St. Louis Blues är i konferensfinal efter att ha vunnit den sjunde avgörande matchen mot Dallas Stars efter en sanslös förlängningsdramatik.
Dallasserien var en jämn historia och det krävdes 85 minuters ishockey i sjunde matchen för att få fram en segrare. Efter att Dallas tidigare i serien hade momentum svängde allt rejält till Blues favör när laget i blått vann den fundamentala sjätte matchen i Texas, kvitterade till 3-3 i matcher och skaffade sig matchboll på hemmais.
“Game seven” i St. Louis var en överkörning från Blues sida (53-30 i skott), det måste man ändå säga. Utan fenomenale Ben Bishop i Starsburen hade matchen kunnat varit avgjord långt tidigare än i andra övertidsperioden. Det var Bishop mot Blues. Ben Bishop, uppvuxen i St. Louis, fick dock se sig besegrad av en annan St. Louis-grabb – Pat Maroon. Maroon petade in avgörandet efter ett fint förarbete av 19-årige Robert Thomas, som utan överdrift var matchens bäste utespelare.
Nu väntar alltså konferensfinal mot San José Sharks. Senaste gången lagen möttes i slutspel var 2016. Då, också i konferensfinal, var det Sharks som tog sig vidare till final efter totalt 4-2 i matcher. Detta är sjunde gången i historien Blues spelar för att gå till final. Tre gånger har laget gått vidare, de tre första åren i organisationens historia: 1968, 1969 och 1970. Låt oss lägga till 2019 på den listan.
San José har varit i en final, 2016. Då blev det förlust mot Pittsburgh. Men i och med det finalframträdandet har Sharks studsat tillbaka på ett imponerande sätt. När man missade slutspelet 14/15 kändes det onekligen som om storhetstiden – säga vad man vill om deras tidigare slutspelsframgångar men San José var ett topplag under flera år – var över. Men hastigt och lustigt var man i final och har nu fått en ny skjuts.
Man ställdes på ett rejält prov i förstarundan mot Vegas, men överlevde det elddopet – med viss hjälp av domarna, enligt somliga. Även mot Colorado fick man lite hjälp av domarna när det skulle avgöras i Game 7 och även om ligan inte är riggad – men kanske ändå lite… – så ser onekligen San José ut att ha det där rätta flytet med sig.
Hoppet om att Joe Thornton ska få vinna och lyfta den där efterlängtade Stanley Cup-bucklan – mot Boston, kanske till och med i Boston, av alla lag – lever fortfarande.
---
Nyckelspelare:
San José
Matchvinnaren: Logan Couture
Logan Couture debuterade i NHL säsongen 09/10 och gjorde sitt första slutspelsmål i slutspelet 2010. Sedan dess har det blivit ytterligare 42 slutspelsmål och sedan Couture klev in i ligan är det enbart Alexander Ovechkin (50) som har gjort fler slutspelsmål än honom. Fyra på listan är för övrigt lagkamraten Joe Pavelski med 41 fullträffar.
Försvarsgeneralen: Brent Burns
Med 14 poäng toppar Brent Burns backarnas poängliga, två poäng före Erik Karlsson. Han har även spelat mest (29:13 per match), även om den siffran bättras på avsevärt av några förlängningsperioder. Men Brent Burns kan vara ett monster och en bättre one-two punch än Burns-Karlsson har vi sällan skådat.
Målvakten: Martin Jones
Martin Jones var faktiskt inte usel mot Colorado. Ribban är lågt lagd, men så länge han bara är duglig är San Josés lag i övrigt så pass giftigt att det räcker. Börjar 29-åringen däremot slänga in puckar och ge bort matcher blir det jobbigt värre. Han visade tendenser till det mot Vegas i förstarundan, men då lyckades Sharks överleva. Inte kan man väl ha sådant flyt i ännu en matchserie? Jones måste helt enkelt göra sitt.
Doldisen: Joonas Donskoi
Kallad ”The Finnish Justin Williams” av Peter DeBoer för sin förmåga att lyfta i de stora matcherna. Skadeproblem har begränsat Joonas Donskoi till sex matcher det här slutspelet, men det var finländaren som avgjorde Game 7 mot Colorado.
