England
2009-06-27 14:50
England U21 - Sverige U21 3-3 (5-4 efter straffar)
England har tagit sig vidare till final i U21 EM, men det var först efter ett ras och en dramatisk straffläggning som engelsmännen fick fira avancemanget.
Erik Kruse
10 kommentarer
Det skrevs i införrapporten att den som vann mittfältet också skulle vinna matchen. England vann mittfältet totalt i första halvlek. Andreas Landgren var visserligen en terrier, men i den bemärkelsen att han var en liten hund, enkel att sparka på. Gustav Svensson låg ofta fel i positionerna. Och hela Sveriges försvar såg allmänt förvirrat ut. Detta kan bero på Englands tidiga ledningsmål, som redan efter 55 sekunder då Pompey-högerbacken Martin Cranie alldeles ostört fick ta emot och skjuta 1-0 via Emil Johanssons knä efter en hörna.
När sedan Nedum Onouha fick göra samma sak efter 27 minuter kunde säkert många knappt tro sina ögon. Sveriges presspel och närkampsspel var värdelöst och engelsmännens aggresivitet och tempo var på topp. Att man sedan var i det närmsta hundra procentiga på fasta situationer gjorde ju inte saken sämre. När sedan Mattias Bjärsmyr gjorde en Micke Nilsson och snésparkade in 3-0 sju minuter innan pausvila stod de engelska lejona med mer än en fot i finalen.
Andra halvleks första del gick i stort sett ut på att engelsmännen försvarade sig och svenskarna hade tillstymmelsen till anfall. Jörgen Lennartson hade gjort två byten i paus, då han ersatt Andreas Landgren och Martin Olsson med Labinot Harbuzi och Guillermo Molins. Den sistnämda skulle komma att spela en väldigt stor del av utgången av matchen.
Molins var väldigt pigg. Han stod för ett flertal fina aktioner ned för sin högerkant, spelade in flertalet inlägg och tillsist gav det frukt. I den 68:e smällde Marcus Berg in ett Molins-inspel i klassisk striker-manér och Sverige andades ny luft. Stuart Pearce försökte täcka upp defensivt genom att sätta in Jack Rodwell mot Mark Noble men fem minuter senare skruvade Ola Toivonen in 2-3 på frispark och engelsmännen var i gungning. Självklart kom det också en kvittering, och självklart var det Marcus Berg som gjorde det. Bergs sjunde mål i sin fjärde mästerskapsmatch antydde på förlängning, och så blev det.
Förlängningen hade tre intressanta skeden. Efter en minut skadade sig inbytte Robin Söder, Sveriges sista byte. Söder kom in igen men rörde knappt bollen under hela halvtimmen som spelades. Han placerades på en ovan vänsterbackssituation och sparkade iväg bollen varenda gång han råkade få den. Det var beundransvärt att se hur han offrade sig för att Sverige skulle ha elva man på plan.
Precis innan pausen i förlängningen drog Frazier Campbell på sig sitt andra gula kort efter en brysk tackling på Mikael Lustig och i andra förlängninskvarten nickskarvade Marcus Berg bollen i ribban. England var med andra ord riktigt illa ute, men höll undan, och matchen gick till straffar - en motståndare för både Sverige och England historiskt sett.
Första straffen snedsparkades över av James Milner ala David Beckham. Sveriges första straffläggare, Marcus Berg, skulle vara säkerheten själv, men missade han med. Ett snöpligt slut för turnerningens målkung. Resterande fyra straffar sattes av respektive spelare. När sedan Kieran Gibbs slog in Englands sjätte straff låg pressen helt på Guillermo Molins. Malmöitens straff gick stolpe ut och England var vidare till final.
Det är svårt att analysera den här matchen. Engelsmännen var i 68 minuter det bättre laget, men gick upp i en säker 3-0 ledning, kontrollerade tillställingarna i första halvlek, försvarade sig bra i andra, men när Sverige kände vind i hågen var det inget som kunde stoppa dem, precis som under hela turneringen. Engelsmännen blev rädda, fega och detta utnyttjade Sverige.
När matchen sedan skulle avgöras på straffar trodde åtminstone jag att Sverige skulle vinna, med det mentala övertaget som man ändå hade. Men engelsmännen var starka och besegrade sitt straffspöke, medans Sverige står kvar som ett land som inte riktigt tar sig hela vägen, utan förlorar hedersvärt istället.
I den andra semifinalen slog Tyskland tillbaka Italien med 1-0 på Olympia. Med andra ord blir det en repris på den berömda VM-finalen -66. England mot Tyskland. Det blir sannerligen en final att se fram emot.
