NHL kräver millimeteråtgärder på ett håll – men visar extrem nonchalans inför andra problem. Det tydliggjordes i allra högsta grad i nattens finalmatch mellan Pittsburgh och Nashville. Den första finalmatchen är långt ifrån det enda exemplet – men ju viktigare match, desto större tryck på att få saker rätt.
Att coach’s challenge inte fungerar smärtfritt har varit alldeles uppenbart sedan första dagen, trots att Gary Bettman med en dåres envishet fortfarande hävdar att allt är frid och fröjd. Lika uppenbart är det att domarnivån varierar kraftfull från match till match, period till period och situation till situation.
NHL har ett stort problem, men vägrar att inse det – och allt ställdes på sin spets i den första finalmatchen.
Sju minuter in i den första perioden gjorde PK Subban 1-0 för Nashville. Men Pittsburgh ansåg att målet hade föregåtts av en offside och bad om en coach’s challenge. Målet dömdes bort då Filip Forsberg bedömdes vara offside – och där och då fick vi ett nytt exempel på varför coach’s challenge är så svårhanterligt.
Filip Forsberg fick pucken vid blålinjen och slängde så småningom i väg en passning som hamnade i sarghörnet. Lite senare erövrade Pittsburgh pucken, men gav bort den till Nashville igen – och Forsberg hittade Subban strax innanför blålinjen. Sekunden senare var det mål. Mellan offsidesituationen och målet hade alltså pucken gått mellan en handfull olika spelare och possession hade hoppat mellan lagen. Det var inte direkt så att offsidesituation var direkt kopplat till målet, exempelvis som att Forsberg skulle ha klivit in i slotet och snärtade upp pucken i nättaket.
Offsidesituationen blir också en millimeterfråga, då det ska avgöras om Forsbergs skridsko var i kontakt med isen eller i luften. I det här fallet blir det också en omöjlighet att definitivt avgöra åt något håll, i synnerhet om man ska stå och studera situationen på en liten platta i båset. Men rädslan att göra fel i en stor match griper tag om en och man väljer det beslutet man tror gör minst skada. Något kontroversiellt vill man inte vara med om.
Men roten till allt det onda ligger i hyckleriet mellan olika situationer. Det krävs millimeteråtgärder i somliga situationer – situationer som dessutom ger olika utfall från match till match. Under tiden som coach’s challenge har funnits har vi sett både liknande offside- och goalie interference- situationer som bedöms olika från fall till fall. Inkonsekvensen blir ett stort problem.
Den extrema petigheten som krävs i en videogranskning väljer man att slänga åt sidan i andra, än mer avgörande, situationer.
I slutet av den första perioden åkte Nashville på två utvisningar i samma spelsekvens, vilket alltså gav Pittsburgh två minuters 5-mot-3. Två tveksamma utvisningar som ger olika utfall från match till match följdes upp med en interference-situation strax innan målet.
Ligan har ett enormt problem. Ett problem som får såväl direkt som indirekt påverkan på matchernas slutresultat. Ett problem som alla kan se. Ett problem som sänker matchernas underhållningsvärde. Ett problem som behandlas helt olika beroende på om den givna situationen kan videogranskas eller ej.
Hyckleriet från ligans håll kan få direkt avgörande konsekvenser, som i den första finalmatchen. Varför bryr man sig inte om det?
Att coach’s challenge inte fungerar smärtfritt har varit alldeles uppenbart sedan första dagen, trots att Gary Bettman med en dåres envishet fortfarande hävdar att allt är frid och fröjd. Lika uppenbart är det att domarnivån varierar kraftfull från match till match, period till period och situation till situation.
NHL har ett stort problem, men vägrar att inse det – och allt ställdes på sin spets i den första finalmatchen.
Sju minuter in i den första perioden gjorde PK Subban 1-0 för Nashville. Men Pittsburgh ansåg att målet hade föregåtts av en offside och bad om en coach’s challenge. Målet dömdes bort då Filip Forsberg bedömdes vara offside – och där och då fick vi ett nytt exempel på varför coach’s challenge är så svårhanterligt.
Filip Forsberg fick pucken vid blålinjen och slängde så småningom i väg en passning som hamnade i sarghörnet. Lite senare erövrade Pittsburgh pucken, men gav bort den till Nashville igen – och Forsberg hittade Subban strax innanför blålinjen. Sekunden senare var det mål. Mellan offsidesituationen och målet hade alltså pucken gått mellan en handfull olika spelare och possession hade hoppat mellan lagen. Det var inte direkt så att offsidesituation var direkt kopplat till målet, exempelvis som att Forsberg skulle ha klivit in i slotet och snärtade upp pucken i nättaket.
Offsidesituationen blir också en millimeterfråga, då det ska avgöras om Forsbergs skridsko var i kontakt med isen eller i luften. I det här fallet blir det också en omöjlighet att definitivt avgöra åt något håll, i synnerhet om man ska stå och studera situationen på en liten platta i båset. Men rädslan att göra fel i en stor match griper tag om en och man väljer det beslutet man tror gör minst skada. Något kontroversiellt vill man inte vara med om.
offside pic.twitter.com/6rB0RpAjh7
— steph (@myregularface) May 30, 2017
Men roten till allt det onda ligger i hyckleriet mellan olika situationer. Det krävs millimeteråtgärder i somliga situationer – situationer som dessutom ger olika utfall från match till match. Under tiden som coach’s challenge har funnits har vi sett både liknande offside- och goalie interference- situationer som bedöms olika från fall till fall. Inkonsekvensen blir ett stort problem.
Den extrema petigheten som krävs i en videogranskning väljer man att slänga åt sidan i andra, än mer avgörande, situationer.
I slutet av den första perioden åkte Nashville på två utvisningar i samma spelsekvens, vilket alltså gav Pittsburgh två minuters 5-mot-3. Två tveksamma utvisningar som ger olika utfall från match till match följdes upp med en interference-situation strax innan målet.
initial penalty pic.twitter.com/BylP1obLTR
— steph (@myregularface) May 30, 2017
neal penalty pic.twitter.com/wCGVrd76qm
— steph (@myregularface) May 30, 2017
Att andra domslut, som får stor direkt inverkan på matchen i allmänhet och målen i synnerhet, inte detaljgranskas på samma sätt – när ligan har ett stort problem med domarnivån – är inget annat än hyckleri. Att andra domslut inte bedöms ha samma betydelse att få korrekt utfall är inget annat än hyckleri. Att NHL blundar för domarnivån och det faktum att man tummar på regelboken under ett slutspel är inget annat än ett hyckleri.leading up to the malkin goal pic.twitter.com/7hrBOa7Bmi
— steph (@myregularface) May 30, 2017
Ligan har ett enormt problem. Ett problem som får såväl direkt som indirekt påverkan på matchernas slutresultat. Ett problem som alla kan se. Ett problem som sänker matchernas underhållningsvärde. Ett problem som behandlas helt olika beroende på om den givna situationen kan videogranskas eller ej.
Hyckleriet från ligans håll kan få direkt avgörande konsekvenser, som i den första finalmatchen. Varför bryr man sig inte om det?