St. Louis
Matchvinnaren: Vladimir Tarasenko
Tarasenko har en x-faktor som få andra i NHL. Det går att argumentera för att han är spelaren med högst offensiv högstanivå av samtliga spelare som är kvar i slutspelet. Har Tarasenko en match där det mesta stämmer gör han, utan problem, ett hattrick. Tarasenko har under coach Berube inte bara kommit ur en svag säsongsinledning, han har också tagit mer plats på isen. I matcher där inte målen trillat in gör han det ändå jobbigt för motståndarna genom sitt nyfunna fysiska spel. Den 27-årige ryssen svarade till exempel för en otroligt stark, och viktig, backcheck i ett avgörande läge i sjunde matchen mot Dallas. När Tarasenko visar den mentaliteten är det ett rejält sundhetstecken, inte bara för honom, utan för hela laget.
Försvarsgeneralen: Colton Parayko
Colton Parayko, född 1993, gör sitt tredje slutspel. 2016 och 2017 var han fortfarande i lärlingsstadiet, det är nu, den här våren, som han blommat ut ordentligt. Han visar tendenser som tyder på det många tror om honom; att han ska bli en storback i NHL. Parayko var direkt avgörande i match sex mot Dallas med sitt slagskott som bokstavligen sänkte Ben Bishop. I “Game Seven” var han monumental. Visar finess på små ytor, trots sin storlek, och kan fysiskt utmana vem som helst i ligan. Högerfattade Parayko är med sin storlek och sina offensiva kvalitéer närmast unik i sitt slag.
Målvakten: Jordan Binnington
Binnington håller i ett Stanley-cup-slutspel. Det kan vi konstatera nu. I matchserien mot Dallas var det mycket fokus på målvaktskampen mellan Bishop och Binnington. Den här målvaktskampen känns vunnen på förhand. Binnington är bättre än Martin Jones i Sharksmålet, så ser det ut. Fortsätter den 25-årige rookien spela på samma nivå som han gjort sedan han kom in i ligan är mycket vunnet, börjar han vackla blir det en jämnare serie. Men Binnington har inte blivit nervös än så länge och det finns ingenting som tyder på att han ska bli det.
Doldisen: Robert Thomas
Robert Thomas, bara nitton år, är bättre än de flesta denna slutspelsvår. I match sju mot Dallas gick han inte att få tag på och fick lite av ett genombrott (två assist i matchen). Blues har ett helt gäng etablerade storspelare offensivt, ändå var det Thomas som visade vägen. Han var så pass bra att Berube valde att spela honom i dubbla byten i andra halvan av “Game seven”. Thomas är snabb, teknisk och mycket finurlig. Detta fick bland annat hela den svenska mediakårens guldkalv John Klingberg erfara då han gick bort sig fullständigt på segermålet. Robert Thomas spelar med noll respekt och är helt omedveten om stundens allvar, det kan bli avgörande i vägen mot final.
---
Tre nycklar till seger:
San José
Martin Jones
Det är kanske tjatigt, men en gigantisk del av San Josés öde vilar på Martin Jones axlar. Faller han igenom ska det väldigt mycket till om Sharks ska kunna övervinna det, även om offensiven är mäktig.
Fru Fortuna
Är det här San Josés år? Har hockeygudarna bestämt sig för att Joe Thornton ska få rida in i solnedgången med Stanley Cup-bucklan? Två matchserier i rad har man nämligen fått kontroversiella domslut med sig i Game 7 och kanske har man helt enkelt med sig det där flytet som brukar krävas för att vinna. Fru Fortuna ser onekligen ut att backa Sharks.
Joe Pavelski
San José har ett imponerande djup i sin forwardsbesättning, men betydelsen av att få tillbaka Joe Pavelski lagom till Game 7 mot Colorado är uppenbar. 34-åringen klev direkt in med 1+1 och lagkaptenen ger Sharks ytterligare en dimension.
St. Louis
Fortsätta på inslagen väg
Det finns ingen anledning att göra några stora ändringar i St. Louis. Laget har sedan Berube tillträdde i november jobbat stenhårt för varandra och det verkar inte spela någon roll vilken kedja som är på isen, alla vet exakt vad de ska göra. Blues är en lagmaskin och det gäller bara att ha orken att fortsätta kriga, oavsett hur läget ser ut i matchen.
Att stå upp fysiskt
San José Sharks har sin styrka i att de är tunga och rutinerade. Blues kan också spela fysiskt men är inte i närheten lika tunga som Sharks är. Blues måste hitta andra vägar för att vinna matcher samtidigt som de tyngre pjäserna i Missourilaget inte får vika ner sig mot Sharks dito. Parayko, Pietrangelo, Bouwmeester, Maroon och Barbashev har hittills lyckats trötta ut både Dallas och Winnipeg, nu gäller det att stå upp mot Sharks giganter också.
