Det är söndag och påskdagen. R ögle-supportrarna vallfärdade till sitt tempel, till vår kyrka. Idag skulle Rögle fullborda påskmiraklet och återuppstå efter att ha varit uträknade på nio. Man skulle bli historiska som första lag att vända ett omöjligt underläge och de grönvita på läktarna var redo. Från uppvärmningen, genom i stort sett hela matchen. Elektrisk stämning där nya nivåer sattes hela tiden och bar fram laget i de lägen det krävdes. Det var en sån där dag där det kändes i hela kroppen att något speciellt var på väg att hända – att de där berömda hockeygudarna skulle vara med Rögle denna påskhelg.
*****
Kort resume av matchen innan krönikan fortsätter:
Första perioden sätts ribban både på läktarna såväl som nere på isen – Rögle är hetare på allting, man sköljer över Färjestad som inledde förvånansvärt blekt. Men utdelningen dröjer – men när Fredrik Olofsson, likt den anförare han varit hela året, visar vägen efter fint förarbete av prins Felix och gör 1-0 då är det som om den första nivån av decibel spräcks. Och laget följer upp – man spelar propagandahockey långa stunder i första perioden, Dennis Everberg missar öppet mål och 2-0 målet hänger verkligen i luften där bortalaget känns helt tillbakatryckta. Men så ett snabbt anfall av Färjestads vassaste kedja och spelare – Tomasek vräker sig fram och vips 1-1 på tavlan. Skulle det ge Färjestad energi och ändra momentum, nja blev väl svaret. Filip Johansson tog ansvar och med en skottpass via Färjestad-skridsko gav han åter Rögle ledningen bara knappa två minuter efter kvitteringen. Men Färjestad skulle få avsluta perioden med powerplay efter en tuff utvisning på Sjödin – ett heroisk Rögle och Arvid Holm stod emot. Vi gick till pausvila med 2-1 och fördel Rögle både spelmässigt som på tavlan.
Andra perioden är bara drygt fyra minuter gammal när Paul Ladue efter ett mönsteranfall gör 3-1 till Rögle efter att hemmapubliken i stort sett varit den sjunde spelaren på isen under sekvensen och Rögle som så långt varit nästan på överlägsna på isen förutom i kortare sekvenser. Minuten senare hamnar Larmi snett och krockar med Sundsvik och in kommer Melker Thelin istället. Anton Bengtsson är en ribbträff från 4-1 och Fredrik Olofsson en stolpträff ifrån detsamma, men Färjestad börjar spelmässigt jämna ut spelet i andra perioden. Färjestad får ett mål helt korrekt bortdömt där domarna dock var lite för heta på visslan och blåste tidigt, men som jag sa ovan – det var en sån dag när dessa saker var på Rögles sida. Så trots detta – 3-1 Rögle inför tredje perioden och avgörandet.
Tredje period blir på många sätt en lång väntan mot slutsignalen. Färjestad försöker, Färjestad spelar mer desperat och träffar även dem virket bakom Holm ett par gånger och skapar ett par väldigt heta lägen där Arvid Holm är Arvid Holmisk. 10 minuter. 9 minuter. 7 minuter kvar. 3 minuter kvar. Abbott tar ut Melker Thelin. Filip Johansson centimetrar ifrån att sätta 4-1 i tom kasse. Det går att ta på känslorna i arenan nu. Alla står upp. Ljudnivån höjs. När Linus Sandin 18.44 in i tredje perioden skickar in 4-1 som inte bara avgör denna matchen utan även hela matchserien och fullbordar vändningen till 4-3 i matcher. Ja då brister allting i arenan, jag har fortsatt tinnitus i örat och är förvånad att inte taket lyfter eller plexit spricker.
****
Vi gjorde det. Rögle vi ger oss aldrig!
När Tomasek satte 5-6 till Färjestad i sudden i match två och fullbordade deras historiska vändning. Då var det svårt att se detta framför sig. Det är väl också detta som är tjusning med idrott i allmänhet men att följa ett lag som Rögle i synnerhet. Att segrar likt dessa smakar så oerhört mycket bättre och skapar djupare minnen än att bara segla sig fram utan bekymmer, utan känslor eller passion längs vägen. För gudarna ska veta att Rögle-supportrarna är härdade när det gäller att lida. Bandyklubben har inte en massa SM-guld eller storhetstider att skryta om, vi har kvalserie-framgångar i en sudden-seger mot Leksand, en episk match mot Mora och en ödesmatch mot Kristianstad på vårt CV över historiska matcher.
Men det är inte framgång som skapar passion härnere – det är något annat. Det kommer från hjärtat, det är passion, det är DNA och det sitter djupt förankrat i själen. Vi är vana att lida tillsammans med den här Bandyklubben – därför blir dessa eftermiddagar och upplevelser såååå mycket starkare och unika. Ni får gärna skratta åt oss om ni vill, håna oss för det, vi rör oss framåt, ni står still. Jag upplevde själv den eftermiddag tillsammans med min pappa och farbror i Catena, fleråriga säsongsinnehavare under 90-talet främst som upplevt och levt med det Rögle BK, ett Abris-Rögle jag själv växt upp med. Det var en ynnest att få dela denna upplevelse tillsammans med just dem idag.
När det händer, när vi vänder . Herre min skapare vilken vecka Rögle Bandyklubb har bakom sig. Det finns mängder av saker att hylla och lyfta – kollektivet, inställning och mentala styrkan som laget visar upp för oss, Dan (fucking) Tangnes som gör det omöjliga igen, publiken, spelare som kliver fram och är som bäst när det gäller som mest. Ja listan kan vara lång. Men i Ängelholm sammanfattas den bäst med att det här är Krokushockey, det här är Rögle BK. Nu rullar det här raggarlaget vidare till semifinal mot storfavoriten Växjö. Det lär bli en annan slags matchserie, inte samma passion, känslor eller heta matcher att vänta – mest för att motståndarlaget har väldigt svårt att beröra någon och för deras hockey ser sådan ut. Fasen vad jag hellre haft en ny matchserie mot Färjestad i kampen om en finalplats. Mer hets i sociala medier, mer tränarbråk på presskonferenser, mer känslor på isen. Tack för den här matchserien Färjestad BK – detta gjorde vi tillsammans till en jäkla holmgång och matcher som sent ska glömmas.
Rögle vi ger oss aldrig – när vi vänder!
