
England
2012-04-27 14:29
Niklas Holmgren: ”Det största derbyt han upplevt”
Sir Alex har kallat Manchester City för våra stökiga grannar. Nu har rivaliteten kokat ner till det största derbyt han upplevt i sin karriär.

SvenskaFans.com
Måndag
Jag blev kvar i Manchester efter helgens matcher. Jag och Glenn gick till ett ställe som heter White Lion för att se Citys match mot Wolves. Det var fullpackat med högljudda United-supportrar som hejade på Wolverhampton. De blev tystare och tystare ju längre matchen led. Ett par gamla damer var riktigt upprörda. City vann och United kommer inte att få något gratis i titelracet. Vilket ess Mancini plockat fram, i form av en spelsugen Tevez i storform. Han är som ett nyförvärv. Sir Alex har kallat Manchester City för våra stökiga grannar. Nu har rivaliteten kokat ner till det största Derbyt han upplevt i sin karriär.
Tisdag
Hemresa till Stockholm.
Ledig
Onsdag
Ledig
Torsdag
Kommenterade Rangers mot Ottawa. Erik Karlsson har inte levt upp till de högt ställda förväntningarna under slutspelet. Men han är fortfarande ung, så det är svårt att vara besviken.
Fredag
Jag reser till Manchester igen, via Gardermoen. Vi kommer att utgå från Manchester hela helgen. Lite symptomatiskt att mellanlandningen sker i Norge, det mest Premier League-tokiga landet utanför England, snäppet värre än Sverige. Andy, vår United-älskande taxichaffis, hämtar som vanligt på flygplatsen i Manchester. Förut kunde vi skämta med honom om City. Det kan vi inte längre. För ett tag sedan hämtade han upp mig och Glenn efter en City-vinst. Vi satte oss i baksätet och hann sjunga "Mancini, oh oh oh, Mancini, oh oh oh, he comes från Italy" innan han tystade oss grinigt. Andy får symbolisera hela staden. Citysupportrarna har en högre svansföring och de röda har blivit mer snarstuckna när det kommer till lillebror som man brukade kunna avfärda med en klapp på huvudet. Men City är en stor klubb med viss tyngd även om man inte vunnit ligan på över 40 år.
Lördag
Tar tåget för att kommentera Stoke–Arsenal. Blir en hel del tågåkning genom England för min del. Det funkar rätt bra. Utgår man från London tar det ta mig tusan två timmar vart man än ska någonstans. Två timmar till Manchester, två timmar till Liverpool. Det tar fan i mig två timmar till Newcastle också trots att det ligger långt upp och jag förstår inte hur det går till. Ibland får man dela vagn med supportrar på hemvägen. För ett tag sedan blev det ståplats för mig och Glenn hela vägen in till London när vi hamnade i samma vagn som törstiga Arsenalfans som tömde baren på öl. Det brukar bli rätt bra stämning, men börjar det bli stökigt beordras "dry train". Då torrläggs baren. Det brukar ha marginell betydelse, de har ju med sig eget dricka.
Söndag
Tidigt tåg till London. Chelsea–QPR. Vilken härlig månad det här varit för Chelsea. Kan de fullborda med en vinst här?
Holmgrens helg
Lördag
16.00, TV3: Stoke–Arsenal
Söndag
14.30, Viasat Fotboll: Chelsea–Queens Park Rangers
Måndag
20.30, Viasat Fotboll: Manchester City–Manchester United
Jag blev kvar i Manchester efter helgens matcher. Jag och Glenn gick till ett ställe som heter White Lion för att se Citys match mot Wolves. Det var fullpackat med högljudda United-supportrar som hejade på Wolverhampton. De blev tystare och tystare ju längre matchen led. Ett par gamla damer var riktigt upprörda. City vann och United kommer inte att få något gratis i titelracet. Vilket ess Mancini plockat fram, i form av en spelsugen Tevez i storform. Han är som ett nyförvärv. Sir Alex har kallat Manchester City för våra stökiga grannar. Nu har rivaliteten kokat ner till det största Derbyt han upplevt i sin karriär.
Tisdag
Hemresa till Stockholm.
Ledig
Onsdag
Ledig
Torsdag
Kommenterade Rangers mot Ottawa. Erik Karlsson har inte levt upp till de högt ställda förväntningarna under slutspelet. Men han är fortfarande ung, så det är svårt att vara besviken.
Fredag
Jag reser till Manchester igen, via Gardermoen. Vi kommer att utgå från Manchester hela helgen. Lite symptomatiskt att mellanlandningen sker i Norge, det mest Premier League-tokiga landet utanför England, snäppet värre än Sverige. Andy, vår United-älskande taxichaffis, hämtar som vanligt på flygplatsen i Manchester. Förut kunde vi skämta med honom om City. Det kan vi inte längre. För ett tag sedan hämtade han upp mig och Glenn efter en City-vinst. Vi satte oss i baksätet och hann sjunga "Mancini, oh oh oh, Mancini, oh oh oh, he comes från Italy" innan han tystade oss grinigt. Andy får symbolisera hela staden. Citysupportrarna har en högre svansföring och de röda har blivit mer snarstuckna när det kommer till lillebror som man brukade kunna avfärda med en klapp på huvudet. Men City är en stor klubb med viss tyngd även om man inte vunnit ligan på över 40 år.
Lördag
Tar tåget för att kommentera Stoke–Arsenal. Blir en hel del tågåkning genom England för min del. Det funkar rätt bra. Utgår man från London tar det ta mig tusan två timmar vart man än ska någonstans. Två timmar till Manchester, två timmar till Liverpool. Det tar fan i mig två timmar till Newcastle också trots att det ligger långt upp och jag förstår inte hur det går till. Ibland får man dela vagn med supportrar på hemvägen. För ett tag sedan blev det ståplats för mig och Glenn hela vägen in till London när vi hamnade i samma vagn som törstiga Arsenalfans som tömde baren på öl. Det brukar bli rätt bra stämning, men börjar det bli stökigt beordras "dry train". Då torrläggs baren. Det brukar ha marginell betydelse, de har ju med sig eget dricka.
Söndag
Tidigt tåg till London. Chelsea–QPR. Vilken härlig månad det här varit för Chelsea. Kan de fullborda med en vinst här?
Holmgrens helg
Lördag
16.00, TV3: Stoke–Arsenal
Söndag
14.30, Viasat Fotboll: Chelsea–Queens Park Rangers
Måndag
20.30, Viasat Fotboll: Manchester City–Manchester United