Efter en kvart på Råsunda hade AIK, som vanligt, spelat skjortan av motståndarna. Efter 18 minuter stod det 2-0 till Helsingborg. Lika logiskt som rättvist. Sedan tappade AIK rytmen och Helsingborg fick matchen dit man ville. Och trots att AIK repade sig efter paus och gjorde en riktigt bra andra halvlek räckte det inte. Marginalerna var inte med laget den här gången.

De första femton minuterna var som sagt lysande. Stefan Ishizaki var på ett strålande spelhumör och ytterbackarna Tamandi och Tjernström vågade fylla på och gav ett mycket bra kantspel. Framåt hade Andreas Andersson ett jätteläge att på nick, efter inlägg från Mats Rubarth, att ge AIK ledningen.

Sen händer det som så ofta hänt på Råsunda tidigare år. Efter en bra inledning tappar AIK tempo och HIF tillåts börja anfalla. På en högerhörna vinner Jesper Jansson nickduellen med Fredrik Björck vid den första stolpen och bollen når en helt omarkerad Mikael Gustavsson vid den bortre stolpen sedan hans bevakare Benjamin Kibebe tagit ett par steg in i målområdet. 1-0 till HIF.

Minuten efter var det dags igen. AIK:s centrala mittfält tappade för enkelt bollen vilket Martin Fribock utnyttjade genom att lyfta in bollen bakom AIK:s mittbackar till en Gustaf Andersson med fart. Daniel Tjernström skyndade till och hann så när bryta, men Andersson lyckades få in bollen in bortre hörnet bakom Håkan Svensson.

Efter den kallduschen tappade AIK helt det fina spel man haft i inledningen. Rörligheten försvann och det blev ängsligt ute på banen. I stället för att spela bollen längs marken hamnade bollen allt för ofta i luften där AIK visserligen vann allt på mittfältet, men när man närmade sig straffområdet var det stopp. HIF försvarade sig effektivt med åtta man nedanför AIK:s mittfält.

HIF var dessutom när att göra 0-3 efter en halvtimme på ännu en boll bakom Nilsson och Björck, men Mattias Lindströms avslutning var långt ifrån bra.

Inför den andra halvleken bytte Richard Money ut Svante Samuelsson och satsade på Andreas Andersson som offensiv mittfältare. Det gav effekt. Rörligheten och passningstempot blev mycket bättre igen efter paus och AIK tryckte tillbaka HIF under stora delar av halvleken. Målchanserna lät heller inte vänta på sig, båda Andreas Andersson och framför allt Arash Talebinejad fick fina chanser att reducera. Bollen ville dock inte in den här kvällen. Avslutningarna var för dåliga och Fredrik Larsson i HIF-målet behövde bara stå rätt placerad då AIK-anfallarna sköt.

Stefan Ishizaki var AIK:s genomgående bäste spelare och han hade bland annat två underbara frispelningar till Arash. Först en lyftning och sedan en genomskärare i slutet som Talebinejad tyvärr inte kunde förvalta.

Helsingborgs anfall i andra var lätträknade. Det handlade mest om ett par distansskott centralt i banan. Gustaf Andersson såg dock hela tiden till att ge AIK-försvaret arbete, dels med sina ständiga djupledslöpningar och dels med höga armbågar och fränt närkampsspel.
Övriga Helsingborg spelade också smart i andra halvlek och framför allt mittbackarna var mycket bra.

Matchen slutade 0-2 efter att AIK-pressen mattats av på slutet trots att både Martin Mutumba och Gary Sundgren kom in för att förstärka anfallet. Det var helt enkelt inte AIK:s dag den här gången. Om bollen studsat AIK:s väg i ett par andra matchen den här säsongen så var det tvärtom mot HIF.