Draften står runt hörnet och efter att pandemin tvingade fram några tråkiga upplagor är vi äntligen tillbaka till det normala – på flera sätt.
Säsongen 20/21 blev en utmanande sådan. OHL stängde ner säsongen helt och hållet. WHL och QMJHL spelade en modifierad säsong. Memorial Cup genomfördes aldrig. Även i Europa hade säsongen sina utmaningar.
För somliga blev alltså säsongen 20/21 en förlorad säsong. För andra gav den kanske unika möjligheter att bygga upp muskler och träna upp specifika detaljer som man inte hinner med i vanliga fall.
Man kan se effekterna av den säsongen på flera håll när vi blickar ut över spelarna som ska draftas nu. Somliga behövde få tid på sig att få upp farten igen. Några rivstartade. Andra skulle sannolikt vara ännu längre fram i sin utveckling om man skulle haft ytterligare en säsong under bältet.
Vidöppet kring förstaplatsen?
Det är oundvikligen så att man exempelvis börjar fundera över Shane Wright. I flera år har han målats upp som det stora namnet att följa inför draften 2022. Han och Connor Bedard har pekats ut som de kommande stora spelarna från Kanada och vi har sett hur duon har utmärkt sig för de kanadensiska juniorlagen.
Men på senare tid har Wrights status som självklar etta börjat ifrågasättas. Nog är känslan att den inställda säsongen spelar en roll i den utvecklingen – och Juraj Slafkovskys frammarsch är givetvis en annan faktor.
Nu framstår det definitivt som att det är vidöppet kring förstaplatsen, eller kanske till och med en liten fördel för Slafkovsky på sina håll.

Dessutom verkar det inte omöjligt att Wright riskerar att falla ytterligare någon plats om Montreal tingar upp Slafkovsky med förstavalet. Då kanske New Jersey går efter en winger eller back när centersidan redan är fylld av Jack Hughes och Nico Hischier.
Osäkerheten ger helt klart lite liknande vibbar som 2017. Då var Nolan Patrick hypad i flera år, men blev omsprungen av Nico Hischier dagarna innan draften – och så blev det ju i slutändan Miro Heiskanen, Cale Makar och Elias Pettersson, som gick direkt efter Hischier/Patrick, som fick bäst utveckling.
Hur ser det ut bakom topp-3?
Men det är inte bara i den absoluta toppen som det finns lite osäkerhet. Bakom Shane Wright, Juraj Slafkovsky och Logan Cooley kommer det ytterligare en handfull spelare som kan gå lite var som helst.
Simon Nemec och David Jiricek är de två backarna i den gruppen och förmodligen de två spelarna man vill följa mest noggrant utanför topp-3. Går de redan som fyra och femma? Eller faller de några platser?
Hur kommer lagen resonera kring de skickliga, men något småväxta, Joakim Kemell, Matthew Savoie, Frank Nazar och Jonathan Lekkerimäki? Kommer man prioritera en powerforward som Cutter Gauthier istället? Blir Gauthier en ny Brady Tkachuk eller en ny Lawson Crouse?
Vidare är Kevin Korchinski och Denton Mateychuk två högintressanta backar. Båda två kommer med en massiv offensiv potential, men känns också som typiska high risk/high reward-stereotyper.
Det kan även vara värt att notera Brad Lambert och Tristan Luneau, som sannolikt går kring topp-10-strecket respektive i den senare delen av förstarundan.
Finske Lambert var hypad jämte Shane Wright i många år, men så tog plötsligt utvecklingen och planade av. Han kommer fortfarande med en skridskoåkning och puckhantering som står ut, men slutprodukten är ett frågetecken. Luneau – en rörlig och intelligent försvarare – sades vara topp-10-aktuell efter imponerande prestationer säsongen 20/21, men en operation och lång efterföljande startsträcka har gjort att han har fallit av.
Nog finns det fyndpotential kring båda två?
Kommer ryssarna att falla?
Och så har vi ju de ryska spelarna. Ryssfaktorn är sannolikt ett större problem numera än vad det någonsin har varit i något sånär modern tid. När järnridån så sakteliga är på väg att falla över Ryssland igen får vi med all sannolikhet nygamla utmaningar för de ryska spelarna.
Häromdagen såg vi exempelvis hur ryska myndigheter omhändertog Ivan Fedotov med hänvisning av att han misstänks försöka undslippa militärtjänstgöring i och med beslutet att skriva på för Philadelphia. Nu verkar det som att han tvingas in i ett års militärtjänstgöring och missar kommande säsong.