Rida på vågen från “Game Seven”
Sjunde avgörande matchen i St. Louis är på riktigt en match som går till historien som en av de häftigaste matcher som spelats i St. Louis under modern tid. Att gå ut och visa att man äger stället i 85 minuter i en sjunde avgörande match var imponerande att se. Lyckas man ta tillvara på en fjärdedel av energin som den segern gav är hälften vunnet i serien mot San José. Blues har tidigare under slutspelet varit relativt svaga hemma i Enterprise Center. Om den trenden bruten och man har publiken med sig under alla hemmamatcher kan detta bära långt.
---
Preliminära laguppställningar:
San José
Meier – Couture – Nyquist
Kane – Hertl – Pavelski
Sörensen – Thornton – Labanc
Donskoi – Goodrow – Karlsson
Vlasic – Burns
Dillon – Karlsson
Ryan – Braun
Jones (Dell)
St. Louis
Blais – O’Reilly – Perron
Schwartz – Schenn – Tarasenko
Maroon – Bozak – Thomas
Barbashev – Sundqvist – Steen
Edmundson – Pietrangelo
Bouwmeester – Parayko
Dunn – Gunnarsson
Binnington (Allen)
---
Skador:
San José
Sharks är skadefria.
St. Louis
Blues är skadefria.
---
Så går det:
Per Kivijärvi:
Den imponerande urladdningen mot Dallas i match sju gör att St. Louis kommer in med en rejäl skjuts i konferensfinalen. Det tillsammans med att man har en bättre målvakt gör att man går segrande ur matchserien. 4-2 St. Louis Blues.
Niclas Viberg:
Det är två lag som påminner lite om varandra. Det är ett mycket fint forwardsdjup i båda lagen, men även om Blues har ett hetare målvaktsspel behöver inte Martin Jones vara lika bra som Jordan Binnington för att Sharks ska vara det hetare laget. Jag säger 4-3 till San José. Joe Thornton ska vinna bucklan mot Boston.
---
Spelschema:
11/5 San José Sharks-St. Louis Blues
13/5 San José Sharks-St. Louis Blues
15/5 St. Louis Blues-San José Sharks
17/5 St. Louis Blues-San José Sharks
19/5 San José Sharks-St. Louis Blues
21/5 St. Louis Blues-San José Sharks
23/5 San José Sharks-St. Louis Blues
Dallasserien var en jämn historia och det krävdes 85 minuters ishockey i sjunde matchen för att få fram en segrare. Efter att Dallas tidigare i serien hade momentum svängde allt rejält till Blues favör när laget i blått vann den fundamentala sjätte matchen i Texas, kvitterade till 3-3 i matcher och skaffade sig matchboll på hemmais.
“Game seven” i St. Louis var en överkörning från Blues sida (53-30 i skott), det måste man ändå säga. Utan fenomenale Ben Bishop i Starsburen hade matchen kunnat varit avgjord långt tidigare än i andra övertidsperioden. Det var Bishop mot Blues. Ben Bishop, uppvuxen i St. Louis, fick dock se sig besegrad av en annan St. Louis-grabb – Pat Maroon. Maroon petade in avgörandet efter ett fint förarbete av 19-årige Robert Thomas, som utan överdrift var matchens bäste utespelare.
Nu väntar alltså konferensfinal mot San José Sharks. Senaste gången lagen möttes i slutspel var 2016. Då, också i konferensfinal, var det Sharks som tog sig vidare till final efter totalt 4-2 i matcher. Detta är sjunde gången i historien Blues spelar för att gå till final. Tre gånger har laget gått vidare, de tre första åren i organisationens historia: 1968, 1969 och 1970. Låt oss lägga till 2019 på den listan.
San José har varit i en final, 2016. Då blev det förlust mot Pittsburgh. Men i och med det finalframträdandet har Sharks studsat tillbaka på ett imponerande sätt. När man missade slutspelet 14/15 kändes det onekligen som om storhetstiden – säga vad man vill om deras tidigare slutspelsframgångar men San José var ett topplag under flera år – var över. Men hastigt och lustigt var man i final och har nu fått en ny skjuts.
Man ställdes på ett rejält prov i förstarundan mot Vegas, men överlevde det elddopet – med viss hjälp av domarna, enligt somliga. Även mot Colorado fick man lite hjälp av domarna när det skulle avgöras i Game 7 och även om ligan inte är riggad – men kanske ändå lite… – så ser onekligen San José ut att ha det där rätta flytet med sig.
