Först och främst. Efter två år av rejäla besvikelser och kollapser i slutskedet av grundserien har Boston nu äntligen tagit sig tillbaka till finrummet igen. Känslan som infann sig när man säkrade slutspelsplatsen i omgång 80 var mer en lättnad än något annat. Från att ha vunnit Presidents Trophy 13-14 så var fallet långt och hårt när man missade slutspel två år på raken med minsta möjliga marginal efter det. Med tanke på det så känns det alldeles fantastiskt och nästan som en bonus att man kommer att spela slutspel igen. Risken var stor att man skulle få möta Washington i första rundan och då hade äventyret förmodligen blivit väldigt kort, åtminstone om man jämför lagen på pappret och i tabellen. Därför var det trevligt att se Columbus slå Toronto i sista matchen så att dom sistnämnda istället fick den motståndaren och Boston får en mycket mer överkomlig motståndare, om än fortfarande väldigt svår i Ottawa Senators.
Hur har säsongen då sett ut för Bruins? Man har legat stabilt på slutspelsplats större delen av säsongen, förutom på slutet där man hade sina frågetecken kring om det skulle bli en tredje raka kollaps. Det såg dock Tuukka Rask och resten av laget till att lösa den här gången med riktigt fint spel under framförallt dom sista 10 matcherna när man var rejält jagade i tabellen. Går vi till målvaktsposten så var den ett ganska stort frågetecken länge, inte pga Rask för han har haft en väldigt fin säsong hittills. Det var andramålvaktens position som man inte fick ordning på när Khudobin inte levererade alls. McIntyre och Subban fick stå matcher bakom ett darrigt försvar och det gick som det gick. När Khudobin vann sin andra match för säsongen den 12 februari kan ni förstå problemet. Sen dess har han dock varit väldigt stabil och visat upp det spel han hade senast han var i Boston vilket har varit en stor del i att Boston faktiskt tog sig till slutspel till slut.
Backsidan är som den är. Chara är inte vad han en gång var och är egentligen inte tillräckligt bra för första backpar, men likväl är han där och fick sällskap av en ny bekantskap i Brandon Carlo som gjort sin första säsong i NHL helt okej, där har man verkligen framtiden för sig. Torey Krug är den offensive backen som leder styrkorna trots sin litenhet. Femma i backarnas poängliga med 51 poäng är starka papper, dock blev han skadad i slutet av grundserien och är ett stort frågetecken för hela matchserien. Spännande att tänka på är att man precis signat megatalangen Charlie McAvoy till sitt ELC-kontrakt med tanke på Krugs och Carlos skador och det är inte omöjligt att han får göra debut i Stanley Cup. Backsidan är ett stort frågetecken med spelare som Kevan och Colin Miller, McQuaid och Liles som fyller ut, klarar man av att hålla Ottawas forwards på utsidan?
Det är på forwardssidan vi hittar det stora hoppet för Bruins. Två spelare med grymt bra säsonger har vi fått se av Brad Marchand och David Pastrnak. Båda har slagit sina tidigare poängrekord med råge och den sistnämnde har verkligen fått sitt stora genombrott efter två skadefyllda säsonger. 85 poäng på 80 matcher för "Marchy" och 70 på 75 för "Pasta" talar sitt tydliga språk. Det är bakom dom här två man behöver mer leverans i poängprotokollet. Bergeron är NHLs bästa tvåvägsforward och är Bostons viktigaste spelare i mina ögon, han har dock haft en poängmässigt sämre säsong än tidigare. För att få lite mer balans i laget framåt så särade man på Marchand-Bergeron-Pastrnak och nu återstår det att se hur topp sex levererar. Där gäller det för Krejci att hitta rätt med sin landsman och nytillskottet Stafford. I bottom six så hittar vi framförallt två intressanta spelare som är på väg att bli duktiga NHL-spelare men som kanske inte riktigt är det än i form av Frank Vatrano och Jakob Forsbacka-Karlsson. Kan bli en otrevlig överraskning för Ottawa om man inte har koll på dom med Vatranos fantastiska skott och "JFK" som han kallas som liknas vid "den nya Bergeron". Spelare som är riktiga bottennapp har vi en del. Vad har hänt med Jimmy Hayes och Matt Beleskey till exempel? För att Boston ska ta sig vidare från första omgången krävs det att toppspelarna får med sig resten av laget på ett bra sätt, annars kan även Ottawa bli en för hård nöt att knäcka.
Som jag skrev tidigare så fick man ett lättare motstånd på pappret än vad Washington är. Mot Ottawa har man ett motstånd som man kan slå, men ser vi till statistiken från denna säsongen så är det ett lag som man haft ruskigt svårt för. Fyra matcher har inneburit fyra förluster, där den senaste kom för bara några dagar sedan och det var den första där Bruce Cassidy stod i Bostons bås istället för Claude Julien. Det blev förlust på straffar där och dom andra tre har man förlorat under ordinarie matchtid så på förhand ser den här matchupen riktigt svår ut. Tittar vi på mer statistik kan vi se att överlag under säsongen har Boston gjort mer mål, och då har man ändå haft väldigt svårt för att göra mål med tanke på hur mycket man ägt pucken i större delen av sina matcher och hur mycket skott man skjutit, det visar inte minst den avancerade statistiken där Boston varit riktigt bra hela säsongen. Man sköt 673 skott mer på mål än vad man släppte till mot sitt egna och gjorde 232 mål. Ottawa i sin tur släppte till 212 skott mer mot eget mål jämfört med vad man sköt framåt och gjorde 206 mål. Det skilde ett mål till Bostons fördel i insläppta mål med 209 mot 210.