England (4-1-2-3): Hart; Cranie, Richards, Onouha, Gibbs; Muamba (116'); Noble (Rodwell 70'), Cattermole; Milner, Agbonlahor (Campbell 60'), Walcott
Sverige (4-4-2): Dahlin; Lustig, Bjärsmyr, Bengtsson, Johansson (Söder 75'); Elm, Landgren (Harbuzi 46'), Svensson, Olsson (Molins 46'); Berg, Toivonen
När sedan Nedum Onouha fick göra samma sak efter 27 minuter kunde säkert många knappt tro sina ögon. Sveriges presspel och närkampsspel var värdelöst och engelsmännens aggresivitet och tempo var på topp. Att man sedan var i det närmsta hundra procentiga på fasta situationer gjorde ju inte saken sämre. När sedan Mattias Bjärsmyr gjorde en Micke Nilsson och snésparkade in 3-0 sju minuter innan pausvila stod de engelska lejona med mer än en fot i finalen.
Andra halvleks första del gick i stort sett ut på att engelsmännen försvarade sig och svenskarna hade tillstymmelsen till anfall. Jörgen Lennartson hade gjort två byten i paus, då han ersatt Andreas Landgren och Martin Olsson med Labinot Harbuzi och Guillermo Molins. Den sistnämda skulle komma att spela en väldigt stor del av utgången av matchen.
Molins var väldigt pigg. Han stod för ett flertal fina aktioner ned för sin högerkant, spelade in flertalet inlägg och tillsist gav det frukt. I den 68:e smällde Marcus Berg in ett Molins-inspel i klassisk striker-manér och Sverige andades ny luft. Stuart Pearce försökte täcka upp defensivt genom att sätta in Jack Rodwell mot Mark Noble men fem minuter senare skruvade Ola Toivonen in 2-3 på frispark och engelsmännen var i gungning. Självklart kom det också en kvittering, och självklart var det Marcus Berg som gjorde det. Bergs sjunde mål i sin fjärde mästerskapsmatch antydde på förlängning, och så blev det.
Förlängningen hade tre intressanta skeden. Efter en minut skadade sig inbytte Robin Söder, Sveriges sista byte. Söder kom in igen men rörde knappt bollen under hela halvtimmen som spelades. Han placerades på en ovan vänsterbackssituation och sparkade iväg bollen varenda gång han råkade få den. Det var beundransvärt att se hur han offrade sig för att Sverige skulle ha elva man på plan.
Precis innan pausen i förlängningen drog Frazier Campbell på sig sitt andra gula kort efter en brysk tackling på Mikael Lustig och i andra förlängninskvarten nickskarvade Marcus Berg bollen i ribban. England var med andra ord riktigt illa ute, men höll undan, och matchen gick till straffar - en motståndare för både Sverige och England historiskt sett.
Första straffen snedsparkades över av James Milner ala David Beckham. Sveriges första straffläggare, Marcus Berg, skulle vara säkerheten själv, men missade han med. Ett snöpligt slut för turnerningens målkung. Resterande fyra straffar sattes av respektive spelare. När sedan Kieran Gibbs slog in Englands sjätte straff låg pressen helt på Guillermo Molins. Malmöitens straff gick stolpe ut och England var vidare till final.
Det är svårt att analysera den här matchen. Engelsmännen var i 68 minuter det bättre laget, men gick upp i en säker 3-0 ledning, kontrollerade tillställingarna i första halvlek, försvarade sig bra i andra, men när Sverige kände vind i hågen var det inget som kunde stoppa dem, precis som under hela turneringen. Engelsmännen blev rädda, fega och detta utnyttjade Sverige.
När matchen sedan skulle avgöras på straffar trodde åtminstone jag att Sverige skulle vinna, med det mentala övertaget som man ändå hade. Men engelsmännen var starka och besegrade sitt straffspöke, medans Sverige står kvar som ett land som inte riktigt tar sig hela vägen, utan förlorar hedersvärt istället.
I den andra semifinalen slog Tyskland tillbaka Italien med 1-0 på Olympia. Med andra ord blir det en repris på den berömda VM-finalen -66. England mot Tyskland. Det blir sannerligen en final att se fram emot.
England (4-1-2-3): Hart; Cranie, Richards, Onouha, Gibbs; Muamba (116'); Noble (Rodwell 70'), Cattermole; Milner, Agbonlahor (Campbell 60'), Walcott
Sverige (4-4-2): Dahlin; Lustig, Bjärsmyr, Bengtsson, Johansson (Söder 75'); Elm, Landgren (Harbuzi 46'), Svensson, Olsson (Molins 46'); Berg, Toivonen