Först och främst givetvis tragiskt för Fedotov, men man har svårt att se ett scenario där den här ryska skrämselpropagandan inte fungerar. Kommer ryska spelare – som fortfarande är relativt priviligierade – våga signa i Nordamerika, oavsett om de är draftade eller kommer som free agents? Kommer man hindra befintliga NHL-spelare?

Och kommer NHL-lagen att avskräckas av ryssar i draften? I år är det exempelvis tre ryssar som väntas ha goda chanser att gå i förstarundan – Ivan Miroshnichenko, Danila Yurov och Pavel Mintyukov. Men hur påverkas de av de senaste dagarnas händelser? Redan innan invasionen av Ukraina och omhändertagandet av Fedotov kunde man avskräckas från att drafta ryssar då det ofta kunde dröja innan man kunde få över dem till Nordamerika. Situationen lär inte bli enklare nu.
Miroshnichenko är fascinerande ur flera perspektiv. Han genomgick en cancerbehandling tidigare i år, men det meddelades nyligen att han är redo att ta upp hockeyn igen. Det rör sig om en powerforward och målskytt som sannolikt skulle varit högaktuell för topp-10 om det inte vore för frågetecken kring hälsan och ryssfaktorn. Nu borde han rimligtvis falla – frågan är bara hur mycket?
Yurov och Mintyukov borde båda två ha potential att gå kring eller strax bakom topp-10-strecket. Noterbart kring Mintyukov är att han har varit i OHL de senaste två åren – gör det att ryssfaktorn inte är lika avskräckande i hans fall?
Slovakiens år?
Slutligen kan den här draften mycket väl bli Slovakiens år. Efter flera år med tämligen usel återväxt bakom generationen med Zdeno Chara och Marian Hossa i spetsen ser man ut att återigen ha något spännande på gång.
Det är inte många slovaker som har gjort avtryck i vare sig NHL eller i draften de senaste åren. I NHL är det väl inte mycket mer än Tomas Tatar, Erik Cernak och Jaroslav Halak som är värda att uppmärksamma. Håller vi oss till draften får vi gå tillbaka till 2013 för att hitta en slovak – Marko Dano – som gick i förstarundan. Innan dess var det Marek Zagrapan, Vladimir Mihalik, Boris Valabik och Andrej Meszaros 2005 och 2004.
Faktum är att det bara har draftats fyra slovaker över de tre senaste drafterna, alla utanför de två första rundorna.
Men 2022 blir annorlunda. Nu kan Slovakien få två spelare i topp-5 och ytterligare en senare i förstarundan.
Slafkovsky är den som drar flest blickar till sig – och det med rätta. Det är en powerforward och utpräglad målskytt som har en väldig uppsida. Allt annat än första- eller andraplatsen i draften skulle chocka enormt. Den kompletta tvåvägsbacken Simon Nemec har goda förutsättningar att fylla ut topp-5 och Filip Mesar bör gå senare i förstarundan.
Miroslav Satan & Co ser onekligen ut att ha något på gång med Slovakien.
---
Spelare att hålla ögonen på:
Utöver de självklara spelarna i draftens toppskikt finns det givetvis en uppsjö av andra namn att hålla utkik efter, både senare i förstarundan och i de efterföljande rundorna.
Ivan Miroshnichenko
Ivan Miroshnichenko diagnostiserades med Hodgkins lymfom och genomgick sin cancerbehandling i vintras, men den ska ha gått bra och ryssen ska vara redo att återuppta sin hockey igen. Det är ett livsöde som engagerar – och, i kombination med ryssfaktorn, någon som även påverkar hans draftstatus. High risk/high reward-vibbarna är stora kring den här powerforwarden.
Noah Warren
Noah Warren har fysiska inslag som säkerligen får någon old school-GM att dregla i andrarundan – eller kanske till och med sent i förstarundan? Han fyller 18 år senare i juli och är redan nästan två meter lång och över 100 kilo tung. Han har en fullt duglig skridskoåkning och rörelse för sin kroppshydda – men det är hans fysiska spel som kan göra att han står ut. Där är han kanske till och med den främsta spelaren i draften?
Owen Beck
Owen Beck kan kanske slå sig in i förstarundan, men väntas gå tidigt i andrarundan på många listor. Det är en ansvarsfull tvåvägsforward med fantastisk skridskoåkning som borde vara ett hyfsat safe pick i andrarundan.
