Svart eller vitt: Vem tar över som ny tränare? O'Neill? Jol? Pardew?

Först ska väl tydliggöras det som poängterats flertalet gånger i forum och artikelkommentarer, vi vet inte resultatet rörandes detta förrän en ny tränare tillsatts. Det är först då vi kan bedöma huruvida beslutet att låta Hughton gå var rätt alternativt fel. När det gäller ny tränare så har spekulationerna gått på högvarv. Martin O’Neill, senast i Aston Villa, samt Alan Pardew vars sista klubb var Southampton gick först ut som favoriter. En duo som skulle bli en trio efter Martin Jol försvann från tränarjobbet hos Ajax.
 
Eftersom störst fokus ligger på dessa tre herrar kommer de kommenteras lite mer ingående. Om vi inleder med Pardew så har han tidigare varit tränare för Reading, West Ham, Charlton samt Southampton. Största framgångarna är att ha tagit upp Reading från league one till the championship (för att sedan förlora i playoff i kvalet till PL), tagit upp West Ham i PL och senare även tagit de till en FA-cup final samt vunnit en pokal ingen hört talas om med Southampton.
 
Vad som talar för Pardew:
 

• Har gjort ett bra jobb med varje klubb där han varit.
• Har alltid arbetat med relativt liten plånbok, något Ashley lär betrakta väldigt kärt med sådana där cartoon-ögon med dollartecken i.

 
Vad som talar emot Pardew:
 

• Ashley sa i sitt uttalande att han ville ha en tränare som kunde ta klubben ”nästa steg”, en sådan tränare har inte Pardew bevisat sig som utan snarare någon som, likt Hughton, kan ta en klubb upp i seriesystemet.
• Har ingen erfarenhet från en storklubb. Det är skillnad på 20 000 på läktarna och 52 000, inte minst sett till pressen och de förväntade resultaten från främst ägaren numer.
• Tycks vara rätt kontroversiell, något som knappast behövs på tränarfronten med tanke på den spelartrupp vi har. Kontroverserna inkluderar bland annat att hota säga upp sig från Reading om han inte fick ta tränarjobbet hos West Ham och sparken från Southampton på grund av icke sportsliga skäl (låg moral åsyftas vilket enligt ryktesvägen ska bland annat inkludera ett besök hos ens spelarfrus sängkammare).

 
Nästa tränare, Martin O’Neill. De större klubbarna han tränat har varit Norwich, Leicester, Celtic samt Aston Villa. Största framgångarna inkluderar att göra Leicester först till en PL klubb och sedan få de att ligga stabilt runt mitten av tabellen. Vann även ligacupen två gånger under sin vistelse där. I Celtic tog han sju titlar varav tre i ligan, han förlorade även UEFA cup finalen på övertid 2003 mot Mourinhos Porto. Med Aston Villa tog han sig till en ligacup final mot Man Utd som de förlorade.
 
Vad som talar för O’Neill:
 

• Har en rätt gedigen meritlista och verkar kunna vara en bra ”cuptränare”, något som skulle passa oss bra med tanke på hur längesen det var vi vann något vettigt sist.
• Det faktum att han tagit Aston Villa från att vara ett halvdassigt gäng (no disrespect tegis) som harvade mer i nedre regionen av tabellen till ett lag som till slut utmanade om topp fyra placering är exakt det steg jag antar Ashley syftade på.
• Är via Eurotalk-Mjällby som främsta referens en stor motivatör och tycks gärna ge yngre spelare chansen och får de att blomma ut rejält. Med tanke på att våran talangbank består av Carroll, Ranger, Vuckic, Kadar och Krul som är redo för Premier League fotboll så kan O’Neill onekligen bidra med en massa där.

 
Vad som talar emot O’Neill:
 

• Har stora förväntningar, framförallt ekonomiska, på styrelsen. Något som rimmar väldigt illa med Ashleys ”lite spendera – stora framgångar” filosofi.
• Tenderar, likt Keegan, att hoppa av skutan rätt fort om det är något han inte är tillfreds med. Framförallt gällandes transferövergångar som sades vara orsaken både för avhoppet från Norwich och Aston Villa (viva Milner!).
• För att använda Eurotalk-Mjällby som referens igen så tycks han ha väldigt begränsade taktiska kunskaper. Något som förvisso inte visat sig vara ett krav för att vara en bra Premier League tränare men tycks mer och mer vara dit trenden är på väg.