Powerplay och boxplay kommer som alltid bli viktiga komponenter om man vill ta sig vidare. Där hade Boston en dålig start i båda spelformerna men ju längre säsongen gått desto bättre har man blivit. Man hamnade på en sjunde plats i powerplay med 21,7% och man var till slut det absolut bästa laget i penalty killing med 85,7%. Motsvarande siffror för Senators var 17% och 79,7% så där har Boston en fördel om man fortsätter på den inslagna vägen från grundserien.
Men grundserie är en sak, Stanley Cup en annan. Vi börjar på en ny resa, det är blanka papper och många sidor ska skrivas innan vi får fram en vinnare i den här serien. Kommer Ottawas effektiva försvarsspel betala sig eller kan Boston få fart på sin offensiv mot en storspelande Craig Anderson? Frågorna kommer besvaras och nu när man väl tagit sig till slutspel har man allt att vinna, det är bara att gilla läget och gå ut och köra för allt vad tygen håller!
Ottawa har gjort en säsong som överträffat de flestas förväntningar. Efter att ha öppnat säsongen starkt, mycket tack vare Andersons målvaktsspel, fick Ottawa ett bra utgångsläge. Något som man sedan har förvaltat väl. Med endast några få matchers undantag har Sens legat på andraplatsen i Atlantic division under hela säsongen. Framgångsfaktorerna har varit att laget hittat en stabil defensiv, att man är ett hårt arbetande kollektiv och att man har lyckats undvika längre svackor.
Ottawas hashtag inför slutspelet är #ALLIN. Något som spär på det tidigare intrycket av att Ottawa hoppas och tror på ett långt slutspelsäventyr. GM Pierre Dorion agerade ju även utifrån det när han breddade laget med bland annat Viktor Stålberg och Alex Burrows i samband med trading deadline.
Frågan är om Ottawa verkligen har vad som krävs för att ta sig långt i slutspelet. Med endast en riktig stjärna är det upp till den kollektiva insatsen. Trots att Ottawa gjort en bra säsong och visat att man är ett sammansvetsat lag som arbetar hårt, tycks man inte övertygat experterna om att man kommer vara ett framgångsrikt slutspelslag. Men vem vet, Ottawa har ju ägnat hela säsongen åt att överträffa förväntningar.
---
Nyckelspelare:
Ottawa
Matchvinnaren: Mike Hoffman
Hoffman har under säsongen haft en förmåga att kliva fram i kritiska lägen. Han har gjort åtta game winning goals (tredje bäst i NHL) och har varit ett vasst vapen i power play. Kombinationen av ett sinne för viktiga mål, vasst skott och bra arbetsmoral gör att Hoffman mycket väl kan komma att avgöra en och annan match mot Boston.
Försvarsgeneralen: Dion Phaneuf
I takt med att tiden gått har Phaneuf växt in i sin roll på Ottawas blålinje. I skuggan av Erik Karlsson har Phaneuf tagit ett stort ansvar, både defensivt och offensivt, och fått mycket istid i alla spelformer. Med sitt hårda spel och sin erfarenhet kommer han vara viktigt för Ottawa i slutspelet. Särskilt när det gäller att stå upp mot tunga Bruins.
Målvakten: Craig Anderson
Trots de svårigheter som Anderson upplevt vid sidan av isen har han hållit en jämn och hög nivå genom hela säsongen. Sett till statistiken har han gjort en av sina bästa säsonger i karriären. Anderson sprider trygghet omkring sig och det syns att hans lagkamrater litar på honom.
Doldisen: Fredrik Claesson
Allt eftersom säsongen gått har Claesson arbetat sig in i laget. I takt med att skadorna duggat tätt under senaste månaden har han fått ett stort ansvar och ibland spelat över 20 minuter per match. Något som han har förvaltat väl. Claesson, som i första hand är en defensiv back, har även gjort en hel del poäng (11 poäng på 33 matcher) och fått speltid i power play. Claesson har visat att han håller för NHL och är den givna ersättaren till skadade Marc Methot.
Boston
Matchvinnaren: Brad Marchand
Världens bästa råtta. Brad Marchand har haft en MVP-värdig säsong. På 80 matcher gjorde han 85 poäng i grundserien– varav 39 mål. Vilket är ett rekordår för honom. I fjol slog han också personbästa i poäng då han gjorde 61 pinnar. Men i år bättrade han alltså den siffran med hela 24 poäng. Och ja, jag använde miniräknare för att räkna ut vad 85 minus 61 är. Men förutom Marchands fantastiska offensiva instinkter lyser hans tvåvägsspel på ett, nästan, lika klart sätt. Tillsammans med Bergeron bildar han ligans kanske bästa tvåvägsduo. Ska Bruins ta sig förbi Ottawa Senators så krävs det att Brad Marchand spelar på topp.
