Värnamo-Oddevold: 3-1 (1-1)

Värnamo fortsätter att vinna men utan att övertyga. Matchen mot Oddevold slutade nämligen 3-1, trots att den innehöll defensiva misstag och offensiv tröghet. Resultatet innebär att IFK toppar tabellen efter fyra omgångar. Det är givetvis positivt att Värnamo är etta, det trodde man inte efter fiaskot i premiären. Samtidigt är det mycket fotboll kvar att spela samtidigt som spetsen måste vässas för att Värnamo ska bli mer konkurrenskraftiga.

Denna elva startade för IFK:

Keto
Coulibaly - Andersson – Bergqvist
Johansson – Robertsson – Thern – Björnström
Meriluoto – Antonsson – Bozicevic

Det är två förändringar som görs och det är i defensiven. Skadedrabbade Raudonis och Ohlsson byttes nämligen ut mot Coulibaly och Björnström. Den förstnämnde gick in i en trebackslinje medan den andre tog en ”wing back”-roll tillsammans med Johansson. Ytterbackarna hade mandat att hänga med upp i anfallen men förväntades även ta hemjobbet hela vägen.

Under den första halvleken hade Värnamo betydande problem med speluppbyggnaden. Det var mycket ställningskrig på mitten med ”bunkrar-fotboll”. Många av duellerna gick Oddevold-spelarna vinnande ur och Värnamo hade svårt att få ut bollen på kanterna där det fanns mer yta. Det var oroande att innermittfältarna Robertsson och Thern, som bör vara lagets mest bolltrygga spelare, slog flera felpass och gjorde sig skyldiga till enkla bolltapp. Eloge ska dock ges till Sandberg och Merbom Adolfsson som satte en intensiv press och sprang mycket i de centrala zonerna vilket gjorde det svårt för Värnamo.

I viss utsträckning kan problemen med speluppbyggnaden förklaras med att gräset på vallen inte är i toppskick, det finns nämligen flera bruna fläckar. Samtidigt anser jag att Oddevold hade ett högre tempo och bättre bollbehandling under den första halvleken. Motståndarna var exempelvis bättre på att involvera sina kantspelare, Sundberg och Mehmed, genom konstruktivt kortpassningsspel.

Det defensiva jobbet inuti eget straffområde var relativt bra men de många bolltappen gjorde att backarna hade mycket att stå i. Det ledde i sin tur till att chanser släpptes till, och det var främst under de första 45 minuterna. Målet som gästerna gör är ett målvaktsmisstag från Keto. Det börjar med ett inlägg från Albin som målvakten bör greppa, men han tappar bollen samtidigt som Shahin är på tårna och petar in den. Noterbart är Coulibaly tappar markeringen på målskytten. En annan bra chans för Oddevold kommer i den 37:e minuten där IFK gör ett bolltapp efter att Thern (?) blivit omringad. En motspelare får tag på bollen och driver framåt, samt slår den mot Shahin som tagit en löpning in i boxen samtidigt ytterbacken Björnstörm är steget efter. Shahin kommer fri mot Keto men keepern är snabbt ute och stänger ytor samt räddar. Ett annat svagt defensivt ingripande från Värnamo var en markeringsmiss fem minuter tidigare där motståndarna har en hörna och Almkvist lämnas helt ensam på bortre stolpen.

Positivt är dock att det defensiva förbättras efter pausen, och det beror delvis på att IFK gör ett tidigt ledningsmål vilket gör att man kan backa hem mer. Dessutom lär Oddevold-spelarna ha varit slitna efter den första halvlekens intensiva press. Faktum är att Oddevold endast har tre avslut under den andra halvleken och ingen var farligt. Värnamo var därmed trygga när de rullade boll och lagdelarna satt ihop på ett bättre sätt vilket gjorde att man krympte ytor och
vann fler dueller.

Värnamos anfallsspel är dock något som fortfarande har utvecklingspotential. Under den första halvleken skapade IFK relativt få chanser och attackerna var korta. Det man primärt kunde anfalla genom var snabba omställningar efter att man erövrat bollen. Under denna period var det Johansson (för vilken gång?) som var Värnamos främsta offensiva vapen. Hans teknik och snabbhet gör att han kan driva bollen framåt och spelarens inlägg samt inspel var nyttiga.

