Krönika: ”Kvartsfinal – men vissa har missat memot”

Jag anlände med en förväntan om att både lag och publik skulle få hela arenan att osa av slutspelsatmosfär. Slutsålt, med skrikande supportrar som reagerade på varje skridskoskär spelarna tog. Det scenariot gick i kras ganska fort efter jag tagit min plats på pressläktaren och jag möttes av det glesa publikhavet mittemot.

Maskoten "Beaty" sprang upp och ned bland publik och försökte få igång publiken — men det var förgäves. Skaran med de finska supportrarna på den ena kortsidan kunde svagt höras om man lyssnade noga. De amerikanska supportrarna är gissningsvis kvar i Danmark. För de var åtminstone inte på plats i Avicii Arena under tisdagseftermiddagen.

Ironiskt nog var den största supporterskaran på plats de svenska sådana. Möjligtvis hade de anlänt för ett smakprov på vad som kommer bjudas på under kvällen. Så förståeligen satt de mest och njöt av matchen utan att göra mycket ljud av sig. De behövde spara rösterna inför vad som komma skall.

Till försvar av de supportrar som faktiskt befann sig på plats, kunde man inte tro att det var en kvartsfinal baserat på vad som försiggick på isen heller. Den första perioden bjöd på ett sådant lugnt tempo att det gick och fråga sig själv om vi fortfarande befann oss i gruppspelsstadiet.

Det såg bättre ut i den andra perioden när fler folk anlände, men stämningen förblev ljummen matchen ut. På isen kändes det lite som att spelarna var inne på samma spår. En rätt "meh"-aktig match även om det var en förbättring senare i matchen sett till den första perioden. 

Möjligtvis att alla på plats förväntade sig en amerikansk seger och valde att samla krafterna inför semifinalen. För det var vad det blev tillslut. USA vidare till semifinal, även om Finland stod för en stabil insats.

Oavsett hoppas jag på mer spänning under kvällen när Sverige och Tjeckien intar isen.