Arsenal var stora favoriter när denna onsdags Champions League drog igång 18.45, i Leverkusen.
Men oddsen sjönk på Leverkusen inför avspark och mer och mer som matchen blev.
Hjulmand ställde upp med en väntad elva. Den stora frågan var väl egentligen vem som skulle spela höger-wing, med Arthur och Vazquez borta. Det rimliga valet var Poku och så blev det och han gjorde det bra, men hade som väntat ändå en del problem. Schick var inte redo för start än och Kofane visade sig värdig startplatsen.
Arteta på andra sidan ställde även han upp en väntad elva, starkast möjliga, inga konstigheter egentligen. Av de forna Leverkusengrabbarna så fanns Hincapie med från start som vänsterback, medan Havertz fick sitta bänk för Gyökeres.
Matchen började som väntat rätt avvaktande och fortsatte så. Det var inte så mycket som hände i första, men det var som expertkommentator Martin Åslund sa "En småtrevlig och taktiskt fin halvlek". Vissa mer otåliga kanske skulle hävda att det var en tråkig match, vilket jag också varnade för inför, men så länge Leverkusen var i kontroll var jag nöjd och hade det småtrevligt.
Martinelli fick matchens bästa chans, när Arsenal för en gångs skull gjorde ett snabbt anfall och hittade igenom ett för stunden något öppet Leverkusen. Gyökeres fick bollen inne i straffområdet, och gjorde det rätta, dvs släppa vidare bollen till den fria, Martinelli, som sköt i ribban.
Gyökeres fick sen typ aldrig mer röra bollen i denna match och Leverkusen tog över halvleken. Det svensken lyckades med var väl att få Andrich att syna det gula kortet, men det är ärligt talat inte så svårt. Som tur var höll sig Andrich i skinnet idag och spelade upp sig, så att han sen till andra halvlek kunde visa sig viktig.
För nästan direkt i andra halvlek skapade Leverkusen en bra chans, ett inlägg hittade Terrier, som nickade från nära håll, men nästan rakt på Raya, som reflexräddade ut till hörna. Nu hade båda lagen egentligen haft varsin chans och bägge chanserna var bra, men inget mål. Men nu hade Leverkusen sin andra hörna, medan Arsenal fortfarande stod på 0 hörnor.
Grimaldo slog in den långt på bortre, där Arsenal gick bort sig lite, så som andra lag brukar göra mot de själva. Och där på bortre lyckades just vår kapten Andrich stå, rätt fri och nickade säkert in bollen vid första stolpen.
1-0 Bayer Leverkusen! På hörna! Mot Arsenal! Första gången denna säsong som Arsenal ligger under i Champions League, otroligt!
Nu kanske Arsenal skulle vakna, Madueke och Havertz byttes in. De var lite mer rörliga och aktiva, men inte mycket hände.
Fram till 70 minuter spelade hade Leverkusen väldigt bra kontroll och Arsenal hade typ inte skapat något alls. Men sen började de sakta krypa närmre vårt mål och vi backade hem allt mer och tappade boll allt snabbare.
Arsenal fick några hörnor, men lyckades inte ens där. De hade ändå fler chanser att spela in bollen i straffområdet, men bollarna kom aldrig in, de bara avvaktade, som att de väntade på ett enda rätt läge, hela matchen.
Med Kai Havertz på planen, låg ju alltid ett mål för Arsenal i luften. Yvige Madueke som var den som gjorde något för Arsenal, dribblade sig fram, mot slutet av ordinarie tid och föll inne i straffområdet. Domaren dömde snabbt straff.
Typiskt. Jag satt bara och väntade på misstaget. Leverkusen gör oftast bort sig själva och Arsenal får ofta med sig sånt, även om det inte låg i luften, så var det väntat. Tillman som inte varit i form och hoppat in i matchen, hamnade efter Madueke och gjord een väldigt dum chansbrytning bakifrån och missade bollen helt, men missade Madueke också. På reprisen fick man se att det där kanske inte blir straff, Madueke lägger ju sig bara. Men VaR kollade ett tag och lät straffen stå. De visade en annan vinkel sen där man ser att Tillman med hela sin kropp, typ ramlar lite över Maduekes ena fot, väldigt lätt, men Madueke känner det och tar chansen och lägger sig. Dumt som fasiken av Tillman, smart av Madueke och med Arsenals flyt denna säsong får de såklart den straffen.
Och såklart kliver Kai Havertz fram, vem annars. Pojken från Aachen, som spenderade 10 år i Leverkusen, nästan hela sin barndom och fotbollsskolning, som prisades inför match och som fick applåder av arenan när han byttes in.
Som vanligt var den gode Kai iskall och rullade in straffen, 1-1. Han valde dock faktiskt att inte fira, kanske mest pga 1-1 och ett returmöte, jag tror han nog hade firat lite mer, även om han vill visa respekt, om han gjort 1-2.
1-1 var väl ändå ett rätt rättvist resultat. Trist såklart att släppa in en straff så sent, 1-0 hade varit väldigt bra att ha med sig, då fanns en chans i returen, 1-1, nu, är fortfarande bra, men väldigt tufft. Jag är väldigt nöjd över insatsen i alla fall. Bayer Leverkusen visade sig från sin rätta sida i det bästa skyltfönstret och jag tror världen var med oss denna kväll. Framförallt som jag sa i min inför-artikel, fick folk upp ögonen för fine fine Kofane. Som gjorde lite vad han ville med världens bästa mittbackspar.