Försvarsgeneralen: Zdeno Chara
205 centimeter och 113 kilo. Är Chara i form är han obehaglig att möta. Och trots att han nu är 40 år är han vår viktigaste back – i alla fall om Torey Krug är skadad en längre tid. Under grundserien gjorde The Big Man 29 poäng på 75 matcher, varav 10 baljor. Han spelar fortfarande 22+ minuter nästan varje natt och trots att han haft sina stunder där åldern visat sig på ett tydligt sätt så har han varit en försvarsgeneral i detta Bruins i år också. Även han måste spela på topp för att Bruins ska ha en chans till avancemang. Speciellt med tanke på att Brandon Carlo och Torey Krug för tillfället befinner sig i sjukstugan. Den gamle räven kommer vara tvungen att bära mycket på sin rygg mot Ottawa. Frågan är om hans rygg fortfarande pallar trycket?
Målvakten: Tuukka Rask
Rasks första halvår av säsongen var fantastiskt. Då var han en Vezina-kandidat som räddade laget, så gott som, varenda natt. Men efter jul dippade han rejält. Och det är tydligt att han spelat småskadad under stora delar av säsongen. Kanske var det på grund av skadan som han hade en kass period från jul och fram mot våren? Men de senaste fem matcherna har han varit tillbaka i makalös form igen. Och det är fruktansvärt viktigt för hela laget. Förhoppningsvis är det ett tecken på att han formtoppat vid rätt tillfälle. För Tuukka brukar vara bra när det vankas slutspel. I NHL har han lirat slutspelshockey tre gånger. Senast var säsongen 13-14, då hade han en räddningsprocent på 92,8 på 12 matcher. Säsongen 12-13 hade han en räddningsprocent på 94,0 på 22 matcher och under säsongen 09-10 låg han på 91,2 på 13 matcher. Så spela slutspel kan han. Hoppas han inte glömt bort hur man gör.
Doldisen: Frank Vatrano
Förra säsongen gjorde Frank Vatrano ett mål per match i AHL, men har inte varit lika lyckosam i NHL den här säsongen. 23-åringen har haft lite skadeproblem och bara nått 44 matcher, med tio mål och 18 poäng som facit. Men han har ett giftigt skott och kan mycket väl kliva fram med viktig secondary scoring.
---
Tre nycklar till seger:
Ottawa
Erik Karlssons hälsa
När Erik Karlsson spelar hockey gör han det alltid bra. Hans förmåga är således inget frågetecken. Vad som däremot är ett frågetecken är hans hälsa. Av de sista sju matcherna av säsongen missade Karlsson fem. På vilket sätt han är skadad har inte Ottawa gått ut med, men det verkar som att det rör sig om någon form av fotskada. Det sägs att Karlsson ska vara tillbaka till första matchen mot Boston, men vi vet inte hur hans skada kan komma att påverka honom eller om den riskerar att förvärras. Om Ottawa ens ska ha en chans till framgång i slutspelet behövs en hel och frisk Karlsson.
Målskytte
Sedan Guy Bouchers intåg har Ottawa blivit ett stabilt defensivt lag. Däremot har Ottawa varit ojämna när det gäller den offensiva produktionen. Många gånger när Ottawa förlorat har det berott på deras oförmåga att göra mål. Sett till antalet gjorda mål kom Ottawa på 22a plats i ligan och är det enda av slutspelslagen med negativ plusminus-statistik. Det kommer därför bli extremt viktigt att snabbt hitta ett sätt att göra mål på Rask.
Grusspelarna
Ottawa tog under säsongen in bland annat Tommy Wingels, Alex Burrows och Viktor Stålberg för att komplettera toppspelarna och bli ett jobbigare lag att möta. I ett slutspel, när spelet tätnar och blir tuffare, måste dessa spelare omfamna sina roller och göra det jobbigt för Bostonspelarna. Är de lyckosamma kommer de inte bara att ta energi från motståndarna utan även flytta fokus från Ottawas mer framstående spelare, som då kan få större utrymme att agera.
Boston
Hitta rätt bakom Anderson
Man har bara gjort 6 mål på fyra matcher i serien bakom Anderson som stått samtliga matcher och räddat 106 av 112 skott. Där måste man scouta honom och försvaret rejält för att hitta lösningar på hur man ska få in pucken, alla vet vi hur viktig en målvakt kan vara för ett lag och det är inget tu tal om att Anderson är Ottawas viktigaste spelare tillsammans med storstjärnan Karlsson.
Bredare leverans
Det räcker inte med att bara Marchand och Pastrnak gör en massa poäng. Spelarna som ska leverera framåt måste också göra det, det finns trots allt en hel del spelare med offensiv potential i detta laget där jag främst tänker på Backes, Krejci, Bergeron och Vatrano. Är Krug borta hela serien så gäller det att antingen McAvoy kommer in och "saves the day" med en offensiv produktion eller att Colin Miller till slut får sin rejäla chans att visa att han håller hög NHL-nivå när det kommer till det offensiva spelet.
