Röster om Diogo Jota: ”Har tre tröjor med hans namn på”

Kristian Andersson, poddare LFC Stories m.m, Liverpool-redaktionen på SvenskaFans:

– Jag känner mig chockad och tom. Fotbollen blir sekundär och mina tankar går till hans familj, inte minst de tre småbarn han lämnar efter sig. Det är bara så oerhört sorgligt.

– Jag kommer minnas Diogo Jota som en väldigt viktig spelare i Liverpools jakt på titlar, och då främst den nyligen vunna PL-titeln, trots att han hade skadebekymmer under den gångna säsongen. Jota hade en otrolig förmåga att dyka upp på rätt plats och göra mål som många gånger var avgörande för att inkassera tre poäng eller gå vidare i cuper. Hans popularitet bland oss LFC-supportrar visar sig tydligt i och med att han fick sin egna läktarsång. Utöver att han var en skicklig och mångsidig fotbollspelare, så verkar han ha varit en fin person och en kärleksfull partner och pappa. Jag kommer behöva tid för att processa hans tragiska bortgång.

Truls Månsson, Wolves-redaktionen på SvenskaFans:

– Jag saknar ord. Chockad, ledsen, bedövad, men också tacksam för alla fina minnen som Jota givit mig i Wolves-tröjan. Vilken underbar liten lirare.

– Diogo Jota och Ruben Neves var som Piff och Puff när jag träffade dem på mitt hotell Novotel i Wolverhampton, två nya unga pigga killar. Jota bara 20 år gammal och på planen visade han sig vara ett ungt yrväder. Snabb, målfarlig och alltid glad, älskad av fansen. Hattricket mot Espanyol på Molineux när jag satt uppe på läktaren glömmer jag aldrig, 4-0 till Wolves och vi kändes som bäst i världen. Jag har svårt att ta in att han är borta, Jota var min absoluta favoritspelare på senare år. Jag har tre tröjor med hans namn på ryggen – Diogo J – jag bär dem med stolthet.



Robin Bylund, fotbollskommentator, poddare och Liverpool supporter:

– Har svårt samla ihop mig just nu.

– Det är en enorm chock. Tragedi. Och framförallt tänker man på hans fru och deras tre barn. Diogo Jota var absolut en fenomenal fotbollspelare, men framförallt fick man alltid bilden att han var en än mer fantastisk människa. Enkel, glad – uppskattad av alla. Det är svårt att ta in detta just nu. Och man hoppades in i det sista att det inte var sant.

– Minnena kopplas mycket till det som beskrivs ovan. Till människan. Till den nästan barnsliga glädjen när han spelade fotboll och gjorde mål. Något han var otrolig på att göra. En av de bästa avslutarna jag upplevt. En spelare som behöll kyla och lugn i situationer när andra lätt stressat upp sig. Jag minns avgörande inhopp och mål. Och hur vi från läktarna sjön om ”A lad from Portugal…”.

– Han bar nummer 20. Han vann nummer 20. Han kommer att minnas på Anfield för alltid. Men framförallt kommer Liverpoolfamiljen finnas där för de närmsta han lämnar efter sig. Och tillsammans får vi försöka vandra genom även denna storm.

Anders Bengtsson, chefredaktör Offside och Liverpoolsupporter:

– Jag satt på ett tåg från Stockholm, på väg till Laxå där jag skulle hoppa på en ersättningsbuss, när min 15-åriga son skickade meddelande till mig. ”Har du sett, pappa? Diogo Jota är död.” Jag vet att min son inte är den mest källkritiska alla gånger, så jag närde hopp om att han hade scrollat igenom mindre trovärdiga konton.

– Men så kom det allt fler uppgifter och till sist ett pressmeddelande från det portugisiska fotbollsförbundet. Diogo Jota har dött. Men det känns ändå ofattbart. Som om jag väntar på att det ska komma nya besked. ”Det blev fel, Diogo Jota lever och mår bra.”

– Jag förstår nu att det inte kommer att hända. Diogo Jota är död. Och hans bror. Fy fan. Jag såg för någon vecka sedan på Instagram att han gifte sig. Han och hans fru såg så lyckliga ut. Deras tre barn var så glada. Nu finns han inte längre. En 28-årig pappa har dött. En nybliven maka har blivit änka.

– Jag vet inte hur hans familj ska gå vidare, hur hans kompisar och kollegor i Liverpool ska gå vidare. Jag vet ingenting mer än att det är bottenlöst sorgligt.

– Det kommer att komma andra dagar där man kan prata om den underbara fotbollsspelaren Diogo Jota. Om hans avslut, stenhårda nickar och ihärdiga presspel. Om hur mycket han kommer att saknas i Liverpool. Om hur omtyckt han verkar ha varit av personal och kollegor i klubben. Alltid snäll, alltid sig själv. Men nu, när jag snart rullar in i Laxå, känns det mest bara overkligt. Det kommer nog alltid att kännas overkligt.

Frida Fagerlund, reporter Sportbladet:

– Det är omskakande och sorgliga nyheter. Diogo Jota var inte bara en fenomenal fotbollsspelare, utan kändes verkligen genuin även utanför den. Aldrig arrogant eller snäsig framför intervjumicken, alltid artig och ödmjuk. Jag lider oändligt med hans familj.

Swedish Toffees, Evertons officiella supporterklubb i Sverige:

– Vissa saker är större och viktigare än rivalitet och fotboll. Fotbollsvärlden har sorg och Swedish Toffees skickar sina kondoleanser.

Björn Melin, författare och Liverpool-supporter som skrivit två böcker om klubben:

– Chockad och ledsen, man får ju en relation till spelarna i sitt lag – och att det gäller en relativt ung människa, nygift med tre små barn gör tragedin än större.

Diogo Jota var ofta en fantastiskt spelare med en otrolig förmåga att komma till avslut (och ofta mål) oavsett vilken fot han använde. Utan ständiga skadebekymmer hade han nått ännu högre höjder och det utan de dalar som ibland kom som ett resultat av skadorna. Att han alltid visade hjärta och gärna hetsade motståndarna uppskattades också av oss supportar.

Kommer att bli oerhört saknad på och utanför planen. Vila i frid! ❤

Rikard Werner, poddare Old School Football och Liverpoolsupporter:

– För mig var Diogo Jota Liverpoolspelaren som kunde uträtta mycket av egen kraft, bara lagkamraterna hittade honom i de ytor han befann sig i på plan. När Jota värvades till Liverpool beskrevs han som ett ”press-monster” av dåvarande assisterande tränaren Pepijn Lijnders.

– Jota var inte alltid en startspelare under Klopp, men hade ett förtroendekapital och förmågan att komma in från bänken och bidra till att en match kunde vändas till Liverpools favör.

– Det är en stor tragedi att Diogo Jota har lämnat oss, alldeles för tidigt. Alla tankar går till hans fru, tre barn och andra nära som sörjer. Liverpool FC har sorg. You’ll never walk alone.”