State of the game: Poplaget som blev oljelaget

Kontrasterna är enorma hos de regerande mästarna, Manchester City. De har sunda ägare som investerar i staden och i klubbens infrastruktur och har lagt grunden för en ljus framtid. Men fotbollsmässigt har den här säsongen varit en enorm besvikelse och nu sitter klubben på massiva lönekostnader och en trupp som kommer nagelfaras under sommaren. Vi snackar med Richard Lantto om hur Manchester City egentligen mår våren 2015.

För mig var Manchester City ett sånt där poplag som man som Oasisfan hade ett gott öga till. Per automatik ogillade man därmed också Manchester United eftersom Oasis är hard core Cityfans. Men sen fick ni pengar och blev något annat, laget som många andra spottar på istället och missunnar framgång. Hur upplever du att din och andras relation till City förändrats sedan oljepengarna kom in?
- Min relation till City är i grund och botten densamma. Jag började inte hålla på City på grund av att de var framgångsrika men det betyder inte att man inte önskat framgång. I många år var framgång lika med att vinna 2a divisionen (Championship), gå till kvartsfinal i FA-cupen eller lyckas slå United men det betyder inte att jag inte hade drömmar om mer. Kanske en cuptitel eller Champions Leaguespel en dag vilket inte kändes helt orealistiskt men sen kom pengarna och nu är det i stället vardag.

Det som hände efter att PL bildades var att de då stora försökte cementera sin plats och därför var jag positiv till när först Blackburns ägare och sen Roman kom och förvandlade Chelsea. Det visade att det fanns möjligheter även om jag fortfarande inte trodde det skulle ske med City, i alla fall på det sätt som blev. Däremot har jag aldrig haft problem med mycket pengar (däremot skulder), kanske för att jag är kapitalist och ekonom. Samtidigt hade jag lika roligt på Oasistiden som idag men då var man yngre och det var viktigare med cred. Vi hade en stor publik, ett jävla tryck på Maine Road och världens bästa band. Redan då kände vi oss överlägsna även om resultaten sa annat.
 

Här byggs framtidens Manchester City.

Vad skulle du vilja att klubben stod för? Vad människor ska tänka på när de hör klubbnamnet Manchester City?
- Pride in Battle är klubbens motto. Nya parollen är No Excuses och vi varken ber om ursäkt för vilka vi är eller kommer att skylla ifrån oss. Under alla år har klubben varit familjär och väldigt förankrad i de olika delar av staden Manchester som vi verkat. Det har alltid funnits ett enormt samhällsengagemang och en av de saker jag är mest stolt över idag är att våra ägare har sett det som en styrka.

?Bygget av Etihad Campus och utbyggnaden av Etihad Stadium har inneburit en enorm satsning där den lokala ekonomin har fått sig en skjuts då vi använt oss av lokala företag och arbetskraft. Ägarna har även startat en skola och upplåter land och idrottsanläggningar till de boende i Manchester samtidigt som välgörenhetsarbetet sprider sig till andra delar av världen i Manchester Citys namn. Rent fotbollsmässigt skall vi stå för en positiv och anfallsglad fotbollssyn även om det i år har kostat för mycket defensivt. Det har jag blandade känslor för då jag hellre vinner än gör många mål.
 
Inför säsongen snackade du om ett lag som lärt sig läxan och hur Pellegrini vill spela fotboll. Du tippade laget som mästare. Utskåpade av Barcelona, ute ur cuperna mot Middlesbrough och Newcastle, krossade av United och avhängda i ligan. Det här blev ju inte riktigt som du förespådde. Hur mår Manchester City i april 2015?
- Jag är uppenbarligen en dålig tippare och kanske för optimistisk. Å andra sidan såg det bra ut och enligt plan fram till nyår. Fotbollsmässigt mår inte Manchester City så bra, i alla fall på A-lags nivå, just nu. Samtidigt har vi precis flyttat in i världens kanske bästa träningsanläggning (Etihad Campus), vi utökar snart kapaciteten med 7500 till 55000, vårt U-18 lag är i FA-cup final och de yngre lagen är ännu bättre. Ekonomin genererar plusresultat och vi kommer att slippa de vidriga FIFA Fair Play restriktionerna, som varje marknadsliberal borde avsky, till nästa säsong. Framtiden är absolut ljusblå!
 

Floppen Mangala.