Tuukka Rask
Om Anderson fortsätter storspela i Ottawas målbur så måste Tuukka Rask hålla en likvärdig nivå som sin motståndare. Tuukka spelade i 65 matcher och hade 91,5%, Craig stod i 40 och hade 92,6% vilket är bättre än målvakter som Holtby, Price och Dubnyk till exempel. Otroligt starkt med tanke på omständigheterna på det personliga planet. Ska Boston ta sig vidare så får man inte "ge" bort mål som man haft en tendens att göra många gånger den här säsongen, disciplin i försvaret samtidigt som Tuukka spelar riktigt bra kommer göra att man vinner den här serien.
---
Förmodade laguppställningar:
Ottawa
Mike Hoffman – Kyle Turris – Mark Stone
Viktor Stålberg – Derick Brassard – Alex Burrows
Tom Pyatt – Jean-Gabriel Pageau – Bobby Ryan
Clarke MacArthur – Chris Kelly – Ryan Dzingel
Fredrik Claesson – Erik Karlsson
Dion Phaneuf – Cody Ceci
Mark Borowiecki – Chris Wideman
Craig Anderson (Mike Condon)
Boston
Brad Marchand – Patrice Bergeron – David Backes
Drew Stafford – David Krejci – David Pastrnak
Frank Vatrano – Ryan Spooner – Matt Beleskey
Tim Schaller – Dominic Moore – Riley Nash
(Jakob Forsbacka Karlsson, Jimmy Hayes)
Zdeno Chara – Adam McQuaid
Kevan Miller – Colin Miller
John-Michael Liles – Charlie McAvoy
Tuukka Rask
Anton Khudobin
---
Skador:
Ottawa
Grundseriens avslutande veckor har präglats av skador för Ottawa. Glädjande är att listan ser ut att kortas ner inför slutspelet. I säsongens sista match fanns Bobby Ryan och Chris Neil tillbaka på isen. Sedan tidigare har även Clarke MacArthur överraskande återvänt efter den hjärnskakning som beräknades hålla honom borta från spel resten av säsongen. På skadelistan finns fortfarande ovan nämna Karlsson, Zack Smith och Marc Methot. I sann slutspelsanda har inga närmare uttalande om deras skador gjort, mer än att de förhoppningsvis ska kunna återvända antingen till första matchen eller senare under första rundan.
Boston
Skadeläget är tungt i Boston just nu. Torey Krug skadade sig i säsongens nästsista match och ser ut att missa hela matchserien mot Ottawa. Krug har haft sin bästa säsong i karriären. Han gjorde 51 poäng på 81 matcher från sin backposition – vilket var åttonde mest av alla backar i NHL. Så kan inte Krug spela, ja, då kan det bli riktigt tufft. Även Brandon Carlo ser ut att missa speltid mot Ottawa. Detta efter att han skadade sig i samband med en tackling signerad Alex Ovechkin i säsongens sista match. Don Sweeney har bekräftat att Carlo kommer att missa minst den första matchen. Vilket även det är ett stort avbräck, då Carlo haft en riktigt fin rookiesäsong. Han har matchats mot motståndarnas toppkedjor samtliga matcher och stått upp riktigt bra. Så med både Krug och Carlo otillgängliga är det rätt tunt defensivt för Bruce Cassidys mannar. Även Noel Acciari och Jimmy Hayes befinner sig för tillfället på skadelistan. Acciari kommer att missa första matchen, men inget har ännu sagts om Hayes.
---
Så går det:
Olof Carlson: Detta är en väldigt svår serie att förutspå. Boston har en fördel av att de har många spelare med mycket slutspelserfarenhet. De har också betydligt bättre offensiva spetsspelare än Ottawa. Jag tror dock att Ottawa står väl rustade att möta Bostons offensiv och i sin tur har en egen forwardsuppsättning som kommer ha ett övertag på Bostons backar. Jag håller även Anderson lite högre än Rask. Detta gör att jag lutar mer åt Ottawa och säger att det blir kvartsfinalhockey i Kanadas huvudstad efter sju matcher.
Jonathan Mäki: Trots skadeläget är jag optimistisk. Ottawa har slagit Bruins i samtliga grundserie-matcher under säsongen, men jag tror att Bruins kommer att lyfta sig och kriga till sig en seger i match sju.
Erik Hansson: Jag är positiv i vanliga fall och det finns ingen anledning att sluta vara det förrens man är överbevisad. Jag tror och hoppas att Boston tar hem det här. Får man ordning på offensiven och hittar sätt att forcera Ottawas disciplinerade försvar så har man mycket vunnet, kan man dessutom vara effektiva i både boxplay och powerplay så ser det ljust ut. Det kommer bli ett krig om varenda millimeter och förmodligen inte den bästa underhållningen för publiken om vi tittar på hur dom tidigare matcherna sett ut. Men jag tippar på att Boston vinner detta till slut efter sex eller sju matcher.
