Den enda ändringen i startelvan från matchen mot Wolves var att Bowen kom in istället för skadade Antonio. Matchen inleddes ganska avvaktande från bägge håll även om West Ham kändes något farligare offensivt. Längre in i halvleken började vi fylla på med ytterbackarna och det var ett inspel från Coufal som hittade Lingard, som resulterade i 1–0. Lingards avslut skruvade sig runt backen och in vid stolpen och Schmeichel i Leicester kunde bara stå och titta.

Efter ledningsmålet tog vi verkligen över matchen och började pressa tillbaka Leicester alltmer. Strax innan paus kom också 2–0, även detta genom Lingard. Målet var det enklaste hittills för honom i West Ham-tröjan när han bara kunde slå in bollen i öppet mål efter en passning från Bowen. Den spelare som ligger bakom anfallet är Diop som slår en öppnande djupledspassning till Bowen som är med på löpningen. Ett riktigt snyggt mål även om Leicesters försvarsspel inte såg hundra ut.

I början av andra ser vi lika bra ut som i slutet av första och vi fortsatte pressa Leicester som var i spillror. 3–0 kommer genom ett fint passningsspel från Lingard till Soucek till Bowen som kan slå in bollen med vänsterdojan förbi Schmeichel. Det var tydligt i matchen att Bowen trivdes att spela som spets, då han hela tiden tog sig till farliga positioner genom bra löpningar. Han kan utnyttja sin löpstyrka bra och jag tycker faktiskt att han ser bättre ut centralt än på kanten. På kanten får han ibland problem när han ska utmana med boll.

Vid 3–0 kändes det verkligen klart med tanke på hur matchen såg ut. Tyvärr slår vi av på takten och Masuaku blir saktfärdig med boll på egen planhalva och Leicesterspelaren kan stötbryta och bollen går till formstarke Iheanacho som vänder och skjuter in den från ganska långt avstånd. Lite nonchalant men också oturligt att brytningen går just till Iheanacho när vi har många spelare nära situationen. Skottet är också lite osannolikt från det läget men ett fint mål av Leicester.

Efter reduceringen är det förståeligt att det blir lite oroligt och vi drar tillbaka laget ännu mer. Vi får fokusera på försvarsspelet och Leicester kommer till en del chanser som Fabianski får göra bra ingripanden på. I försvarandet av ledningen går dessvärre Cresswell av med en dragen baksida och Noble tvingas också byta efter att ha skadat armen. Soucek fick slita hårt på mittfältet i slutet.

För att göra matchen outhärdligt spännande släpper vi in en reducering till 3–2 också precis när +6 minuter kommit upp på tavlan. Slutet av matchen blir en pina men vi lyckas hålla tätt då Leicester inte skapar någon farligare målchans. Otroligt sköna tre poäng igen men självklart hade man föredragit en mindre nervös avslutning, med tanke på hur vi dominerade matchen länge.

Det har varit en otroligt stark period nu, med segrar mot svåra motstånd som Wolves och Leicester. I synnerhet ser offensiven intressant ut och dessa segrar har också varit viktiga för spelarnas självförtroende, då vi visar att vi kan slå dessa lag utan nyckelspelare som Rice, Antonio och Ogbonna. Det blir extremt spännande att följa fortsättningen av säsongen.

Nästa match är på lördag 13:30 borta mot Newcastle. COYI!