Hur är det man säger nu igen? ”Det enda vi lär av historien är att vi inget lär”. Ottawa Senators GM Pierre Dorion, alla sneglar åt ditt håll nu.
Det var sent på måndagskvällen, jag satt och slötittade på Family Guy samtidigt som jag funderade på om fettisdagen och semlan egentligen är överskattade? Jag menar hade semlan varit så förbaskat god så hade den ju varit populär året om? Som kanelbullen eller en sketen biskvi.
Jaja skit sak samma! Det var iallafall då tog det hus i helvete på Twitter, på det sätt det bara kan göra när någon haft en rejäl tankevurpa.
Denna någon var Pierre Dorion som tyckte det var ett bra val att byta bort en ung lovande talang i Jonathan Dahlén mot en 35 år gammal tredje kedje-spelare vid namn Alexandre Burrows.
Tajmingen för tankevurpan hos Dorion är ju fantastisk, då vi nyligen påmint oss om ett annat snedsteg. För Filip Forsberg har ännu en gång vaknat till liv, lever jävel i Nashville och skjuter mål på allt och alla.
Då är det såklart lite smått kul att minnas tillbaka till 2013 när Washington Capitals bytte bort Leksingen till den amerikanska södern och fick tillbaka Martin Erat och Michael Latta.
Nu vet vi alla vilket fruktansvärt misstag det var av George McPhee (då GM i Capitals). Filip Forsberg har gjort 110 NHL-poäng de två senaste säsongerna, Latta och Erat har gjort sjut, tillsammans. Varav Erat inte ens spelat i NHL sedan 2015.
Att Dahlén ska bli en Filip Forsberg om några år är såklart inte givet, men potentialen finns helt klart där.
För Uffes pôjk går det just nu kalasbra i Timrå där han snittar precis under en poäng per match, precis som Forsberg gjorde i Leksand säsongen 12/13.
Dessutom var Dahlén klart produktiv i JVM och gjorde fem mål på sju matcher.
Denna talangen får nu istället Vancouver Canucks förvalta så gott de kan.
Vad får då Ottawa Senators för detta?
Alexandre Burrows har absolut gjort ett namn för sig i NHL, han har gjort en poängmässig comeback efter fjolårets bottennapp. Men 35-åringen är långt från sin prime och kommer inte bli bättre.
Dorions nyckel i bytet är att han vill göra Senators till ett tuffare lag att möta och att Burrows kommer vara nyttig vid ett eventuellt slutspel.
Absolut, 35-åringen kommer att vara en pina för motståndarna (det är han vida känd för) och han kommer göra nytta i en mer defensiv roll.
Men han kommer vara det i ett lagbygge som på sin höjd klarar första slutspelsomgången. Därav är bytet helt lönlöst.
Alexandre Burrows kommer varken göra till eller från när det kommer till slutspelet, det spelar ingen roll hur mycket karaktär och defensivt ansvar han kommer bidra med.
Lägg då till att han väntas få ett kontrakt på två år till.
Även om det inte finns några garantier så har Dahlén potential till att bli en stjärna i NHL, samtidigt kommer Burrows bara bli äldre och sämre.
Pierre Dorian bytte alltså framtid mot något som knappt kan kallas nutid, och när han adresserade bytet för media summerade han det så bra själv ”It was a no brainer”.