David Spacek
David Spacek – son till Jaroslav Spacek – lär kunna gå i någon av mittenrundorna. Han kommer från en fin säsong i QMJHL med 50 poäng på 57 matcher från sin backplats. Han nobbades förra året men lär inte gå lottlös den här gången.
Lucas Edmonds
Säsongen 20/21 gjorde Lucas Edmonds knappt några avtryck i Hockeyettan och blev aldrig draftad. Säsongen 21/22 var han en av OHL:s bäst producerande spelare med 113 poäng på 68 matcher. Det är en bättre notering än exempelvis Shane Wright och Brennan Othmann (som draftades i förstarundan 2021 av NY Rangers). Kan man fynda en late-bloomer i 21-åringen?

Connor Kurth
Connor Kurth nobbades helt och hållet i draften 2021, men har gjort stora avtryck den här säsongen. Han var exempelvis en av de poängbästa spelarna i USHL och bör ha hyfsat goda förutsättningar att draftas i mittenskiktet av draften. Hugger man honom inte nu kan han, enligt somliga, mycket väl bli en av collegehockeyns mer eftersökta free agents om några år.
Christian Kyrou
Jordan Kyrous yngre bror Cristian bör kunna gå några rundor in i draften. Den offensiva backen var en av OHL:s poängbästa försvarare och är skicklig på den offensiva blålinjen. Frågan är bara om han har hela paketet för att bli en etablerad NHL-spelare?
Nino Tomov
Har Nino Tomov en draftposition i sig? Han dyker sällan upp på draftlistorna – men skulle han draftas blir han den första spelaren född i Bulgarien att draftas. Det är en coolhetsfaktor som inte är fy skam.
Kenta Isogai
Kenta Isogai kan bli den första japanen att draftas sedan Yutaka Fukufuji gick i åttonderundan 2004. Vill man ha något att göra under draftens sista timme kan man kanske spana efter hans namn.
---
Läs även:
Mock draft – plats 32-22: ”En spelare med stor fyndpotential?”
Mock draft – plats 21-11: ”Oroväckande fall från toppen?”
Mock draft – plats 10-1: ”Hypad i många år, men…”
Säsongen 20/21 blev en utmanande sådan. OHL stängde ner säsongen helt och hållet. WHL och QMJHL spelade en modifierad säsong. Memorial Cup genomfördes aldrig. Även i Europa hade säsongen sina utmaningar.
För somliga blev alltså säsongen 20/21 en förlorad säsong. För andra gav den kanske unika möjligheter att bygga upp muskler och träna upp specifika detaljer som man inte hinner med i vanliga fall.
Man kan se effekterna av den säsongen på flera håll när vi blickar ut över spelarna som ska draftas nu. Somliga behövde få tid på sig att få upp farten igen. Några rivstartade. Andra skulle sannolikt vara ännu längre fram i sin utveckling om man skulle haft ytterligare en säsong under bältet.
Vidöppet kring förstaplatsen?
Det är oundvikligen så att man exempelvis börjar fundera över Shane Wright. I flera år har han målats upp som det stora namnet att följa inför draften 2022. Han och Connor Bedard har pekats ut som de kommande stora spelarna från Kanada och vi har sett hur duon har utmärkt sig för de kanadensiska juniorlagen.
Men på senare tid har Wrights status som självklar etta börjat ifrågasättas. Nog är känslan att den inställda säsongen spelar en roll i den utvecklingen – och Juraj Slafkovskys frammarsch är givetvis en annan faktor.
Nu framstår det definitivt som att det är vidöppet kring förstaplatsen, eller kanske till och med en liten fördel för Slafkovsky på sina håll.

Dessutom verkar det inte omöjligt att Wright riskerar att falla ytterligare någon plats om Montreal tingar upp Slafkovsky med förstavalet. Då kanske New Jersey går efter en winger eller back när centersidan redan är fylld av Jack Hughes och Nico Hischier.
Osäkerheten ger helt klart lite liknande vibbar som 2017. Då var Nolan Patrick hypad i flera år, men blev omsprungen av Nico Hischier dagarna innan draften – och så blev det ju i slutändan Miro Heiskanen, Cale Makar och Elias Pettersson, som gick direkt efter Hischier/Patrick, som fick bäst utveckling.
Hur ser det ut bakom topp-3?
