Oliver Berg i straffbråk med lagkamrat – BP vann enkelt mot IFK Skövde

Skövde klev in i matchen i en 3–4–3/5–2–3 och gjorde det de ville i stora delar av första halvlek: sjönk lågt, stod kompakt och stängde ytor centralt. Brommapojkarna fick ha mycket boll, men Skövde var tajta i sina avstånd och tvingade ofta spelet utåt, där de kunde vinna dueller och andrabollar.

Med boll försökte Skövde ibland förändra formen genom att en mittback tog klivet upp och gav en extra kropp centralt, vilket gjorde att det i vissa sekvenser mer liknade en fyrbackslinje i uppspelsfasen. Men när bollen tappades föll man snabbt tillbaka och blev fem där bak igen.

Offensivt hade Skövde svårt att få fast bollen. BP:s press gjorde att Skövde ofta såg stressade ut i första passningsfasen, och anfallen blev sällan längre än några pass innan man tvingades slå långt. Det mesta gick antingen mot Salihovic för att kriga, eller ut mot höger där Sargon Abraham var den tydligaste vägen framåt.

Det var också där Skövde skapade sin största chans: i minut 35 hamnade bollen på Sargon ute till höger, han gick till avslut från kanten och prickade ribban. I samma veva fick Skövde även ett läge från vänsterkanten där man visade fin teknik i steget inåt, men avslutet drog i väg högt över. Sett till matchbilden var det ändå en stark första halvlek av Skövde – de släppte inte till något billigt och höll 0–0 in i paus trots att BP hade mest boll.

Efter paus kom det som inte fick hända. Skövde var inte riktigt med i starten och släppte in 0–1 direkt efter ett snabbt BP-anfall där de hittade rätt yta i sista tredjedelen. Skövde försökte svara med mer aggressivitet och hade bland annat ett distansskott runt minut 52 som tvingade BP-målvakten till en parering och hörna, men i stort hade Skövde svårt att skapa ett etablerat spel.

När man försökte anfalla blev man ofta väldigt brett med både wingbackar och yttrar nära linjen, men då blev mitten tom och det saknades spelbara alternativ centralt. Det gjorde det lättare för BP att överbelasta mot en kant, låsa fast Skövde där och vinna boll.

När 0–2 kom på en omställning och 0–3 kort därefter på straff efter hands, syntes också nivåskillnaden tydligare. Skövde sjönk ännu lägre, blev tröttare ju längre matchen gick, och hotade i princip bara när man fick iväg bollar i djupet eller på Sargon till höger.

BP startade i en variant av 4–2–3–1 och tog direkt kommandot med boll. De rullade tålmodigt och försökte flytta Skövdes låga block i sidled, först med mycket spel över sin högerkant där Hansen var aktiv och ytterbacken fyllde på för att skapa två-mot-en-lägen.

Efter en kvart började BP oftare hitta in centralt, och där syntes en tydlig detalj i deras uppbyggnad: ytterbackarna klev inte bara runt på utsidan, de gick också in centralt i vissa uppspel för att ge fler kombinationspunkter och bättre vinklar.

Det gav dem fler passningsalternativ i mitten samtidigt som yttrarna kunde hålla bredd, och Oliver Berg såg ut att ha en fri roll där han rörde sig över stora ytor för att hitta mellanrum.

I första halvlek saknades dock den sista skärpan. BP hade frisparkar, hörnor och några sekvenser där de kom runt, men avsluten blev ofta stressade och skotten gick utanför eller fastnade i Skövdes block.

Det fanns också ett läge där Berg gör en fin aktion, snurrar upp sin försvarare och kommer till avslut, men det hamnar mitt på målvakten. Trots dominansen gick BP till paus med 0–0, mycket för att Skövde försvarade boxen disciplinerat.

I andra halvlek kom utdelningen direkt, och här såg man tydligt hur BP “rullade upp” Skövde när tempot ökade. De satte bollen på rätt sida snabbt, hittade en spelare som kliver in i ytan och spelade sig fram till ett läge där Hansen kunde sätta 1–0.