Hoppet om att Joe Thornton ska få vinna och lyfta den där efterlängtade Stanley Cup-bucklan – mot Boston, kanske till och med i Boston, av alla lag – lever fortfarande.
---
Nyckelspelare:
San José
Matchvinnaren: Logan Couture
Logan Couture debuterade i NHL säsongen 09/10 och gjorde sitt första slutspelsmål i slutspelet 2010. Sedan dess har det blivit ytterligare 42 slutspelsmål och sedan Couture klev in i ligan är det enbart Alexander Ovechkin (50) som har gjort fler slutspelsmål än honom. Fyra på listan är för övrigt lagkamraten Joe Pavelski med 41 fullträffar.
Försvarsgeneralen: Brent Burns
Med 14 poäng toppar Brent Burns backarnas poängliga, två poäng före Erik Karlsson. Han har även spelat mest (29:13 per match), även om den siffran bättras på avsevärt av några förlängningsperioder. Men Brent Burns kan vara ett monster och en bättre one-two punch än Burns-Karlsson har vi sällan skådat.
Målvakten: Martin Jones
Martin Jones var faktiskt inte usel mot Colorado. Ribban är lågt lagd, men så länge han bara är duglig är San Josés lag i övrigt så pass giftigt att det räcker. Börjar 29-åringen däremot slänga in puckar och ge bort matcher blir det jobbigt värre. Han visade tendenser till det mot Vegas i förstarundan, men då lyckades Sharks överleva. Inte kan man väl ha sådant flyt i ännu en matchserie? Jones måste helt enkelt göra sitt.
Doldisen: Joonas Donskoi
Kallad ”The Finnish Justin Williams” av Peter DeBoer för sin förmåga att lyfta i de stora matcherna. Skadeproblem har begränsat Joonas Donskoi till sex matcher det här slutspelet, men det var finländaren som avgjorde Game 7 mot Colorado.
St. Louis
Matchvinnaren: Vladimir Tarasenko
Tarasenko har en x-faktor som få andra i NHL. Det går att argumentera för att han är spelaren med högst offensiv högstanivå av samtliga spelare som är kvar i slutspelet. Har Tarasenko en match där det mesta stämmer gör han, utan problem, ett hattrick. Tarasenko har under coach Berube inte bara kommit ur en svag säsongsinledning, han har också tagit mer plats på isen. I matcher där inte målen trillat in gör han det ändå jobbigt för motståndarna genom sitt nyfunna fysiska spel. Den 27-årige ryssen svarade till exempel för en otroligt stark, och viktig, backcheck i ett avgörande läge i sjunde matchen mot Dallas. När Tarasenko visar den mentaliteten är det ett rejält sundhetstecken, inte bara för honom, utan för hela laget.
Försvarsgeneralen: Colton Parayko
Colton Parayko, född 1993, gör sitt tredje slutspel. 2016 och 2017 var han fortfarande i lärlingsstadiet, det är nu, den här våren, som han blommat ut ordentligt. Han visar tendenser som tyder på det många tror om honom; att han ska bli en storback i NHL. Parayko var direkt avgörande i match sex mot Dallas med sitt slagskott som bokstavligen sänkte Ben Bishop. I “Game Seven” var han monumental. Visar finess på små ytor, trots sin storlek, och kan fysiskt utmana vem som helst i ligan. Högerfattade Parayko är med sin storlek och sina offensiva kvalitéer närmast unik i sitt slag.
Målvakten: Jordan Binnington
Binnington håller i ett Stanley-cup-slutspel. Det kan vi konstatera nu. I matchserien mot Dallas var det mycket fokus på målvaktskampen mellan Bishop och Binnington. Den här målvaktskampen känns vunnen på förhand. Binnington är bättre än Martin Jones i Sharksmålet, så ser det ut. Fortsätter den 25-årige rookien spela på samma nivå som han gjort sedan han kom in i ligan är mycket vunnet, börjar han vackla blir det en jämnare serie. Men Binnington har inte blivit nervös än så länge och det finns ingenting som tyder på att han ska bli det.
Doldisen: Robert Thomas
Robert Thomas, bara nitton år, är bättre än de flesta denna slutspelsvår. I match sju mot Dallas gick han inte att få tag på och fick lite av ett genombrott (två assist i matchen). Blues har ett helt gäng etablerade storspelare offensivt, ändå var det Thomas som visade vägen. Han var så pass bra att Berube valde att spela honom i dubbla byten i andra halvan av “Game seven”. Thomas är snabb, teknisk och mycket finurlig. Detta fick bland annat hela den svenska mediakårens guldkalv John Klingberg erfara då han gick bort sig fullständigt på segermålet. Robert Thomas spelar med noll respekt och är helt omedveten om stundens allvar, det kan bli avgörande i vägen mot final.