Det första målet som Värnamo gör beror på ett misstag från Saetra i målet. Det börjar med att Meriluoto har bollen centralt i banan och driver den framåt. Han slår en passning på djupet där han söker Antonsson men Mehmed kommer emellan samtidigt som målvakten tagit något steg ut. Mehmed slår en enkel passning hem till Saetra som blir stressad av den pressade situationen. Han verkar nämligen vara osäker på om han får ta upp bollen eller inte, och rensar den därför i panik varpå rensningen går rakt på medspelaren Albin. Bollen styrs sedan till Björnström som tagit sig in i boxen och utnyttjar gåvan.

Förutom målet så finns det, trots några undantag, få farliga lägen att rapportera om. Ett undantag skedde i den tredje minuten då Johansson hade bollen på kanten och levererade ett inspel mot Antonsson. Anfallaren kommer dock fel i löpsteget och bollen rullar förbi honom. Bakom ”Mackan” finns en omarkerad Bozicevic som får en fin möjlighet inne i straffområdet men avslutet är dåligt. I den 17:e minuten har den nyss nämnde Johansson bollen på egen planhalva och han slår den mot Antonsson som är vid halvplan. Den sistnämnde ger sedan en ”one touch”-passning till Meriluoto som i sin tur passar vidare till Bozicevic som är på språng samtidigt som det är få Oddevold-spelare på rätt sida. Bozicevics avslut går dock utanför, och med facit i hand borde han försökt ta sig närmare målet.

Som tidigare nämnt blir den andra halvleken annorlunda. I den 58:e minuten slår Thern en väldigt fin djupledsboll som ställer Oddevolds mittfält. Höjdbollen går mot Johansson som tagit en öppnande löpning. Han slår sedan ett inlägg och det når Albin som dock är oskicklig, i stället för att styra bollen bort från mål styr han den mot Björnström som är inne i straffområdet och målar. Ungefär tjugo minuter senare kommer dessutom 3-1 efter att Thern borrat in en frispark. Det kunde också blivit ett fjärde mål, i slutet av matchen kontrar nämligen Värnamo efter en Oddevold-hörna och det gör så att inbytte Zulovic kommer i ett friläge. Hans skott räddas dock av Saetra samtidigt som Kamara, den andre inhopparen, inte kan förvalta returen.

Under halvleken lyckas Värnamo involvera sin vänsterkant där Björnström, fylld med självförtroende, går som ett lok. På mitten gör Thern det riktigt bra med båda korta och långa passningar som går till rätt adress. Det som dock är problematiskt är att Värnamos anfallare, Antonsson och Meriluoto. har få touch inuti boxen. Båda har fått en trög start på säsongen och det beror delvis på att Värnamos passningsspel inuti motståndarnas sista tredjedel är lite för långsamt.

En slutsats som kan dras efter inledningsmatcherna är att skillnaderna mellan spel i Allsvenskan och spel i Superettan varit synbara. Värnamo blir inte alls lika hårt straffade för sina bolltapp, det syntes mot både Sandviken och nu senast. Exempelvis slår Coulibaly en idiotpassning i den 53:e minuten som går till en motspelare på offensiv planhalva men pga en dålig mottagning och bristande spelförståelse kan Oddevold inte utnyttja det.

En sak som blir intressant att se framöver är hur det blir mot lagen som konkurrerar i toppen. I omgång 7 väntar Örebro och i omgång 9 väntar Falkenberg, det är lagen som är precis bakom Värnamo. När Tufegdzic coachade Öster så lyckades han sätta en ”grundstabilitet” men hans lag saknade spetsen för att ta klivet upp till Allsvenskan. Man blev bla straffade för enkla misstag i de avgörande matcherna. Nära i minnet ligger också matchen mot Norrköping vilket är en indikation på att det finns en lägstanivå som kan sätta käppar i hjulen.