidigt var avståndet mellan de blårandiga spelarna ofta väldigt stort när man kontrade in i offensiv tredjedel. När man väl hittade in dit man ville blev det snabbt farligt. Inte minst visade Djurgården det då Kosugi hittade Anderson snett-inåt-bakåt i den 70:e minuten. Den danska succén tryckte till med ett hårt avslut och reducerade till 3-2 med tjugo minuter kvar att spela.
Dueller och öppna spjäll
Det ställningskrig och den kamp som hade pågått sedan avspark skulle knappast avta efter reduceringsmålet. Spelare låg ner mest hela tiden, från båda lagen, och flera gånger om höll det på att bli riktigt irriterat. Kanske var det vad som föranledde att både Albin Ekdal och Daniel Stensson äntrade planen för att ersätta Schüller och Siltanen. Spelmässigt var det Djurgården som satt i förarsätet. Även om de sista passningarna inte var tillräckligt bra kunde man gång efter gång hitta ytor som man också tryckte på för att avancera i.
Den frejdiga blårandiga offensiven lämnade en del ytor för GAIS att anfalla i, och i den 87:e minuten borde nog hemmalaget ha gjort ett fjärde mål efter slarv i ett Djurgårdsförsvar utan tillräckligt mantal. Någon minut därefter ersatte Zakaria Sawo målskytten Anderson precis innan också Djurgården borde gjort mål. Snart därefter kunde Åslund också fått med sig en straff, även om han nog sökte den lite för tydligt.
Välförtjänt hemmaseger i slutändan
Trots sin uddamålsledning visade alltså GAIS inte upp några tecken på att slå av på takten i offensiv riktning. Några minuter in på tilläggstiden borde man nog, återigen, ha gjort ett ytterligare mål. Den här gången var det dels de egna spelarna, men också Kosugi som såg till att Rinne slapp hämta bollen i nätmaskorna. De långa utsparkarna för att snabbt få upp bollen i anfallet var inte något som gav Djurgården mycket i positiv bemärkelse. Istället var känslan att det gav hemmalaget fler möjligheter att anfalla mot blåränder som hade fokus på motståndarmålet.
Några fler mål blev det inte i matchen utan GAIS fick ta med sig samtliga tre poäng från toppmötet. Besvikelsen i Djurgården var stor, men varken den blårandiga förlusten eller den svartgröna segern var orättvis. Nu ser tredjeplatsen enormt svår ut för Djurgården att ta sig upp på, då hela sex poäng skiljer laget från GAIS med tre återstående omgångar.