---
Spelschema:
Onsdag 12/4 01:00
Lördag 15/4 21:00
Måndag 17/4 01:00
Onsdag 19/4 01:30
Fredag 21/4*
Söndag 23/4*
Onsdag 26/4*
* = vid behov
Notera att datumen som listas är detsamma som i det nordamerikanska spelschemat. Den första matchen spelas alltså onsdag natt klockan 01:00 – inte onsdag morgon.
Hur har säsongen då sett ut för Bruins? Man har legat stabilt på slutspelsplats större delen av säsongen, förutom på slutet där man hade sina frågetecken kring om det skulle bli en tredje raka kollaps. Det såg dock Tuukka Rask och resten av laget till att lösa den här gången med riktigt fint spel under framförallt dom sista 10 matcherna när man var rejält jagade i tabellen. Går vi till målvaktsposten så var den ett ganska stort frågetecken länge, inte pga Rask för han har haft en väldigt fin säsong hittills. Det var andramålvaktens position som man inte fick ordning på när Khudobin inte levererade alls. McIntyre och Subban fick stå matcher bakom ett darrigt försvar och det gick som det gick. När Khudobin vann sin andra match för säsongen den 12 februari kan ni förstå problemet. Sen dess har han dock varit väldigt stabil och visat upp det spel han hade senast han var i Boston vilket har varit en stor del i att Boston faktiskt tog sig till slutspel till slut.
Backsidan är som den är. Chara är inte vad han en gång var och är egentligen inte tillräckligt bra för första backpar, men likväl är han där och fick sällskap av en ny bekantskap i Brandon Carlo som gjort sin första säsong i NHL helt okej, där har man verkligen framtiden för sig. Torey Krug är den offensive backen som leder styrkorna trots sin litenhet. Femma i backarnas poängliga med 51 poäng är starka papper, dock blev han skadad i slutet av grundserien och är ett stort frågetecken för hela matchserien. Spännande att tänka på är att man precis signat megatalangen Charlie McAvoy till sitt ELC-kontrakt med tanke på Krugs och Carlos skador och det är inte omöjligt att han får göra debut i Stanley Cup. Backsidan är ett stort frågetecken med spelare som Kevan och Colin Miller, McQuaid och Liles som fyller ut, klarar man av att hålla Ottawas forwards på utsidan?
Det är på forwardssidan vi hittar det stora hoppet för Bruins. Två spelare med grymt bra säsonger har vi fått se av Brad Marchand och David Pastrnak. Båda har slagit sina tidigare poängrekord med råge och den sistnämnde har verkligen fått sitt stora genombrott efter två skadefyllda säsonger. 85 poäng på 80 matcher för "Marchy" och 70 på 75 för "Pasta" talar sitt tydliga språk. Det är bakom dom här två man behöver mer leverans i poängprotokollet. Bergeron är NHLs bästa tvåvägsforward och är Bostons viktigaste spelare i mina ögon, han har dock haft en poängmässigt sämre säsong än tidigare. För att få lite mer balans i laget framåt så särade man på Marchand-Bergeron-Pastrnak och nu återstår det att se hur topp sex levererar. Där gäller det för Krejci att hitta rätt med sin landsman och nytillskottet Stafford. I bottom six så hittar vi framförallt två intressanta spelare som är på väg att bli duktiga NHL-spelare men som kanske inte riktigt är det än i form av Frank Vatrano och Jakob Forsbacka-Karlsson. Kan bli en otrevlig överraskning för Ottawa om man inte har koll på dom med Vatranos fantastiska skott och "JFK" som han kallas som liknas vid "den nya Bergeron". Spelare som är riktiga bottennapp har vi en del. Vad har hänt med Jimmy Hayes och Matt Beleskey till exempel? För att Boston ska ta sig vidare från första omgången krävs det att toppspelarna får med sig resten av laget på ett bra sätt, annars kan även Ottawa bli en för hård nöt att knäcka.
Som jag skrev tidigare så fick man ett lättare motstånd på pappret än vad Washington är. Mot Ottawa har man ett motstånd som man kan slå, men ser vi till statistiken från denna säsongen så är det ett lag som man haft ruskigt svårt för. Fyra matcher har inneburit fyra förluster, där den senaste kom för bara några dagar sedan och det var den första där Bruce Cassidy stod i Bostons bås istället för Claude Julien. Det blev förlust på straffar där och dom andra tre har man förlorat under ordinarie matchtid så på förhand ser den här matchupen riktigt svår ut. Tittar vi på mer statistik kan vi se att överlag under säsongen har Boston gjort mer mål, och då har man ändå haft väldigt svårt för att göra mål med tanke på hur mycket man ägt pucken i större delen av sina matcher och hur mycket skott man skjutit, det visar inte minst den avancerade statistiken där Boston varit riktigt bra hela säsongen. Man sköt 673 skott mer på mål än vad man släppte till mot sitt egna och gjorde 232 mål. Ottawa i sin tur släppte till 212 skott mer mot eget mål jämfört med vad man sköt framåt och gjorde 206 mål. Det skilde ett mål till Bostons fördel i insläppta mål med 209 mot 210.