Eliaquim Mangala köptes för enorma pengar från Porto. Det var en spelare ni jagat länge och du hade stora förhoppningar på ett urstarkt mittlås. Istället har Mangala sett otroligt svajjig ut, samtidigt som kapten Kompany också inte varit på den nivå vi är vana vid. Är båda virriga varförsig eller är det sällskapet som gör det oroligt? Eller är det Pellegrinis fel med den höga backlinjen?
- Jag vet att jag skyllt på den höga backlinjen tidigare och naturligtvis är det bidragande i främst Kompanys fall (det och skador). När det gäller Mangala tycker jag han fått lite för mycket skit och som med många nyförvärv (även de dyra) så krävs det ibland en säsong. Klart jag hade hoppats på mer och att han tillsammans med Kompany växt till ligans bästa mittlås men rotationen mellan de tre mittbackarna (av olika anledningar) har inte gynnat Mangala. Med det sagt måste han ta klivet snart för vi gick ändå all in på han.
 

Jack Rodwell kom till City som en stor talang, men har nu lämnat för Sunderland.

Förra månaden drog medier stort på att ni värvat för drygt 3.5 miljarder de senaste tre åren, men att startelvan knappt förändrats under den tiden. Bordet det inte rulla lite huvuden för sådant huvudlöst agerande på transfermarknaden? Tittar man exempelvis på de fem ni la pengar på sommaren 2012 är ingen kvar (Maicon, Sinclair, Rodwell, Nastansic, Garcia).
- Visst har det spenderats lite för mycket, lite för dåligt men 3,5 miljarder enligt ena tidningen kan vara 5 miljarder enligt nästa eller 2 miljarder i verkligheten. Förvånas aldrig över den brist på kunskap som finns i pressen, även den enklaste saken som att förhålla sig till valutakurser. Läste för ett tag sedan en artikel där de angav köpen i dollar (USD) och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.

När det gäller spelarna som listats ovan så var endast Nastasic en hit i City men sen kom Pellegrini och förmodligen har något hänt (bråk, doping, otrohet?). Alla dessa spelarköp gjordes av tidigare sportchef (som förmodligen körde över Mancini) och kan inte belastas Txixi Beguristain som är den nuvarande värvningschefen. Det senaste årets köp har i och för sig inte varit någon hit heller men bortsett från Mangala har vi varit tvungna att budgethandla på grund av FFP. Det kommer att spenderas rejält i sommar när vi inte har några begränsningar men det innebär också högre krav. Nästa säsong skall vi ha en titel.
 
Ni har äldsta truppen i ligan. Kan det vara en del av förklaringen? Trötta och mätta spelare? Er trupp är 3-4 år äldre än konkurrenter som Arsenal, Liverpool och United?
- Det kan mycket väl vara en del av förklaringen. Jag hoppades att erfarenheten skulle räcka långt men på slutet har en del spelare (läs Yaya) börjat se trötta och belåtna ut.
En annan förklaring kan vara att efter VM har inte spelarna fått den återhämtningen som en framför allt äldre spelare behöver. Det blir inte bättre av att spela afrikanska mästerskapen mitt i säsongen (läs definitivt Yaya).
 

Daniel Sturridge spenderade sex år i City, innan han landade i Chelsea.

En konsekvens av pengaslösandet är ju att alla era talanger lånas ut eller blir sålda tillslut och ni får väldigt ont om home grown players. Ni kan locka till er talanger med både pengar och fantastiska förutsättningar med er nya träningsanläggning. Men vad hjälper det om de aldrig får chansen i a-laget? Då utbildar ni ju bara spelare som sedan flyger iväg från boet?
- Ja, det är risken som i och för sig redan är analyserad av ledningen. En och annan talang har slarvats bort antingen på grund av värdelös manager (Daniel Sturridge) eller skador (Micah Richards) eller personliga problem (Michael Johnson och Stephen Ireland) men ribban har höjts kontinuerligt. Att vara talang räcker inte längre utan du måste vara en supertalang och supertalangerna börjar rada upp sig. Idag har vi en holländsk 20 årig mittback som vinner mästerskap och debuterar för landslaget. En belgisk 19 årig mittback som vinner mästerskap och debuterar för landslaget. En 19 årig portugisisk/brasiliansk offensiv mittfältare som är en av de tonåringar som levererar flest assist/mål av alla i de högsta ligorna i Europa. Rekik, Denayer och Lopes är framtiden och sen har vi alla andra som kan bli något som är utlånade till Championshiplag.

Utöver det har vi några i U-18 som kommer att bli stjärnor. Jose Angel Pozo har redan debuterat i a-laget, Brendan Barker är den mest lovande engelsmannen/yttern vi haft på år och dar men jag tror mest på vänsterbacken Jose Angel Tasende (som gjorde hat-trick i U-21 förra helgen!). Jose Angel verkar vara framtiden helt enkelt. Ledningen är fullt inställd på att satsa på dessa men frågan är om Pellegrini är rätt person att lyfta fram de.

