19 svenskar har spelat för FC Groningen. Förutom holländarna själva finns det ingen annan nation som producerat så många Groningen-spelare. I Heerenveen har 22 svenskar spelat, bara Danmark (27) har gett fler importspelare till Frieslands stolthet. Svenskarna i Heerenveen har dock gjort fler matcher sammanlagt än danskarna (1330 mot 917). Svenskarna i Groningen har gjort 1319 matcher totalt, också flest av alla importer förstås.
Under 2000-talet fullkomligt vimlade det av svenskar i de två rivallagen i nordöstra Nederländerna. Marcus Allbäck, Fredrik Stenman, Petter Hansson, Rasmus Lindgren, Erik Edman, Mathias Florén, Stefan Selakovic, Andreas Granqvist, Abgar Brsom. Osv. Osv.
Men idag finns bara en svensk i Groningen – Elvis van der Laan – och en i Heerenveen, Marcus Linday. Det känns inte riktigt rätt att svensklagen knappt har några svenskar längre! Det borde alltid finnas minst tre svenskar i vardera lag.
Svenskar i Groningen – en decennielång saga
Den första svensken i Groningen var målvakten Janne Nordström som kom till klubben 1971 från IFK Göteborg. I tre år var han ohotad förstemålvakt innan han flyttade hem till Sverige för att utbilda sig till idrottslärare och återvände till Blåvitt. Han blev senare brandman, och svärfar till Marcus Lantz. Janne Nordström avled 2023, 78 år gammal.
Det dröjde till 1995 innan nästa svensk hittade dit. Då tog anfallaren Mattias Rosén steget från Kristianstad. Han gjorde 11 mål på 65 matcher över tre säsonger. När han lämnade 1998 kom nästa in: Magnus ”Ölme” Johansson, som gjorde nästan hundra matcher för klubben innan han återvände till IFK Göteborg 2003.
2001 fick ”Ölme” sällskap i Groningen av Mathias Florén – för första gången hade Groningen två svenskar i laget samtidigt. Florén blev i skymundan långvarig i Groningen. Fram till 2007 gjorde han 165 matcher för klubben. 2005 fick han sällskap av Rasmus Lindgren, som lånades ut från Ajax, en affär som sen blev permanent.
Efter att Florén lämnat i januari 2007 var Lindgren ensam svensk i Groningen i ett halvår, till sommaren anslöt Fredrik Stenman och Marcus Berg. Berg vräkte in 44 mål på 69 matcher innan han såldes till Hamburg för en rekordsumma på 10 miljoner euro. Stenman å sin sida förevigades i ett Simon Kuper-reportage i Offside som exempel på en extremt medioker spelare.
Lindgren lämnade Groningen i januari 2008 för att återvända till Ajax, men trots det nåddes nya toppnivåer av Sverige-bonzanza i Groningen det året. Stenman och Berg fick till sommaren sällskap av Andreas Granqvist och Petter ”Ljusvattnets Henry” Andersson. 14 september 2008 spelar Groningen mot Utrecht med Stenman, Granqvist och Berg i startelvan, och Andersson byts in så i andra halvlek spelar Groningen för första gången med fyra svenskar på planen samtidigt.
Åren 2008 - 2011 är peak Groningen som svensklag. Berg lämnar 2009, Stenman och Granqvist 2011. Vänsterbacken Emil Johansson kommer in i Stenmans ställe. Men båda ex-bajarna Johansson och Andersson är skadedrabbade så svenskmanin lägger sig lite. Andersson lämnar 2012, Johansson 2014. Den senare med bara 8 matcher i Groningen-tröjan.
Dino Islamovic kommer in 2014, men gör inte mycket avtryck under två säsonger. Efter ett år får han sällskap av Simon Tibbling. U21-EM-guldhjälten blandar och ger lite beroende på tränaren, ”Simon Dribbling” har en spelstil som inte alla tränare diggar riktigt. Han lämnar 2017 för Brøndby.
Från 1998 till 2017 spelar det alltid minst en svensk i Groningen.
De svåra åren
Två långa år går sen utan svenskar i Groningen, men 2019 kommer en ny trio in. Ramon-Pascal Lundqvist, Gabriel Gudmundsson och Joel Asoro. Gudmundsson blir den mest framgångsrika, hans spel på vänsterbacken leder till en transfer till Lille 2021. Lundqvist spelar mycket på mittfältet och går till Panathinaikos samma år. Asoro har det svårare och lämnar redan efter ett år.
En ny svensk kvartett ersätter dem 2021: Daleho Irandust, Paulos Abraham, Alex Mortensen och Elias Olsson. Den sistnämnde återvänder till Kalmar redan efter ett halvår. Irandust och Mortensen har skadeproblem och Abraham är väldigt ojämn i en tung tid för Groningen, som slutar sist i Eredivisie 2023. Aimar Sher tillbringar den våren i laget på lån från Spezia men gör bara en handfull framträdanden. Irandust lämnar för Brommapojkarna 2024 och Abraham lånas ut till IFK Göteborg samma år innan han säljs permanent till Hammarby förra året.
Mortensen blev kvar längre, men hans a-lagsmatcher går att räkna på ena handen. Hjalmar Ekdal tillbringade våren 2025 på lån i Groningen men lämnade sedan. I juli 2025 anslöt då Elvis van der Laan, men 17-åringen har ännu inte debuterat. I augusti lämnade slutligen Mortensen för Ljungskile. Om inte van der Laan får debutera i vår bryts den nya sviten med svenskar i Groningen!