Med ledningen i ryggen blev BP ännu tryggare i sitt spel och kunde fortsätta pressa högt när de tappade bollen. 2–0 kom efter en omställning där BP vinner boll, ställer om med fart och där Lind tar sig in och spelar osjälviskt till Sever som kan stöta in målet.

Kort därefter kom straffen till 3–0 efter att Skövde fått en hands i straffområdet, och där blev det en liten “match i matchen”: Berg och Lind var framme båda två, det var snack och lite tjafs om vem som skulle ta den, men till slut kliver Berg fram och sätter 3–0.

Direkt efteråt fortsatte de prata en stund och kramade om varandra, som för att markera att det var löst. Trots 3–0 fortsatte BP vara på hugget, vinna boll högt och spela med energi, medan Skövde krokade av mer och mer sista kvarten.

1) Skövdes första halvlek var imponerande – särskilt med tanke på att det i princip är ett nytt lag.
IFK Skövde stod upp riktigt bra i 45 minuter. De låg lågt, var kompakta, tajta i duellerna och gjorde det svårt för BP att spela sig rakt igenom. Det märktes att matchplanen var tydlig: stäng mitten, tvinga spelet utåt och försvara boxen med mycket folk. Och med tanke på att Skövde kommer till den här säsongen med en nästan helt ny trupp blev den första halvleken ett styrkebesked. Tränaren var också tydlig med det när vi pratade med honom bara timmar innan avspark – om lagbygget, alla nya ansikten och varför det här cupmötet blev en del av “startsträckan” för ett nytt Skövde. ( Länk: snacket med Zurab )

2) Skövdes extrema bredd blev ett problem – mitten var tom och BP kunde låsa fast dem.
När Skövde väl försökte anfalla blev de ofta väldigt, väldigt breda. Wingbackar och yttrar höll linjen, men centralt fanns nästan inga naturliga spelalternativ. Det gjorde att spelet ofta tvingades ut på en kant, och där kunde BP överbelasta, stänga ner och vinna boll. Skövde fick sällan fast bollen i längre sekvenser utan blev beroende av långbollar eller enstaka individuella aktioner, främst via högerkanten.

3) Simon Strand som inverterad ytterback gav BP en extra växel i uppbyggnaden.
BP rullade inte bara runt på utsidan. I perioder klev Simon Strand in centralt som en inverterad ytterback, vilket gav fler passningsvinklar och fler kombinationspunkter inne i planen. Det gjorde att BP kunde hålla bredd med yttrar – men samtidigt ha folk centralt för att spela snabbt på få tillslag. Den typen av rörelse var en tydlig nyckel till att BP fick kontroll och till slut kunde öppna upp Skövdes låga block.

4) Straffbråket: Berg vs Lind om bollen – sen sitter den, och allt lugnar sig direkt.
Vid 2–0-läget kom straffen efter hands, och där blev det en liten sekvens som stack ut. Berg och Lind var framme båda två, snackade och det kändes tydligt att de inte var helt överens om vem som skulle slå. Till slut tog Berg ansvar, satte 3–0 – och efteråt fortsatte de prata en stund innan de kramade om varandra. Små detaljer, men det säger något om heta känslor och hierarki även när man leder.

5) Klasskillnaden mellan Allsvenskan och division 2 syntes tydligt i andra halvlek.
Första halvlek var jämnare än många trodde – men efter paus gick det fort. BP gör 1–0 direkt, får mer och mer kontroll, ställer om snabbare och ser piggare ut ju längre matchen går. Runt 70–75 minuter syntes också orken: Skövde sjönk djupt, blev tröttare och fick jaga, medan BP fortsatte spela med energi, tryck och press. Då blir 3–0 inte bara en seger – det blir ett kvitto på att tempot, besluten och kvaliteten i andra halvlek låg på en nivå Skövde inte riktigt kunde matcha.