---
Tre nycklar till seger:
San José
Martin Jones
Det är kanske tjatigt, men en gigantisk del av San Josés öde vilar på Martin Jones axlar. Faller han igenom ska det väldigt mycket till om Sharks ska kunna övervinna det, även om offensiven är mäktig.
Fru Fortuna
Är det här San Josés år? Har hockeygudarna bestämt sig för att Joe Thornton ska få rida in i solnedgången med Stanley Cup-bucklan? Två matchserier i rad har man nämligen fått kontroversiella domslut med sig i Game 7 och kanske har man helt enkelt med sig det där flytet som brukar krävas för att vinna. Fru Fortuna ser onekligen ut att backa Sharks.
Joe Pavelski
San José har ett imponerande djup i sin forwardsbesättning, men betydelsen av att få tillbaka Joe Pavelski lagom till Game 7 mot Colorado är uppenbar. 34-åringen klev direkt in med 1+1 och lagkaptenen ger Sharks ytterligare en dimension.
St. Louis
Fortsätta på inslagen väg
Det finns ingen anledning att göra några stora ändringar i St. Louis. Laget har sedan Berube tillträdde i november jobbat stenhårt för varandra och det verkar inte spela någon roll vilken kedja som är på isen, alla vet exakt vad de ska göra. Blues är en lagmaskin och det gäller bara att ha orken att fortsätta kriga, oavsett hur läget ser ut i matchen.
Att stå upp fysiskt
San José Sharks har sin styrka i att de är tunga och rutinerade. Blues kan också spela fysiskt men är inte i närheten lika tunga som Sharks är. Blues måste hitta andra vägar för att vinna matcher samtidigt som de tyngre pjäserna i Missourilaget inte får vika ner sig mot Sharks dito. Parayko, Pietrangelo, Bouwmeester, Maroon och Barbashev har hittills lyckats trötta ut både Dallas och Winnipeg, nu gäller det att stå upp mot Sharks giganter också.
Rida på vågen från “Game Seven”
Sjunde avgörande matchen i St. Louis är på riktigt en match som går till historien som en av de häftigaste matcher som spelats i St. Louis under modern tid. Att gå ut och visa att man äger stället i 85 minuter i en sjunde avgörande match var imponerande att se. Lyckas man ta tillvara på en fjärdedel av energin som den segern gav är hälften vunnet i serien mot San José. Blues har tidigare under slutspelet varit relativt svaga hemma i Enterprise Center. Om den trenden bruten och man har publiken med sig under alla hemmamatcher kan detta bära långt.
---
Preliminära laguppställningar:
San José
Meier – Couture – Nyquist
Kane – Hertl – Pavelski
Sörensen – Thornton – Labanc
Donskoi – Goodrow – Karlsson
Vlasic – Burns
Dillon – Karlsson
Ryan – Braun
Jones (Dell)
St. Louis
Blais – O’Reilly – Perron
Schwartz – Schenn – Tarasenko
Maroon – Bozak – Thomas
Barbashev – Sundqvist – Steen
Edmundson – Pietrangelo
Bouwmeester – Parayko
Dunn – Gunnarsson
Binnington (Allen)
---
Skador:
San José
Sharks är skadefria.
St. Louis
Blues är skadefria.
---
Så går det:
Per Kivijärvi:
Den imponerande urladdningen mot Dallas i match sju gör att St. Louis kommer in med en rejäl skjuts i konferensfinalen. Det tillsammans med att man har en bättre målvakt gör att man går segrande ur matchserien. 4-2 St. Louis Blues.
Niclas Viberg:
Det är två lag som påminner lite om varandra. Det är ett mycket fint forwardsdjup i båda lagen, men även om Blues har ett hetare målvaktsspel behöver inte Martin Jones vara lika bra som Jordan Binnington för att Sharks ska vara det hetare laget. Jag säger 4-3 till San José. Joe Thornton ska vinna bucklan mot Boston.
---
Spelschema:
11/5 San José Sharks-St. Louis Blues
13/5 San José Sharks-St. Louis Blues
15/5 St. Louis Blues-San José Sharks
17/5 St. Louis Blues-San José Sharks
19/5 San José Sharks-St. Louis Blues
21/5 St. Louis Blues-San José Sharks
23/5 San José Sharks-St. Louis Blues