Powerplay och boxplay kommer som alltid bli viktiga komponenter om man vill ta sig vidare. Där hade Boston en dålig start i båda spelformerna men ju längre säsongen gått desto bättre har man blivit. Man hamnade på en sjunde plats i powerplay med 21,7% och man var till slut det absolut bästa laget i penalty killing med 85,7%. Motsvarande siffror för Senators var 17% och 79,7% så där har Boston en fördel om man fortsätter på den inslagna vägen från grundserien.
Men grundserie är en sak, Stanley Cup en annan. Vi börjar på en ny resa, det är blanka papper och många sidor ska skrivas innan vi får fram en vinnare i den här serien. Kommer Ottawas effektiva försvarsspel betala sig eller kan Boston få fart på sin offensiv mot en storspelande Craig Anderson? Frågorna kommer besvaras och nu när man väl tagit sig till slutspel har man allt att vinna, det är bara att gilla läget och gå ut och köra för allt vad tygen håller!
Ottawa har gjort en säsong som överträffat de flestas förväntningar. Efter att ha öppnat säsongen starkt, mycket tack vare Andersons målvaktsspel, fick Ottawa ett bra utgångsläge. Något som man sedan har förvaltat väl. Med endast några få matchers undantag har Sens legat på andraplatsen i Atlantic division under hela säsongen. Framgångsfaktorerna har varit att laget hittat en stabil defensiv, att man är ett hårt arbetande kollektiv och att man har lyckats undvika längre svackor.
Ottawas hashtag inför slutspelet är #ALLIN. Något som spär på det tidigare intrycket av att Ottawa hoppas och tror på ett långt slutspelsäventyr. GM Pierre Dorion agerade ju även utifrån det när han breddade laget med bland annat Viktor Stålberg och Alex Burrows i samband med trading deadline.
Frågan är om Ottawa verkligen har vad som krävs för att ta sig långt i slutspelet. Med endast en riktig stjärna är det upp till den kollektiva insatsen. Trots att Ottawa gjort en bra säsong och visat att man är ett sammansvetsat lag som arbetar hårt, tycks man inte övertygat experterna om att man kommer vara ett framgångsrikt slutspelslag. Men vem vet, Ottawa har ju ägnat hela säsongen åt att överträffa förväntningar.
---
Nyckelspelare:
Ottawa
Matchvinnaren: Mike Hoffman
Hoffman har under säsongen haft en förmåga att kliva fram i kritiska lägen. Han har gjort åtta game winning goals (tredje bäst i NHL) och har varit ett vasst vapen i power play. Kombinationen av ett sinne för viktiga mål, vasst skott och bra arbetsmoral gör att Hoffman mycket väl kan komma att avgöra en och annan match mot Boston.
Försvarsgeneralen: Dion Phaneuf
I takt med att tiden gått har Phaneuf växt in i sin roll på Ottawas blålinje. I skuggan av Erik Karlsson har Phaneuf tagit ett stort ansvar, både defensivt och offensivt, och fått mycket istid i alla spelformer. Med sitt hårda spel och sin erfarenhet kommer han vara viktigt för Ottawa i slutspelet. Särskilt när det gäller att stå upp mot tunga Bruins.
Målvakten: Craig Anderson
Trots de svårigheter som Anderson upplevt vid sidan av isen har han hållit en jämn och hög nivå genom hela säsongen. Sett till statistiken har han gjort en av sina bästa säsonger i karriären. Anderson sprider trygghet omkring sig och det syns att hans lagkamrater litar på honom.
Doldisen: Fredrik Claesson
Allt eftersom säsongen gått har Claesson arbetat sig in i laget. I takt med att skadorna duggat tätt under senaste månaden har han fått ett stort ansvar och ibland spelat över 20 minuter per match. Något som han har förvaltat väl. Claesson, som i första hand är en defensiv back, har även gjort en hel del poäng (11 poäng på 33 matcher) och fått speltid i power play. Claesson har visat att han håller för NHL och är den givna ersättaren till skadade Marc Methot.
Boston
Matchvinnaren: Brad Marchand
Världens bästa råtta. Brad Marchand har haft en MVP-värdig säsong. På 80 matcher gjorde han 85 poäng i grundserien– varav 39 mål. Vilket är ett rekordår för honom. I fjol slog han också personbästa i poäng då han gjorde 61 pinnar. Men i år bättrade han alltså den siffran med hela 24 poäng. Och ja, jag använde miniräknare för att räkna ut vad 85 minus 61 är. Men förutom Marchands fantastiska offensiva instinkter lyser hans tvåvägsspel på ett, nästan, lika klart sätt. Tillsammans med Bergeron bildar han ligans kanske bästa tvåvägsduo. Ska Bruins ta sig förbi Ottawa Senators så krävs det att Brad Marchand spelar på topp.
