Flamesrapport 5: Flames blandar och ger
Calgary Flames går inte att få grepp om denna säsong. Där finns potential och ibland får laget ut något av den. Matchen mot Chicago Blackhawks är en fingervisning av vad laget kan. Fast det är en match, en match gör ingen säsong. Kan Flames vara så vänliga att visa sitt sanna ansikte!
Som ingressen avslöjar - antar jag - är nog ingen riktigt nöjd med årets prestationer. Inte heller kan någon riktigt säga om laget är dåligt eller bra. Såklart tendenserna drar kraftigt åt det negativa hållet men varje gång det känns som det är dags att lägga ner så kommer en prestation som lurar alla att laget inte går att räkna ut.
Flames skulle ta sig an Anaheim Ducks, mardröm nummer ett. Det gick som vanligt åt skogen och det enda plasket i ankdammen var från gästande Flames när de försökte hålla sig över ytan. Det började oförtjänt bra. Anton Khudobin i hemmamålet kunde inte stoppa något och Flames lyckades därför få in två mål utan att egentligen skapa någon målchans. Michael Frolik och Sam Bennett var målskyttarna. En bra start, dags att täta till det?
Icke, in kom John Gibson och gav laget stabilitet. Framåt var det Ryan Getzlaf show som visades. Fem poäng från den store centern. Någonstans i mitten av hemmalagets vändning fick Frolik in en puck till men det hjälpte föga. Ett lamt och tamt Flames tappade allt och förlorade med 5-3.
Så vidare till en öken. Matchen var likadan. Torr och trist och inget att titta på. Arizona Coyotes bygger sitt spel på att försvara med alla man tätt framför sin målvakt och hoppas på att motståndet gör självmål - det känns åtminstone så. Om Coyotes går till slutspel med det spelet blir undertecknad synnerligen förvånad.
Flames var bättre, klart bättre, men skapade få riktiga chanser mot det extremdefensiva motståndet. Inte heller lyckades laget utnyttja sina numerära överlägen i tillräcklig utsträkcning vilket är a och o i dagens liga. Snöpligt nog tog hemmalaget ledningen i andra perioden av den usla underhållningen. Kommentatorerna låg helt i linje med den biten. Mark Giordano kvitterade i varje fall innan andra perioden var slut.
Tredje perioden var om möjligt ännu sämre än de två föregående. Emellertid hettade det till när Oliver Ekman-Larsson relativt våldsamt placerade Giordano i sargen. Situationen ledde till protester från alla håll och kanter. Saken var den att inga av domarna höjde armen när Ekman-Larsson körde över Giordano vilket i sig var mycket märkligt. Fast efter att Flames genom TJ Brodie och Michael Ferland reagerat våldsamt så ändrade domarna sig. Brodie åkte ifatt svensken och drog ner honom. Väl på knä slog Ferland till honom. Brodie och den svenske backen med den galna blicken fick två minuter var. Märkligt då domarna inte hade en utvisning på honom. Fast sannolikt kände domarna på sig att det var det mest rätta i en hög av felaktigheter. Det var någon annan match där domarna valde en annan väg och då blev det ordkrig för att de inte tagit en utvisning. Personligen så tycker jag Ekman-Larsson skulle fått en femma och Flames borde fått två tvåor. Nu gick allt förvisso bra men det var en sådan där tackling som kunde gått helt åt skogen.
Svensken fick hur som helst sista ordet. För matchen avgjorde på övertid och det var Ekman-Larsson som satte den avgörande pucken, 2-1.
Två miserabla matcher borta. Dags att åka hem och ladda om. San José Sharks kom på besök. Jonas Hiller, tillbaka från skada, in mellan stolparna. Det var dumt. Förvisso ska kanske inte Hiller lastas för målen men veteranen var darrig från minut ett. Det blev 1-0, 2-0 så lite paus och så blev det 3-0 och 4-0. Därefter fick Markus Granlund tröstmåla innan Sharks gjorde 5-1. Ferland slog in sista pucken, 5-2, i ännu en miserabel tillställning.
Flames saknar liksom gnistan från förra säsongen. Det finns ingen vilja, ingen intensitet eller aggressivitet. Så fort det kommer en motgång så lägger laget sig ned. Halva laget ser ut att vara på golfbanan redan. I detta läget mötte Flames Dallas Stars. Ligans kelgris med en offensiv av rang och dessutom i storform. Det kan bara gå på ett sätt?
Ja, det blev 1-0 direkt och 2-0 lite senare. I andra kom 3-0 efter att Karri Ramo gått bort sig igen (1-0 var inte så bra heller). Flames skapade mer än skotten säger, någonstans tror jag kommentatorerna sa att Flames hade nio missade skott mot Stars två. Då pratar vi om bra öppna lägen där Flames alltså misslyckas med att pricka mål.
Inför tredje såg det helt kört ut. Då när ingen väntar sig det så dyker det där Flames vi gillar upp. Nu ska den %&¤#”¤%&#/ pucken in. Mikael Backlund inleder, han skjuter och skjuter och skjuter och till slut träffar han pucken på ett sätt så den tar sig förbi Antti Niemi. Det hade då gott mindre än två minuter. Strax efter tre minuter så tryckte Johnny Gaudreau in 3-2. Med lite mer än två minuter kvar kom så även kvitteringen, Dougie Hamilton.
Övertiden förblir mållös och på straffar sätter Flames sina tre och Stars gör det inte. En vändning och en seger. Så vad innebar det för nästa match? Hittills har laget inte upprepat sina positiva prestationer utan återgått till uselhet.
Flames och kanske framförallt Hamilton ställdes mot Boston Bruins, nervöst för honom. Matt Beleskey avslöjade dessutom att han förhandlade med Flames under sommaren men att de valde Frolik. Matchen började perfekt. Zdeno Chara visade prov på ålder och gav pucken till David Jones som serverade Gaudreau, 1-0 efter 33 sekunder. Innan vilan tryckte Giordano in 2-0. Beleskey lyckades sedan reducera.
I andra kvitterade Brad Marchand, detta kort efter att han och Gaudreau avtjänat två minuter för ett litet småbråk. Jäkla Marchand alltså. Fast Gaudreau var arg så 20 sekunder senare satte den lille jänkaren 3-2. Och så får Chara en att äta upp sina åldersskämt, 3-3. Övriga 18 minuter och lite till så hände det inte så mycket mer än att Jonas Gustavsson gav plats åt Tuukka Rask.
Matchen är tät och de båda finska målvakterna spelar bra. Fast med två minuter och sex sekunder kvar och med en man mindre på isen får Bruins och Marchand straff. Ska mannen med det glappande munlädret få sista ordet? Mycket riktigt, Mr. Trashtalk visar klass, 4-3. Oj vad trist fast Flames visar faktiskt för andra matchen i rad prov på att nu är det slut med att lägga sig ned. Med två sekunder kvar kommer kvitteringen och det är Jiri Hudler som trycker in den.
På övertiden är det dags för den lille amerikanen och den väldige slovaken. Chara visar den där negativa sidan igen och ger bort pucken. Flames hamnar mer eller mindre med tre man ensamma mot Rask som får kapitulera, 5-4. Fantastiskt underhållande match. Hela fyra poäng av Gaudreau, varav tre mål.
Så vad händer nu? Flames har tre matcher kvar hemma innan resandet börjar igen. Det är Sharks, Sabres och Rangers som gästar. Kan Flames fortsätta spela bra och vinna eller återgår man ännu en gång till förlorandet och det usla spelet?
