BP mot BP
Bortapremiär mot Brommapojkarna, alltså. Även om spelet sviktade periodvis var det en imponerande seger mot ett starkt BP. Efter en total urladdning i premiären och med derbyt som stundar var spelet till och med över förväntan. BP är nog bättre än vad många anser dem vara med rutin blandat med ungt och hungrigt. Klasspelare, i allsvenska mått mätt, i varje lagdel. Kanske saknas det spets längst fram men jag kan se BP störa vilket lag som helst iår.
Två kära återseenden
Det är sällsynt med spelare som lämnar för andra klubbar men förblir lika omtyckta. I söndags stod två av Hammarbys mest älskvärda spelare senaste åren på motståndarsidan och jag kunde inte låta bli att le när jag såg Junior. Numera med en helrakad skalle vände han och vred på bollen, stack ut röven och fick frispark, precis såsom han gjorde 2019. Hans spelstil kombinerat med ett oemotståndligt leende och personlighet gör det omöjligt att inte tycka om honom. Davor är en superhjälte. Jag önskar dem båda allt det bästa, förutom två matcher om året.
Springa mara, med Besara
Det var några matcher förra året där han såg lite trött och sliten ut, och man började fundera om dippen kanske var mer än bara en dipp och åldern börjat ta ut sin rätt. En näsoperation senare ser han piggare ut än någonsin. Djupledslöpningen i 90e matchminuten som låg till grund för 2-0 luktade mer marathon än utcheckning.
Tekie taka
Det börjar nästan, nästan bli tjatigt att prata om Tekie som seriens bästa mittfältare men utifrån hur mycket han fick utstå innan han kom tillbaka från Cypern och vände upp å ner på allting så kan vi faktiskt få tjata lite till. Han är o-trolig i tamejfan nästan allt han gör. Utöver några enkla bolltapp när han blir lite för bekväm eller spelar med FÖR stor risk är han; spektakulär.
En kärlekshistoria
Tränare som byter klubb och tar med sina favoritspelare kan vara vanskligt men så rätt det har slagit för firma Kim-Victor. Han ser om möjligt tillochmed bättre ut iår. Hellberg berättade i en intervju efter matchen om när han kom till Värnamo, såg Victor Eriksson för första gången och tänkte: den där klossen kommer inte spela en minut under min ledning. Något år senare kan han inte tänka sig en backlinje utan honom.
En match i taget..
Ja, så lyder klyschan men det är omöjligt att inte snegla på spelschemat och notera att det är, eller iallafall upplevs som, fyra säsongsdefinierande matcher som stundar: Diffen H (alltid), Mjällby B, Malmö H, Häcken B. Jag är alldeles för vidskeplig för att spekulera om resultat och poäng så jag håller mig borta från allt sådant, men det kommer krävas bra prestationer mot samtliga för att inte halka för långt efter.. Upp till bevis!
Bortapremiär mot Brommapojkarna, alltså. Även om spelet sviktade periodvis var det en imponerande seger mot ett starkt BP. Efter en total urladdning i premiären och med derbyt som stundar var spelet till och med över förväntan. BP är nog bättre än vad många anser dem vara med rutin blandat med ungt och hungrigt. Klasspelare, i allsvenska mått mätt, i varje lagdel. Kanske saknas det spets längst fram men jag kan se BP störa vilket lag som helst iår.
Två kära återseenden
Det är sällsynt med spelare som lämnar för andra klubbar men förblir lika omtyckta. I söndags stod två av Hammarbys mest älskvärda spelare senaste åren på motståndarsidan och jag kunde inte låta bli att le när jag såg Junior. Numera med en helrakad skalle vände han och vred på bollen, stack ut röven och fick frispark, precis såsom han gjorde 2019. Hans spelstil kombinerat med ett oemotståndligt leende och personlighet gör det omöjligt att inte tycka om honom. Davor är en superhjälte. Jag önskar dem båda allt det bästa, förutom två matcher om året.
Springa mara, med Besara
Det var några matcher förra året där han såg lite trött och sliten ut, och man började fundera om dippen kanske var mer än bara en dipp och åldern börjat ta ut sin rätt. En näsoperation senare ser han piggare ut än någonsin. Djupledslöpningen i 90e matchminuten som låg till grund för 2-0 luktade mer marathon än utcheckning.
Tekie taka
Det börjar nästan, nästan bli tjatigt att prata om Tekie som seriens bästa mittfältare men utifrån hur mycket han fick utstå innan han kom tillbaka från Cypern och vände upp å ner på allting så kan vi faktiskt få tjata lite till. Han är o-trolig i tamejfan nästan allt han gör. Utöver några enkla bolltapp när han blir lite för bekväm eller spelar med FÖR stor risk är han; spektakulär.
En kärlekshistoria
Tränare som byter klubb och tar med sina favoritspelare kan vara vanskligt men så rätt det har slagit för firma Kim-Victor. Han ser om möjligt tillochmed bättre ut iår. Hellberg berättade i en intervju efter matchen om när han kom till Värnamo, såg Victor Eriksson för första gången och tänkte: den där klossen kommer inte spela en minut under min ledning. Något år senare kan han inte tänka sig en backlinje utan honom.
En match i taget..
Ja, så lyder klyschan men det är omöjligt att inte snegla på spelschemat och notera att det är, eller iallafall upplevs som, fyra säsongsdefinierande matcher som stundar: Diffen H (alltid), Mjällby B, Malmö H, Häcken B. Jag är alldeles för vidskeplig för att spekulera om resultat och poäng så jag håller mig borta från allt sådant, men det kommer krävas bra prestationer mot samtliga för att inte halka för långt efter.. Upp till bevis!
IF Brommapojkarna - Hammarby IF