 
 
Sist, och definitivt inte minst, har vi Martin Jol. Holländaren som blev känd för oss Premier League följare via Tottenham, men hade tidigare tränat bland annat Roda JC samt Waalwijk och har efter vändan över engelska kanalen bossat i Hamburg och Ajax. Till meriterna hör främst två holländska cupen vinster, en med Roda och en med Ajax.
 
Vad som talar för Jol:
 

• Har likt O’Neill tagit det numer omtalade ”steget” med en klubb i Premier League. Jol gjorde det något år innan O’Nell med Tottenham och lyckades sånär på ett ”lasagnegate” med att bräcka topp kvartetten.
• Taktiskt slipad, har trots sina totalfotbollholländska rötter sett till att slå nytt rekord sett till minst insläppta mål i Tottenham. Detta kan även illustreras via säsongen i Ajax där han dels såg till att klubben släppte in minst mål i serien på fem år, men även att de gjorde flest mål på tolv år. 106-20 i målskillnad.
• Har uttalat sig tidigare om att en dag komma tillbaka till engelsk fotboll. Spekulationerna exploderade därför när Jol blir tillgänglig och tränarjobbet hos Newcastle blir tillgängligt samma dag.

 
Vad som talar emot Jol:
 

• Med tanke på att Tottenham sägs gått bakom ryggen på honom två gånger, dels via ryktet att director of football Comolli (grattis Liverpool) var den som värvade spelarna när Tottenham skulle storsatsa till säsongen efter Lasagnegate och dels via strulet när Ramos tillsattes, så lär Jol vilja ha större garantier och inflytande än vad Ashley kan ge (sånt kan kosta pengar).
• Tottenhamkopplingen. Just nu är allting som är från London i paritet med skit hos Newcastlefansen efter Ashleys senaste beslut. Ashley är i grunden Tottenhamsupporter och inte en speciellt populär sådan i geordiekretsar just nu.
• Bristen på en egentlig meritlista. Även om Jol inte riktigt misslyckats hos någon klubb så har han väldigt få titlar / egentliga framgångar. Visst, man ska lära sig krypa innan man lär sig gå etc. (något någon bör informera Ashley om för övrigt) men frågan är om Jol står sig nu när konkurrensen blivit betydligt tuffare högre upp i tabellen.

 
 
Sluttankar: Personligen så är det viktigaste för mig att det finns en plan. Förhoppningen är att det redan finns en tränare därbak i kulisserna som är redo att gå ut och ta över scenen så fort som möjligt (även om Beardsley tycks blivit tillsagd att leda laget mot sin forna klubb Liverpool). Ashley borde ha lärt sig efter debaclet med Keegan att det inte är speciellt lätt att hitta nya bra tränare – och vilka konsekvenser det kan få.  Sedan är det väl intressant vilken tränare som anställs ur flera perspektiv. Anställs exempelvis Pardew så är det inget steg framåt, utan snarare ett i sidled. Det är väl snarare ett tydligt tecken på att Ashley var missnöjd med något Hughton gjort eller sagt. Både O’Neill och Jol tycker jag skulle vara ett steg framåt. Även om jag tenderar att favorisera den sistnämnde på grund av de mer taktiska grunderna så finns en övertygelse om att de båda kan ta klubben till nästa nivå. Skulle någon av dessa två herrar bli klara de kommande dagarna, eller helst ungefär samtidigt som detta publiceras, så bör nog i slutändan Ashley berömmas för sin ambition även om Hughton sympatiserat åt sig en plats i många supportrars hjärtan. Risken är väl däremot att detta var ytterligare ett i raden av många förhastade beslut från Ashley och om någon vecka kommer någon halvdan vikarielösning. Då lär ropen om ägarbyte stiga enormt på St. James Park igen.
 
Vad tror ni kära bloggläsare, Vem tar över skutan i slutändan? Vem tror ni kan göra det bästa jobbet? Utöver dessa tre herrar, vem tror ni på som ”dark horse”? Spekulera gärna på i kommentatorspåret.