Man blev det första laget att bli helt uträknat från slutspelet, vilket var en stor lättnad för team tank. De fick svettas lite när Canucks lyckades tvåla dit Florida med 5-2. Eventuell ångest blev kortvarig då fem raka förluster följde. Det var inga jämna tillställningar, man har varit det klart sämre laget i samtliga matcher.
Resultaten är inte särskilt förvånande med tanke på att hela organisationen är inställd på en rebuild. Däremot tycker jag att man kan kräva betydligt mer från både tränarstab och veteraner.
Veteranerna haltar
Brock Boeser och Elias Pettersson (EP40) blänker till stundtals men är alldeles för osynliga under långa perioder. De jobbar hårt men mer produktion skulle inte skada även om resultaten går emot. Det ska tilläggas EP40 är fortsatt riktigt stabil defensivt men har svårt att bygga momentum i offensiven.
De är långt ifrån ensamma i sin formsvacka, Jake DeBrusk, Evander Kane och Marcus Pettersson har inte imponerat. Visst finns det förståelse för att de inte kommer förändra matcher men med deras erfarenhet finns det utrymme för förbättringar. Filip Hronek får dra ett alldeles för tungt lass på egen hand.
Dags för en ny röst i båset?
Mycket av detta kokar ner till tränarfrågan där jag tycker att man borde kika på en förändring inför nästa säsong. Adam Footes hockey är inget som imponerar och hans system gynnar inte de yngre förmågorna för stunden. Om ambitionen är att utveckla och skapa en bättre kultur tror jag det skulle vara klokt att rikta in sig på en tränare som Malhotra i Abbotsford Canucks.
Även om säsongen gått väldigt tungt i AHL, mycket på grund av att Vancouver knyckte många spelare under säsongens gång, är Malhotra fortsatt populär och spelare tar kliv under hans ledarskap. Dessutom har han skapat en vinnande kultur i en väldigt ung organisation utan några vidare erfarenheter. Malhotra står dessutom för en mer offensiv hockey och det kommer passa Vancouver bättre långsiktigt då ligan blir snabbare och skickligare varje år.
The BRÖ line
Det kan tyckas vara svårt att hitta positiva vinklar att ta med sig i dessa bistra tider men det finns några saker att glädjas över.
Efter trade deadline ser laget lite mindre anspänt ut och det börjas byggas upp viss kemi, särskilt bland de yngre spelarna. En av de stora snackisarna har varit “The BRÖ line” som består av Boeser - Rossi - Öhgren som funkat bra i många matcher, låg bakom mycket i segern mot Florida och har fortsatt producerat trots förluster. Foote ska ha kredd för att ha satt ihop den kedjan då de bidragit med mycket energi.
Rossi får chansen att blomma ut i sin center roll och driver spelet på ett bra sätt. Liam Öhgren jagar puck som en blodhund och Boeser hittar ytor för sitt vassa skott. En välkomponerad kedja som kan bli kul att titta på framöver.
Nu fick de inte chansen i senaste brakförlusten mot Calgary (7-3) men hoppas Foote fortsätter köra BRÖ line säsongen ut och låter dom fortsätta bygga på sin kemi.
Framtidens försvar
Under senaste veckorna har Tom Willander och Zeev Buium fått mycket speltid vilket har resulterat i många positiva reaktioner. Även om det inte sprakat i poängprotokollet för någon av dom står de för stabila insatser och de bådar gott inför framtiden.
Det haltar lite i defensiven för Buium stundtals men han har gott om tid på sig att förbättra den biten. Hans skridskoåkning och passningsspel ser riktigt lovande ut, en framtida quarterback i power play.
Det finns förmildrande omständigheter denna säsong när det kommer till antal inspelade poäng för dessa herrar. Kan de ta rygg på Hronek och slipa på detaljerna finns det hopp om Canucks försvar framöver.
John Tortorella återvänder
Inatt (31/3) står Vegas med sina nya tränare och Vancouver-bekante John Tortorella för motståndet. Jag blev minst sagt förvånad över att Vegas valde att sparka Bruce Cassidy men deras skoningslösa metoder har gett bra betalt tidigare så det blir intressant att följa hur det går för Tortorella.
Mycket ska till om det ska bli en vinst även om resultaten grinat illa i casino-staden.
Förhoppningsvis kan ungdomarna fortsätta leverera nu på sluttampen, det skulle heller inte skada om veteranerna började chippa in lite mer. Resultaten är mindre viktiga men lite karaktär har ingen dött av.
En liten bonus inför kvällens match är att det blir Evander Kanes 1000:e match i NHL. Tycka vad man vill om hans prestationer på och utanför isen men det är en stor milstolpe för en NHL-spelare. Hoppas de kan inspirera och leda till ett mål eller två i kvällens drabbning.
Säsongen är över och resultaten spelar mindre roll men jag tycker det är viktigt att man visar karaktär och vilket lag man vill vara i framtiden. Om Vancouver ska ha chans på att bli framgångsrik behöver man sätta vanor redan nu. Det kommer att finnas gott om tid för golf och annat kul när de andra spelar slutspel så lite jävlar anamma är det minsta man kan begära.