 FFP är en het potatis som många har åsikter om. Jag kan ju tycka att det är väldigt lätt som Citysupporter att tycka att FFP är dåligt. Ni har oändligt med pengar och kan i teorin erbjuda de bästa lönerna och köpa vem ni vill. Det är klart att ni inte vill att det ska regleras. Men jag vet också att ni brukar argumentera att det inte är bara ni som går miste om pengar i och med FFP. De mindre klubbarna går miste om avrinningseffekten och en klubb som Yeovil, vars ägare gick ut och skrev ett långt brev till fansen, drabbas också hårt när lönerna bara får vara en viss del av intäkten. Hur är din syn på FFP? Är inte ett scenario med massa oljeschejker ganska tråkigt? Borde inte en klubb som Arsenal vara modellen?
- Har redan varit inne en del på FFP men rent kortfattat bryter FFP mot alla möjligheter till företagande och nysatsning om du blir bestraffad för att du går back kortsiktigt. Ägartillskott (i väntan på positivt resultat) är av ondo samtidigt som skuldsättning inte är något problem (läs United). Konkurrensreglerna och EUs lagar begränsas genom att förbjuda långsiktiga satsningar av långsiktiga ägare. Skojarna som dyker upp tänker ändå kortsiktigt men de som är som våra ägare och som tänker decennier framåt får inte agera fullt ut.

FFP är skapat för att stoppa oss, PSG och i viss mån Chelsea och naturligtvis är alla fullspel från de onda som skapade PL och/eller bidrog till CL något som vi ser illa på.
För att svara på din fråga så har Arsenal gjort det bra idag men de var ändå drivande i att försöka roffa åt sig så mycket som möjligt i och med PL. Utöver det så hyllar jag alltid marknadskrafterna (oavsett om det gynnar City eller inte) och regleringar är av ondo.
 
Du är ju säsongskortsinnehavare i City. Om du fick frågan av klubben hur du skulle vilja att klubben agerade framöver, vad skulle du säga då?
- Fortsätt på samma sätt! I och med utbyggnaden av Etihad får jag fler möjligheter och jag kan sänka priset på mitt årskort ganska kraftigt (i £ räknat, jag är ingen idiot som räknar i SEK eller USD!) genom att byta plats till något nästan lika bra. Ge den sportsliga ledningen en chans till och förutsatt att vi inte tappar Champions League platsen så ge Pellegrini pengar och förtroende i ett år till. Sälj Yaya och några till och ersätt med både kommande stjärnor som De Bruyne och egna produkter. Klopp, Hummels och Reus funkar i och för sig också.
 

Kan Patrick Vieira vara ett framtida namn för Citybänken?

Avslutningsvis: vilket City får vi se i mitten av augusti 2015? Känslan är ju att ni kanske både byter tränare och byter ut stora delar av en åldrad trupp?
- Jag har funderat i några dagar och jag tror fortfarande vi slutar topp tre (+/- 1 placering). Gör vi det så borde Pellegrini ha ett uppbyggt förtroendekapital sen tidigare, och han borde få en chans till, men i så fall måste han dels få pengar och eventuellt annat stöd. Drömmen vore om Patrick Vieira som idag är EDS (U-21) tränare kliver in som assisterande med ansvar för defensiven. Om vi däremot missar CL plats så måste Pellegrini gå (4e plats och kval kan räcka) och då kan vad som helst hända. Den långsiktiga planen är förmodligen Pep Guardiola om ett år och det kan tala för Pellegrini. Att anställa någon annan på ett år är inget bra alternativ men om något så är det Vieira.

Däremot kommer det komma förändringar i truppen oavsett och förmodligen försvinner många av Willy, Sagna, Boyata, Clichy, Kolarov, Fernando, Yaya, Nasri, Navas, Jovetic, Dzeko och tråkigt nog Milner vars kontrakt går ut. Lampard försvinner sjävklart till systerklubben NYCFC och även om han är en legend som gjort det bra kunde han lika gärna gått i januari då Pellegrini ändå inte satsat på han alls. 

Lampard kanske inte kommer Live Forever men han har ändå varit en Wonderwall även om han har låtits Slide Away. Tråkigt att låta han Fade Away men så länge han inte Don’t Look Back in Anger så kanske vi har en Masterplan. Frågan kvarstår vem som är the Shakermaker?