Men det är inte bara i den absoluta toppen som det finns lite osäkerhet. Bakom Shane Wright, Juraj Slafkovsky och Logan Cooley kommer det ytterligare en handfull spelare som kan gå lite var som helst.
Simon Nemec och David Jiricek är de två backarna i den gruppen och förmodligen de två spelarna man vill följa mest noggrant utanför topp-3. Går de redan som fyra och femma? Eller faller de några platser?
Hur kommer lagen resonera kring de skickliga, men något småväxta, Joakim Kemell, Matthew Savoie, Frank Nazar och Jonathan Lekkerimäki? Kommer man prioritera en powerforward som Cutter Gauthier istället? Blir Gauthier en ny Brady Tkachuk eller en ny Lawson Crouse?
Vidare är Kevin Korchinski och Denton Mateychuk två högintressanta backar. Båda två kommer med en massiv offensiv potential, men känns också som typiska high risk/high reward-stereotyper.
Det kan även vara värt att notera Brad Lambert och Tristan Luneau, som sannolikt går kring topp-10-strecket respektive i den senare delen av förstarundan.
Finske Lambert var hypad jämte Shane Wright i många år, men så tog plötsligt utvecklingen och planade av. Han kommer fortfarande med en skridskoåkning och puckhantering som står ut, men slutprodukten är ett frågetecken. Luneau – en rörlig och intelligent försvarare – sades vara topp-10-aktuell efter imponerande prestationer säsongen 20/21, men en operation och lång efterföljande startsträcka har gjort att han har fallit av.
Nog finns det fyndpotential kring båda två?
Kommer ryssarna att falla?
Och så har vi ju de ryska spelarna. Ryssfaktorn är sannolikt ett större problem numera än vad det någonsin har varit i något sånär modern tid. När järnridån så sakteliga är på väg att falla över Ryssland igen får vi med all sannolikhet nygamla utmaningar för de ryska spelarna.
Häromdagen såg vi exempelvis hur ryska myndigheter omhändertog Ivan Fedotov med hänvisning av att han misstänks försöka undslippa militärtjänstgöring i och med beslutet att skriva på för Philadelphia. Nu verkar det som att han tvingas in i ett års militärtjänstgöring och missar kommande säsong.
Först och främst givetvis tragiskt för Fedotov, men man har svårt att se ett scenario där den här ryska skrämselpropagandan inte fungerar. Kommer ryska spelare – som fortfarande är relativt priviligierade – våga signa i Nordamerika, oavsett om de är draftade eller kommer som free agents? Kommer man hindra befintliga NHL-spelare?

Och kommer NHL-lagen att avskräckas av ryssar i draften? I år är det exempelvis tre ryssar som väntas ha goda chanser att gå i förstarundan – Ivan Miroshnichenko, Danila Yurov och Pavel Mintyukov. Men hur påverkas de av de senaste dagarnas händelser? Redan innan invasionen av Ukraina och omhändertagandet av Fedotov kunde man avskräckas från att drafta ryssar då det ofta kunde dröja innan man kunde få över dem till Nordamerika. Situationen lär inte bli enklare nu.
Miroshnichenko är fascinerande ur flera perspektiv. Han genomgick en cancerbehandling tidigare i år, men det meddelades nyligen att han är redo att ta upp hockeyn igen. Det rör sig om en powerforward och målskytt som sannolikt skulle varit högaktuell för topp-10 om det inte vore för frågetecken kring hälsan och ryssfaktorn. Nu borde han rimligtvis falla – frågan är bara hur mycket?
Yurov och Mintyukov borde båda två ha potential att gå kring eller strax bakom topp-10-strecket. Noterbart kring Mintyukov är att han har varit i OHL de senaste två åren – gör det att ryssfaktorn inte är lika avskräckande i hans fall?
Slovakiens år?
Slutligen kan den här draften mycket väl bli Slovakiens år. Efter flera år med tämligen usel återväxt bakom generationen med Zdeno Chara och Marian Hossa i spetsen ser man ut att återigen ha något spännande på gång.
Det är inte många slovaker som har gjort avtryck i vare sig NHL eller i draften de senaste åren. I NHL är det väl inte mycket mer än Tomas Tatar, Erik Cernak och Jaroslav Halak som är värda att uppmärksamma. Håller vi oss till draften får vi gå tillbaka till 2013 för att hitta en slovak – Marko Dano – som gick i förstarundan. Innan dess var det Marek Zagrapan, Vladimir Mihalik, Boris Valabik och Andrej Meszaros 2005 och 2004.
