Tempo. Det är en fråga om tempo. Gårdagens första period blev en explosion i Svart och Gult. På isen vann vi skottstatistiken med förkrossande siffror, 23-4, även om målproduktionen stannade vid ett mål. På läktaren konfirmerade vi vår förmåga att låta Hovet bli en skådeplats för sköna konster; vi var många och vi var bra, mycket bra. I den krönika som föregick själva kampanjen, som kanske en och annan av er läste, där nämnde jag en del om frånvarande ansikten och tomma perronger. Ingenting var, ur ett klackperspektiv, tomt igår, inte heller var några ansikten frånvarande. Däremot var kraften där, och när ”Kom igen, Gnaget” studsade mellan Hovets sektioner då var det som att väckas från en tusenårig vila- av en defibrillator. Jag är så tacksam till hela AIK. Jag är så tacksam att jag är Gnagare, och att vi gav krigarna och lirarna i vårt lag en kväll som de kan minnas under lång, lång tid. Vi har någonting stort på gång, både på isen och på läktaren. Hovet är nu, när Gnaget lirar, en fullkomlig mardrömsarena för vilket gäng som helst. Jag önskar att Hovet förblir att vara det, helst under hela vår livstid, men definitivt under innevarande säsong.
Vi grejade det, systrar och bröder! Klacksektionen var utsåld, helt utsåld, och samspelet mellan klack och långsida skapade tidvis organsvikt. Därför kan vi idag titta oss omkring, se på vår omvärld, vår idrottsomvärld, med fullkomligt lugn. Vi har vår seger i resultatlistan och i hjärtat. Däremot kan vi endast vila lördag, vila söndag. Efter det bör vi rikta vår uppmärksamhet mot en lika viktig uppgift: Jag talar om nästa fredagsfight. Mariestad är inget stjärngäng, inte alls. De skall däremot respekteras för sin insats denna säsong. De har vällt en och annan elefant. Dock inte oss. Det skall de inte kunna göra heller denna gång. Nu har vi ju redan närmat oss det underverk som ingressen talar om, varför jag helt enkelt byter stycke och väljer att komma till sak. Jag vill inte uppta er tid, kära läsare, i onödan.
I grunden är det inte någon komplicerad ekvation: Fler åskådare genererar större intäkter och skapar därmed förutsättningar till alla de saker som kan klassificeras som goda. Goda för AIK- detta i ett både långt och kort perspektiv. Om vi håller oss till det korta perspektivet, vi närmar oss de facto en kvalserie, och går från ekvation till ekvationslösning, så ber jag er att bryta pennan mitt itu då ekvationslösningen redan existerar: 5000 åskådare mot Mariestad och vi har skänkt Gnaget förutsättningar till agerande på den nu öppna transfermarknaden. Kanske tänker ni nu, att vi inte behöver förstärka, laget är tjernkraftsstarkt redan som det är, men jag ser gärna att vi garderar oss. Om vi supportrar gör det vi är bäst på, då får AIK Hockey, om de anser att det är nödvändigt, möjlighet att göra det de är bäst på. Kunde inte det vara en bra arbetsordning? Jag kommer att dra mitt strå till Gnagarstacken. Jag vill därför ha tips, idéer, förslag samt ett Gudalikt engagemang för hur vi kan locka människor, Gnagare, till Hovet redan nästa fredag. En publiktillströmning av flodvågskaraktär vore trevligt. Vi har ju redan bevisat att vi kan.
Vi grejade det, systrar och bröder! Klacksektionen var utsåld, helt utsåld, och samspelet mellan klack och långsida skapade tidvis organsvikt. Därför kan vi idag titta oss omkring, se på vår omvärld, vår idrottsomvärld, med fullkomligt lugn. Vi har vår seger i resultatlistan och i hjärtat. Däremot kan vi endast vila lördag, vila söndag. Efter det bör vi rikta vår uppmärksamhet mot en lika viktig uppgift: Jag talar om nästa fredagsfight. Mariestad är inget stjärngäng, inte alls. De skall däremot respekteras för sin insats denna säsong. De har vällt en och annan elefant. Dock inte oss. Det skall de inte kunna göra heller denna gång. Nu har vi ju redan närmat oss det underverk som ingressen talar om, varför jag helt enkelt byter stycke och väljer att komma till sak. Jag vill inte uppta er tid, kära läsare, i onödan.
I grunden är det inte någon komplicerad ekvation: Fler åskådare genererar större intäkter och skapar därmed förutsättningar till alla de saker som kan klassificeras som goda. Goda för AIK- detta i ett både långt och kort perspektiv. Om vi håller oss till det korta perspektivet, vi närmar oss de facto en kvalserie, och går från ekvation till ekvationslösning, så ber jag er att bryta pennan mitt itu då ekvationslösningen redan existerar: 5000 åskådare mot Mariestad och vi har skänkt Gnaget förutsättningar till agerande på den nu öppna transfermarknaden. Kanske tänker ni nu, att vi inte behöver förstärka, laget är tjernkraftsstarkt redan som det är, men jag ser gärna att vi garderar oss. Om vi supportrar gör det vi är bäst på, då får AIK Hockey, om de anser att det är nödvändigt, möjlighet att göra det de är bäst på. Kunde inte det vara en bra arbetsordning? Jag kommer att dra mitt strå till Gnagarstacken. Jag vill därför ha tips, idéer, förslag samt ett Gudalikt engagemang för hur vi kan locka människor, Gnagare, till Hovet redan nästa fredag. En publiktillströmning av flodvågskaraktär vore trevligt. Vi har ju redan bevisat att vi kan.
