Fullsatt på Bernabéu, upplagt för fotbollsfest! Tyvärr inte.

Redan innan matchen hade Real Madrid tappat tretton poäng på grund av sitt usla hemmaspel, att i dagsläget se Real i Madrid är som att se ”ångest”, det står praktiskt taget skrivet i pannorna på Real Madrids spelare. Dessvärre mönstrade Capello en elva som vore befogat på Camp Nou men inte hemma mot ett lag som Real Betis. Det var således defensivt inriktad, något som skulle sätta sin prägel på matchen. 

Första halvlek

Inledningen var dock positiv med en hel del halvchanser, närmst kom Sergio Ramos med ett volleyskott som Doblas klarade (Sportexpressen kallade Doblas för Contreras i 32 minuter). Men sen tog det roliga slut, Real Madrid var helt oförmögna att gå till attack. Duktiga nyförvärvet Pancrate glänste i Betis, han hade andalusiernas bästa chans i den första halvleken men världens bästa målvakt räddade, som vanligt.

Real Madrid uppträdde som ett parti schack, att man kan spela ”zon” i försvaret är jag fullt medveten om men att man kan göra det i det offensiva spelet var något nytt för mig. Rörelse är A och O i dagens fotboll, något som Real måste ta fasta på! I mitten på planen kamperade tre väldigt lika spelartyper i Guti, Emerson och Gago, brassen kändes väldigt överflödig. Så överflödig att publiken buar när han har bollen. Kvar för att ordna någon som helst offensiv finns en livrädd Robinho, en ensam holländare och en engelsman som inte är den typiske högeryttern, det vill säga snabb och gör sin gubbe.

Halvchanser skapas, Ruud skjuter utanför, bollen vill således inte in. Betis å andra sidan spelar taktiskt smart, man är självklart nöjda med en poäng på Bernabéu. Domaren med den sliskiga frisyren blåser för paus, undertecknad måste ha en stark kopp kaffe för att inte somna. 

Andra halvlek

Andra halvlek inleds med ett byte, dessvärre är det Gago som får lämna plats och inte Emerson, argentinarens gula kort trolig anledning. In kommer Raúl som nu gjort tre mål på 21 matcher. Offensiven uteblir, istället är det Betis som ligger närmare segern med en jättechans signerad Pancrate, bollen bara centimeter utanför.

Real försöker att anfalla men ångesten har ett dödsgrepp runt laget, ut med Robinho och in med en rätt pigg Reyes. Ett skott i ribban från Ruud och en stolpträff för Betis, bollen ville som sagt inte in. Med tio minuter kvar börjar publiken få nog, fram med dom vita näsdukarna, igen.

Slutet blir grinigt då Real Madrid exempelvis låter spelet fortgå när en bortaspelare ligger skadad, bland annat blir målvakten Doblas helt vansinnig på Marcelo skjuter ett skott. Störst frustration visar dock David Beckham som drar på sig ett rött kort med två sekunder kvar att spela, som tack för han en klapp på axeln av Don Fabio. 

Summering

Så för att summera eländet, följande två saker skrämde mig mest. Dels att Real Madrids bästa offensiva spelare var högerbacken Sergio Ramos. Men även att det är en spelare som ska lämna laget som visar mest vilja och hjärta, Beckham är ett föredöme när det gäller det. Man kan vända på hans onda gärning (det röda kortet) till att det är tecken på att han vill så mycket men att det helt enkelt skiter sig.

Just ja, det fanns en tredje sak som skrämde mig; att Fabio Capello fortfarande är tränare för Real Madrid. 

Matchfakta:

Real Madrid - Real Betis 0-0

Gula kort: Gago, Ramos, Helguera, Guti, Van Nistelrooy, Beckham. I Betis fick Juande, Sobis, Nano, Doblas, Isodora och Melli gula kort.

Röda kort: Beckham.

Domare: Muñiz Fernandez

Publik: Ca 70.000 på Santiago Bernabéu i Madrid.