Faktum är att det bara har draftats fyra slovaker över de tre senaste drafterna, alla utanför de två första rundorna.
Men 2022 blir annorlunda. Nu kan Slovakien få två spelare i topp-5 och ytterligare en senare i förstarundan.
Slafkovsky är den som drar flest blickar till sig – och det med rätta. Det är en powerforward och utpräglad målskytt som har en väldig uppsida. Allt annat än första- eller andraplatsen i draften skulle chocka enormt. Den kompletta tvåvägsbacken Simon Nemec har goda förutsättningar att fylla ut topp-5 och Filip Mesar bör gå senare i förstarundan.
Miroslav Satan & Co ser onekligen ut att ha något på gång med Slovakien.
---
Spelare att hålla ögonen på:
Utöver de självklara spelarna i draftens toppskikt finns det givetvis en uppsjö av andra namn att hålla utkik efter, både senare i förstarundan och i de efterföljande rundorna.
Ivan Miroshnichenko
Ivan Miroshnichenko diagnostiserades med Hodgkins lymfom och genomgick sin cancerbehandling i vintras, men den ska ha gått bra och ryssen ska vara redo att återuppta sin hockey igen. Det är ett livsöde som engagerar – och, i kombination med ryssfaktorn, någon som även påverkar hans draftstatus. High risk/high reward-vibbarna är stora kring den här powerforwarden.
Noah Warren
Noah Warren har fysiska inslag som säkerligen får någon old school-GM att dregla i andrarundan – eller kanske till och med sent i förstarundan? Han fyller 18 år senare i juli och är redan nästan två meter lång och över 100 kilo tung. Han har en fullt duglig skridskoåkning och rörelse för sin kroppshydda – men det är hans fysiska spel som kan göra att han står ut. Där är han kanske till och med den främsta spelaren i draften?
Owen Beck
Owen Beck kan kanske slå sig in i förstarundan, men väntas gå tidigt i andrarundan på många listor. Det är en ansvarsfull tvåvägsforward med fantastisk skridskoåkning som borde vara ett hyfsat safe pick i andrarundan.
David Spacek
David Spacek – son till Jaroslav Spacek – lär kunna gå i någon av mittenrundorna. Han kommer från en fin säsong i QMJHL med 50 poäng på 57 matcher från sin backplats. Han nobbades förra året men lär inte gå lottlös den här gången.
Lucas Edmonds
Säsongen 20/21 gjorde Lucas Edmonds knappt några avtryck i Hockeyettan och blev aldrig draftad. Säsongen 21/22 var han en av OHL:s bäst producerande spelare med 113 poäng på 68 matcher. Det är en bättre notering än exempelvis Shane Wright och Brennan Othmann (som draftades i förstarundan 2021 av NY Rangers). Kan man fynda en late-bloomer i 21-åringen?

Connor Kurth
Connor Kurth nobbades helt och hållet i draften 2021, men har gjort stora avtryck den här säsongen. Han var exempelvis en av de poängbästa spelarna i USHL och bör ha hyfsat goda förutsättningar att draftas i mittenskiktet av draften. Hugger man honom inte nu kan han, enligt somliga, mycket väl bli en av collegehockeyns mer eftersökta free agents om några år.
Christian Kyrou
Jordan Kyrous yngre bror Cristian bör kunna gå några rundor in i draften. Den offensiva backen var en av OHL:s poängbästa försvarare och är skicklig på den offensiva blålinjen. Frågan är bara om han har hela paketet för att bli en etablerad NHL-spelare?
Nino Tomov
Har Nino Tomov en draftposition i sig? Han dyker sällan upp på draftlistorna – men skulle han draftas blir han den första spelaren född i Bulgarien att draftas. Det är en coolhetsfaktor som inte är fy skam.
Kenta Isogai
Kenta Isogai kan bli den första japanen att draftas sedan Yutaka Fukufuji gick i åttonderundan 2004. Vill man ha något att göra under draftens sista timme kan man kanske spana efter hans namn.
---
Läs även:
Mock draft – plats 32-22: ”En spelare med stor fyndpotential?”
Mock draft – plats 21-11: ”Oroväckande fall från toppen?”
Mock draft – plats 10-1: ”Hypad i många år, men…”





















