Efter solsken kommer regn. Eller i alla fall lätt dugregn och dimma. Tjock sådan. Trög. Svår att ta sig igenom. Som kvicksand. Nästan.
Det är historien om VfBs match mot Werder Bremen igår. För det var en seg historia. Commando Cannstatt gjorde sitt till att försöka visa upp en enad front med flaggor, tifo och sånger. Hela kurvan var tjock med flaggor och banderoller. Hoeness fick växla runt sitt kag en hel del. Trötta ben från matchen mot Freiburg som höll på i 120 minuter och startplats för Zagadou, Chema och Tiago Tomás. Werder Bremen mönstrade VfB-lånet Jovan Milosevic på topp. han har gjort en lovande vårsäsong med några mål.
Matchen går inte till historien som en av de mest fartfyllda och VfB hade problem i omställningar och hur man skulle sortera in motståndarna. Detta utmynnade i ett par klara chanser för Bremen och ett mål av danske Stage. VfB skapade en del chanser. Undav knorrade utanför stolpen, Stiller sköt över och Chema nickade rakt på målvakten Mio Nagata. Dert mest ögonifallande var VfBs fantastiskt dåliga fasta situationer. Hörnorna ofarliga, frisparkarna totalt ofarliga. Jag tror man fick ihop till 14 hörnor under matchen- alla ofarliga.
Under andra halvleken byttes Führich och Demirovic in. Då blev det lite bättre fart. El Khanouss hittade "medo" med ett inlägg och han knoppade in årets tionde mål. Sedan hade han ockspå en nick strax över målet och han var nog piggast i andra halvleken. Werder Bremen fick mest försvara i andra halvleken och var nöjda med en pinne på bortaplan.