Ett kvartssekel av svenskar i Heerenveen
I Heerenveen dröjer det ända till 2001 innan en svensk kommer dit. Marcus Allbäck är pionjären i januari och då han genast börjar spotta in mål får Heerenveen blodad tand. Till sommaren tar de in Erik Edman också, och i januari 2002 Stefan Selakovic, och följande sommar Petter Hansson och Abgar Barsom. Allbäck, som vräkt in 30 mål på 54 matcher, säljs till Aston Villa då så en hel kvintett svenskar samtidigt blir det inte.
Men väl en kvartett, även om det är sällsynt att se alla samtidigt, då Barsom hamnar i Foppe de Haans frysbox och gör bara 9 matcher i Friesland. Men 29 augusti 2002 spelar alla fyra samtidigt för första gången mot NEC. Till skillnad från Barsom blir de andra givna startspelare. Hansson gör över 200 matcher som härförare i backlinjen, Edman och Selakovic över 100 var. Barsom återvänder till Djurgården i januari 2004, Edman går vidare till Tottenham EM-sommaren 2004.
Selakovic lämnar i januari 2005 för IFK Göteborg, samtidigt kommer Lasse Nilsson in från Elfsborg och gör Petter Hansson sällskap. Det är inte riktigt Allbäck-klass, men Nilsson gör ändå så mycket mål att St. Etienne köper honom 2007. Hansson går också till Ligue 1 då, Rennes. I Heerenveen flyttas Tom Siwe, som kom som ungdomsproffs till klubben två år tidigare, upp i a-laget och gör två cupframträdanden.
Samuel Armenteros, som också kom som ungdomsproffs, flyttas sen också upp men gör bara en cupmatch för Heerenveen 2008, annars nöter han och Siwe mest bänk. Men vintern 2008/09 ljusnar det. Kalmar FF har vunnit SM-guld och det har inte gått obemärkt förbi i Friesland. Viktor Elm och Patrik Ingelsten hämtas genast in.
Ingelsten floppar och lämnar nästa år för Viking, men mellanbrodern Elm blir en given startman på mittfältet under flera säsonger. 2010 får han sällskap av Philip Haglund, men likt Ingelsten lämnar han inom ett år. Kristoffer Nordfeldt som kommer i vinterfönstret 2012 blir mer långvarig då han blir förstaval mellan stolparna. Elm lämnar den sommaren.
2014 får Nordfeldt sällskap av Sam Larsson och Viktor Noring. Noring är tredjemålvakt och gör inte en match för Heerenveen. ”Samba-Sam” blir däremot en publikfavorit med sina dribblingskonster på vänsteryttern. Nordfelt och Noring lämnar 2015, då kommer Simon Thern in. Han får spela mycket tills gamle Foppe de Haan, mannen som inte gillade Abgar Barsom, kommer tillbaka och dömer ut Thern som för vek ”Jag såg bara en pojke” är de Haans omdöme när han sett Thern ta av sig tröjan.
I januari 2016 går Arber Zeneli till Heerenveen. Med honom på ena kanten, ”Samba-Sam” på andra och Reza Ghoochannejhad mellan dem får Heerenveen till en sevärd anfallskedja.
Thern går till AIK vintern 2017. Till sommaren går ”Samba-Sam” efter många rykten om en topptransfer till Feyenoord. Zeneli lämnar i januari 2019, samtidigt kommer mittbacken Ibrahim Dresevic in och under säsongen debuterar Rami Al-Hajj, som blev ungdomsproffs i Heerenveen året innan, i a-laget. Han är sen in och ut ur startelvan under flera säsonger. 2020 får de sällskap av Benjamin Nygren som gör ett 50-tal matcher i kedjan men aldrig riktigt får det att lossna.
Läget idag
I januari 2021 kommer Rami Kaib in, som under några år är ganska ordinarie vänsterback. Nygren lämnar för Genk i januari 2022. Samtidigt kommer Amin Sarr in från Malmö och han blir mer lyckad, 11 mål på 35 matcher tar honom till Lyon. Sommaren 2022 lämnar Dresevic men tre nya svenskar ansluter. Alex Timossi Andersson och Hussein Ali, som likt Al-Hajj mer sporadiskt. Och Simon Olsson, som tar en ordinarie plats på mittfältet.
I andra ligamatchen 2022/23 borta mot Feyenoord spelar fem svenskar för Heerenveen: Amin Sarr startar, Rami Kaib, Alex Timossi Andersson, Simon Olsson och Hussein Ali hoppar alla in. Bara Rami Al-Hajj blir kvar på bänken. Mot Vitesse i nästa omgång blir det samma visa.
Sarr lämnar i januari 2023, Al-Hajj, Kaib och Timossi Andersson till sommaren. Olson och Ali får sällskap av Patrik Wålemark, som lånas in från Feyenoord 2023/24. 2024 kom Danilo Al-Saed in från Sandefjord, men han spelade inte mycket innan han lånades ut till AIK och sen såldes till Häcken. När Olsson och Ali båda lämnade i januari förra året kom Marcus Linday in istället.
Heerenveen har alltså en levande 25-årig svit med minst en svensk i laget ända sen 2001. Den måste upprätthållas. Det som hände 2017 i Groningen får inte ske igen! Groningens svensksvit är alltså på väg att brytas igen om inte van der Laan får chansen snart. Och bara Linday i Heerenveen? Väl snålt! Vi måste få in fler svenskar i Groningen och Heerenveen, så fotbollsvärlden blir lite mer som den ska vara.
