Köpte sig Málaga upp i Primera och så.
Några spontana reflektioner kring några speciellt utvalda.
Málaga och Tenerife
Efter att ha besegrat Tenerife med 2-1 den femtonde juni i somras stod det klart att Málaga var klara för spel i högsta divisionen. Igår måndag publicerade El Mundo ett reportage där man baserat på ett telefonsamtal mellan den forne Tenerife-spelaren Jesuli och Real Sociedads president Iñaki Badiola spekulerar i huruvida andalusiernas avancemang var av den mer –ska vi säga?- diffusa sorten eller inte.
Samtalet fritt översatt följer nedan, en länk för den som vill lyssna själv finns här.
- Hur mycket kostar det? Jag menar, i ditt/ert fall? Hur mycket fick du motta för att gå med på att förlora matchen? Jag vill bara veta, jag har ingen erfarenhet av det här och är nyfiken. Hur mycket kostade det dem att garantera att vi inte avancerade?
Den förste som pratar här är alltså Real Sociedads president.
- Om jag ska vara uppriktig… jag minns inte riktigt. Men, jag gjorde inget. Men visst är det för jävligt att ta emot pengar.
- 5000, 7000 Euro?
- Ja något sådant. Var det inte 7000 så var det 6000.
För närvarande tränar Jesuli med Sevilla.
I dagens Marca går Tenerifes trupp (som förväntat) enade ut och säger att mutanklagelserna är falska. En samlad skara (enbart Iriome var inte närvarande) framträdde på Heliodoro Rodríguez López där lagkapten Chris Marreno läste upp ett officillt uttalande.
Tenerife-spelara beklagar att man dragits in i detta, någonting man å det bestämdaste hävdar att man inte alls har med att göra, och man kommer inte att acceptera att den egna professionalismen betvivlas.
Nå?
Vad tycker vi om det här?
Jag tillhör som bekant skaran som inte tror att det är särskilt omöjligt alls (snarare är det väldigt troligt) att mutor av olika slag, domare i första hand, förekommer inom fotbollen, vore det här sant så vore det en skandal av det slag som borde resultera i degradering. Därmed inte sagt att det inte är lögn och spel för gallerierna.
Frågan är snarare lite vad Jesuli, själva ”vittnet” i det hela, har att tjäna på att outa eventuella affärer mellan Tenerife och Málaga för Iñaki Badiola?
Att Sociedads president är besviken över att förbli i Segunda ytterligare en säsong känns ganska självklart, att han i somras spekulerade i läggmatch eller inte läggmatch är knappast en sensation. Varför vänder han sig just till Jesuli?
Jag brukar inte vara främmande för ställningstaganden, inte heller vad gäller konspirationer, men i just det här fallet är jag i skrivande stund ambivalent. För allt jag är värd kan Badiola själv stuckit till Jesuli en slant för att säga vad han säger lika gärna som Málaga betalat Tenerife; man blir omedelbart misstänkt då man i samma anda som man presenterar en anklagelse mot någon själv bedyrar sin okunskap, riktigt betonar hur obevandrad inom liknande områden man själ är.
Jesuli besökte nyligen Zubieta i Navarra och mötte upp med Badiola. Kanske blir han Real Sociedad-spelare inom snar framtid i bara farten?
Det finns så många fascinerande frågetecken kring detta, fortsättning får följa.
Ronaldo och Guldbollen.
Så var det överstökat. Föga oväntat (jag tycker fortfarande inte att han skulle ha haft den, nej, men jag ogillar som bekant spelaren och är inte tillräckligt begåvad för att alltid vara objektiv) vann alltså Cristiano Ronaldo Ballon D’Or. Han tyckte själv att han utöver världens bästa spelare också var den näst bästa och den tredje bästa i världen. Han är alltså, i egna ögon, i det närmaste onåbar.
Nåväl.
Nu har han fått sin trofé och genom den också sina åsikter om sig själv bekräftade. Gratulationer är på sin plats.
Nog så.
Marchena och Sergio Garcia
Nu får jag äntligen chansen att ta up det här igen! Det står mig lika nära om hjärtat som det gör att jämföra Messi med Kun Aguero och reta gallfeber på folk genom att tycka bättre om den ena (Aguero) än den andra.
Först en resa tillbaka till i våras, till den 7:e maj, närmare bestämt. Sergio Garcia spelade i Zaragoza, och Zaragoza mötte Valencia på Mestalla. Efter ännu ett misslyckat inlägg promenerar Sergio längs med sidlinjen tillbaka mot egen planhalva i väntan på att Hildebrandt ska sparka in bollen i spel, och passerar på sin väg Carlos Marchena. Sergio går två, tre meter till vänster om Carlos, som faller som blev han skjuten och det hela är väldigt komiskt.
Sergio Garcia hånskrattar åt honom, gestikulerar lite med pekfingret, aja baja, och går vidare.
I söndags möttes Marchena och Sergio på nytt, då Betis gästade Mestalla. I andra halvlek ska Sergio till att ordna med sin retur då Marchena kommer in i bilden. Med full fart och med dobbarna framåt.
Marchena går inte på boll. Han vräker sig på Sergios smalben (jag tänkte skriva bakhasor, det var inte snällt) och denne faller.
Det dröjer inte många sekunder förrän jag får ett SMS från min vapendragare, Tobias Garcia. Han skriver: Haha! Marchena tar revansch från flinandet i våras.
Det fina med revanschen var att Marchena inte fick någon anledning att hånle tillbaka. Han fick rött kort, fick lämna planen, och Emana satte straffen säkert bakom Renan.
Det sorgliga var att Valencia trots allt vann.
I förhållande till Sergio – Marchena, alltså då och inget annat.
Zapaterställningen efter omgång:
Tobias: 10
Nina: 10
Tobias tog ledningen i samband med att Valencia vann över Betis, i och med Matas mål.
Jag kvitterade precis genom att konstatera att Tobias hotellkostym är väl Emery-inspirerad.
Vilken rysare.
Bottenstriden
För tillfället har Osasuna lämnat jumboplaceringen i tabellen och tagit sig upp till en hedrande 19:e-plats efter att ha gjort imponerande 2 mål mot Málaga i helgen. Sammanlagt har de alltså gjort fem mål nu!
Nu har de dessutom befriat Zaragoza från Sergio Fernandez. Jag trodde att det rådde osämja klubbarna emellan, men nu var de Pamplona-stationerade faktiskt vänliga. Denna vänlighet kräver en motprestation. Pulido i julklapp? Just saying.
Personligen är jag enbart lycklig över att Athletic för närvarande lämnat degraderingsplatserna. Det skulle krossa någonting inuti mig om de tvingades lämna La Liga. Det skulle vara fruktansvärt tragiskt om de enda som aldrig degraderats så bara var de två giganterna. Tycker jag.
Om jag får välja i vår:
18. Mallorca
19. Numancia
20. Osasuna
Och toppen:
1. Betis (bara för Sergios skull, jag är äcklig spelarsupporter tills Zaragoza är tillbaka.)
2. Valencia
3. Sevilla
Jag är inte bättre än så, det står jag för.