Försvarsgeneralen: Zdeno Chara
205 centimeter och 113 kilo. Är Chara i form är han obehaglig att möta. Och trots att han nu är 40 år är han vår viktigaste back – i alla fall om Torey Krug är skadad en längre tid. Under grundserien gjorde The Big Man 29 poäng på 75 matcher, varav 10 baljor. Han spelar fortfarande 22+ minuter nästan varje natt och trots att han haft sina stunder där åldern visat sig på ett tydligt sätt så har han varit en försvarsgeneral i detta Bruins i år också. Även han måste spela på topp för att Bruins ska ha en chans till avancemang. Speciellt med tanke på att Brandon Carlo och Torey Krug för tillfället befinner sig i sjukstugan. Den gamle räven kommer vara tvungen att bära mycket på sin rygg mot Ottawa. Frågan är om hans rygg fortfarande pallar trycket?
Målvakten: Tuukka Rask
Rasks första halvår av säsongen var fantastiskt. Då var han en Vezina-kandidat som räddade laget, så gott som, varenda natt. Men efter jul dippade han rejält. Och det är tydligt att han spelat småskadad under stora delar av säsongen. Kanske var det på grund av skadan som han hade en kass period från jul och fram mot våren? Men de senaste fem matcherna har han varit tillbaka i makalös form igen. Och det är fruktansvärt viktigt för hela laget. Förhoppningsvis är det ett tecken på att han formtoppat vid rätt tillfälle. För Tuukka brukar vara bra när det vankas slutspel. I NHL har han lirat slutspelshockey tre gånger. Senast var säsongen 13-14, då hade han en räddningsprocent på 92,8 på 12 matcher. Säsongen 12-13 hade han en räddningsprocent på 94,0 på 22 matcher och under säsongen 09-10 låg han på 91,2 på 13 matcher. Så spela slutspel kan han. Hoppas han inte glömt bort hur man gör.
Doldisen: Frank Vatrano
Förra säsongen gjorde Frank Vatrano ett mål per match i AHL, men har inte varit lika lyckosam i NHL den här säsongen. 23-åringen har haft lite skadeproblem och bara nått 44 matcher, med tio mål och 18 poäng som facit. Men han har ett giftigt skott och kan mycket väl kliva fram med viktig secondary scoring.
---
Tre nycklar till seger:
Ottawa
Erik Karlssons hälsa
När Erik Karlsson spelar hockey gör han det alltid bra. Hans förmåga är således inget frågetecken. Vad som däremot är ett frågetecken är hans hälsa. Av de sista sju matcherna av säsongen missade Karlsson fem. På vilket sätt han är skadad har inte Ottawa gått ut med, men det verkar som att det rör sig om någon form av fotskada. Det sägs att Karlsson ska vara tillbaka till första matchen mot Boston, men vi vet inte hur hans skada kan komma att påverka honom eller om den riskerar att förvärras. Om Ottawa ens ska ha en chans till framgång i slutspelet behövs en hel och frisk Karlsson.
Målskytte
Sedan Guy Bouchers intåg har Ottawa blivit ett stabilt defensivt lag. Däremot har Ottawa varit ojämna när det gäller den offensiva produktionen. Många gånger när Ottawa förlorat har det berott på deras oförmåga att göra mål. Sett till antalet gjorda mål kom Ottawa på 22a plats i ligan och är det enda av slutspelslagen med negativ plusminus-statistik. Det kommer därför bli extremt viktigt att snabbt hitta ett sätt att göra mål på Rask.
Grusspelarna
Ottawa tog under säsongen in bland annat Tommy Wingels, Alex Burrows och Viktor Stålberg för att komplettera toppspelarna och bli ett jobbigare lag att möta. I ett slutspel, när spelet tätnar och blir tuffare, måste dessa spelare omfamna sina roller och göra det jobbigt för Bostonspelarna. Är de lyckosamma kommer de inte bara att ta energi från motståndarna utan även flytta fokus från Ottawas mer framstående spelare, som då kan få större utrymme att agera.
Boston
Hitta rätt bakom Anderson
Man har bara gjort 6 mål på fyra matcher i serien bakom Anderson som stått samtliga matcher och räddat 106 av 112 skott. Där måste man scouta honom och försvaret rejält för att hitta lösningar på hur man ska få in pucken, alla vet vi hur viktig en målvakt kan vara för ett lag och det är inget tu tal om att Anderson är Ottawas viktigaste spelare tillsammans med storstjärnan Karlsson.
Bredare leverans
Det räcker inte med att bara Marchand och Pastrnak gör en massa poäng. Spelarna som ska leverera framåt måste också göra det, det finns trots allt en hel del spelare med offensiv potential i detta laget där jag främst tänker på Backes, Krejci, Bergeron och Vatrano. Är Krug borta hela serien så gäller det att antingen McAvoy kommer in och "saves the day" med en offensiv produktion eller att Colin Miller till slut får sin rejäla chans att visa att han håller hög NHL-nivå när det kommer till det offensiva spelet.
Tuukka Rask
Om Anderson fortsätter storspela i Ottawas målbur så måste Tuukka Rask hålla en likvärdig nivå som sin motståndare. Tuukka spelade i 65 matcher och hade 91,5%, Craig stod i 40 och hade 92,6% vilket är bättre än målvakter som Holtby, Price och Dubnyk till exempel. Otroligt starkt med tanke på omständigheterna på det personliga planet. Ska Boston ta sig vidare så får man inte "ge" bort mål som man haft en tendens att göra många gånger den här säsongen, disciplin i försvaret samtidigt som Tuukka spelar riktigt bra kommer göra att man vinner den här serien.
---
Förmodade laguppställningar:
Ottawa
Mike Hoffman – Kyle Turris – Mark Stone
Viktor Stålberg – Derick Brassard – Alex Burrows
Tom Pyatt – Jean-Gabriel Pageau – Bobby Ryan
Clarke MacArthur – Chris Kelly – Ryan Dzingel
Fredrik Claesson – Erik Karlsson
Dion Phaneuf – Cody Ceci
Mark Borowiecki – Chris Wideman
Craig Anderson (Mike Condon)
Boston
Brad Marchand – Patrice Bergeron – David Backes
Drew Stafford – David Krejci – David Pastrnak
Frank Vatrano – Ryan Spooner – Matt Beleskey
Tim Schaller – Dominic Moore – Riley Nash
(Jakob Forsbacka Karlsson, Jimmy Hayes)
Zdeno Chara – Adam McQuaid
Kevan Miller – Colin Miller
John-Michael Liles – Charlie McAvoy
Tuukka Rask
Anton Khudobin
---
Skador:
Ottawa
Grundseriens avslutande veckor har präglats av skador för Ottawa. Glädjande är att listan ser ut att kortas ner inför slutspelet. I säsongens sista match fanns Bobby Ryan och Chris Neil tillbaka på isen. Sedan tidigare har även Clarke MacArthur överraskande återvänt efter den hjärnskakning som beräknades hålla honom borta från spel resten av säsongen. På skadelistan finns fortfarande ovan nämna Karlsson, Zack Smith och Marc Methot. I sann slutspelsanda har inga närmare uttalande om deras skador gjort, mer än att de förhoppningsvis ska kunna återvända antingen till första matchen eller senare under första rundan.
Boston
Skadeläget är tungt i Boston just nu. Torey Krug skadade sig i säsongens nästsista match och ser ut att missa hela matchserien mot Ottawa. Krug har haft sin bästa säsong i karriären. Han gjorde 51 poäng på 81 matcher från sin backposition – vilket var åttonde mest av alla backar i NHL. Så kan inte Krug spela, ja, då kan det bli riktigt tufft. Även Brandon Carlo ser ut att missa speltid mot Ottawa. Detta efter att han skadade sig i samband med en tackling signerad Alex Ovechkin i säsongens sista match. Don Sweeney har bekräftat att Carlo kommer att missa minst den första matchen. Vilket även det är ett stort avbräck, då Carlo haft en riktigt fin rookiesäsong. Han har matchats mot motståndarnas toppkedjor samtliga matcher och stått upp riktigt bra. Så med både Krug och Carlo otillgängliga är det rätt tunt defensivt för Bruce Cassidys mannar. Även Noel Acciari och Jimmy Hayes befinner sig för tillfället på skadelistan. Acciari kommer att missa första matchen, men inget har ännu sagts om Hayes.
---
Så går det:
Olof Carlson: Detta är en väldigt svår serie att förutspå. Boston har en fördel av att de har många spelare med mycket slutspelserfarenhet. De har också betydligt bättre offensiva spetsspelare än Ottawa. Jag tror dock att Ottawa står väl rustade att möta Bostons offensiv och i sin tur har en egen forwardsuppsättning som kommer ha ett övertag på Bostons backar. Jag håller även Anderson lite högre än Rask. Detta gör att jag lutar mer åt Ottawa och säger att det blir kvartsfinalhockey i Kanadas huvudstad efter sju matcher.
Jonathan Mäki: Trots skadeläget är jag optimistisk. Ottawa har slagit Bruins i samtliga grundserie-matcher under säsongen, men jag tror att Bruins kommer att lyfta sig och kriga till sig en seger i match sju.
Erik Hansson: Jag är positiv i vanliga fall och det finns ingen anledning att sluta vara det förrens man är överbevisad. Jag tror och hoppas att Boston tar hem det här. Får man ordning på offensiven och hittar sätt att forcera Ottawas disciplinerade försvar så har man mycket vunnet, kan man dessutom vara effektiva i både boxplay och powerplay så ser det ljust ut. Det kommer bli ett krig om varenda millimeter och förmodligen inte den bästa underhållningen för publiken om vi tittar på hur dom tidigare matcherna sett ut. Men jag tippar på att Boston vinner detta till slut efter sex eller sju matcher.
---
Spelschema:
Onsdag 12/4 01:00
Lördag 15/4 21:00
Måndag 17/4 01:00
Onsdag 19/4 01:30
Fredag 21/4*
Söndag 23/4*
Onsdag 26/4*
* = vid behov
Notera att datumen som listas är detsamma som i det nordamerikanska spelschemat. Den första matchen spelas alltså onsdag natt klockan 01:00 – inte onsdag morgon.
