AFC Eskilstuna: Vi börjar om igen! Del 1
Orden som Ulf Lundell sjöng 2001 är lika sanna nu som dom var för över 20 år sedan. Efter vad som endast kan beskrivas som ett händelserikt 2023 ska AFC nu ta nya tag 2024 för att ta sig tillbaka till eliten. Utmaningen som väntar härnäst stavas Division 1 Norra.
Hej igen alla! Det var alldeles för länge sedan det kom ut material på den underbara sidan Svenskafans.com, men nu är vi tillbaka, och förhoppningsvis permanent! Jag vill tacka alla som tidigare följt sidan, läst artiklarna och gett feedback, det uppskattas!
I denna artikel kommer vi titta tillbaka på 2023. Vad gjorde att vi finner oss i den situation vi är i idag? Det kommer komma en del 2 där vi kollar på vad som hänt efter Superettan 2023, samt vad vi kan se fram emot för den sportsliga säsongen 2024.
Året inleddes med spelarförflyttningar, så som det ofta gör i AFC Eskilstuna. Tongivande spelare som André Alsanati och Karim Mammar lämnade för landets högsta serie, samt Mikael Marques till MLS. Jesper Manns, Ashley Coffey och bröderna Michel blev flera spelare att lämna smedstaden. Dock fortsatte dåvarande sportchef och tränare Jawad Al Jebouri göra det han gör bäst, ersätta diamanter med oslipade sådana. Från Division 1 kom bland annat Theodor Hansemon, Eddie Tran, Oskar Lindberg och Fabian Falkstrand Ransjö. Från andra sidan Atlanten kom amerikanaren Marcelo Palomino, och från seriekollegor kom bla mittbackstrion Mattis Adolfsson, Öster, Ali Suljic, Helsingborg och Jesper Modig, Trelleborg. Vad som skulle vara den stora målskytten, Simon Karlsson Adjei, värvades in från Allsvenska Varbergs BoIS. Man förlängde även kontrakten med nyckelspelare som Nick Wolters och Abdul-Halik Hudu. Ganska tätt inpå seriestart slogs man dock av det tunga beskedet att en av lagets nyckelspelare Victor Fors hade skadat korsbandet, och att hela säsongen var i fara för högerbacken. Försäsongen fylldes av vinster mot bla seriekollegan VSK och United IK Nordic, ett träningsläger i Trelleborg, och vinst i genrepet mot GIF Sundsvall med 2-1.
Superettan drog äntligen igång den 3:e april för AFC, man var måndagsmatchen, borta i Göteborg mot vad som skulle bli en bottenkonkurrent i Örgrytes IS. Matchen slutade 2-2 efter ett mål från hörna av Jesper Modig, samt en riktig smällkaramell signerad Leo Lif, den egna produkten. April fylldes annars av en 1-0 förlust mot GIF Sundsvall i hemmapremiären, 3-0 förlust borta mot Öster, 3-0 förlust mot Örebro, och säsongens första vinst, 1-0 hemma mot Trelleborg. Målskytt på straff var Marcelo Palomino. Endast 3 gjorda mål på 5 matcher var ett orosmoment, och något som skulle fortsätta vara det säsongen igenom. Under April slogs även fotbollssverige av det tuffa beskedet att den tidigare AFC-spelaren Jesper Björkman drabbats av ALS. Jag har haft nöjet att tala med Jesper under flera tillfällen, och önskar honom all kärlek framöver. Jesper skapade även en insamling för ALS-forskning i samband med beskedet, jag lägger in länken till insamlingen här: https://www.targetaid.com/se/fundraiser/jesper-bjoerkman/jesper-bjoerkman/jesper-bjoerkman-insamling-boerje-salming-als-stiftelse/
Maj blev en något trevligare månad för AFC, där man gick obesegrade. Lika-resultat mot Utsikten, Östersund och GAIS, medans höjdpunkten blev en comeback-vinst mot J-Södra i Jönköping. Det var också matchen där den mystiska gruppen "AFC-ultras" visade sig för första, och hittils ända gången. Jag har dock hört rykten om att de kommer göra sig hörda igen! Sommaren skulle fortsätta med ett 0-0 resutat mot serietvåan VSK in i Juni, innan en 1-0 förlust mot jubon Skövde skulle leda till stora förändringar. 4 dagar efter den matchen kom nyheten att AFC Eskilstuna och Jawad Al Jebouri går skilda vägar efter 12 år i klubben. Enligt föreningen själva var detta på Jawads egna initiativ. Assisterande tränare Robert Åstedt tog temporärt ansvar medan ledningen letade ny tränare. De två matcher Åstedt gjorde som tränare slutade båda i nederlag, 1-0 mot Helsingborg, och 2-0 mot Gefle.
Efter förlusten mot Helsingborg valde AFC att bryta kontraktet med Simon Karlsson Adjei. Anfallaren värvades in för att göra målen, men efter endast 1 fullträff på våren, valde klubben att bryta med Adjei.
14 juli kallade AFC till presskonferens. Jag hade flytt landet och låg på stranden på Rhodos när mediaansvarige Peter Harich ringde och sa att en ny tränare för AFC skulle presenteras. Jag sprang upp på hotellrummet och drog igång live-sändningen på telefonen. Vem som stegade in som ny tränare i VIP-koalen på Tunavallen hade jag dock aldrig kunnat gissa. Premier League legenden Nolberto "Nobby" Solano! Peruanen skrev på ett avtal som gällde säsongen ut. Debuten på sidlinjen fick dock vänta något, efter problem med arbetstillståndet. Matcherna efter Solanos tillträde skulle leda till AFC's bästa form på hela säsongen. 5 matcher utan förlust, med vinster mot Brage, Landskrona, Skövde, och likaresultat mot Öster och Östersund, vilket tog AFC till 2:a i formtabellen. Efter bra resultat på sommaren valde man att rekrytera under uppehållet. Efter Adjei lämnade, och svårigheten med målskyttet fortsatte tog man in spanjoren, Sergio Mendigutxia. Den beresta anfallaren kom senast från Indien och Gokulam FC. Utöver "Mendi" flyttade man upp Jerry Vikingsson till A-laget, värvade Ludwig Thorell från Brommapojkarna, Yagan Sasman från Sydafrika och välkommnade åter Adam Larsson från FC Ilves i Finland. Man tappade Anton Ekeroth till AC Horsens i Danmark, och förlängde kontraktet med skadade Viktor Fors. Augusti avslutades spelmässigt med en 3-0 förlust mot GAIS, en 2-1 vinst hemma mot Gefle, och uttåg i Svenska Cupen mot IFK Luleå från Division 2.
Hösten skulle dock bli en mardröm för AFC. Förlusterna rullade in under september och oktober, där man förlorade 6 av 8 matcher, och nedast tog 2 poäng av 24 möjliga. Det handlade dock inte bara om att man förlorade, utan hur man förlorade. Många mål kom i sista minuten, mot bottenkonkurrenter, vilket gjorde att man i slutskedet såg ut som en nedflyttningsfavorit. På hösten plockades Tony Andersson in för att komplettera tränarstaben tillsammans med Solano och Åstedt, och kort efter blev förlusterna för mycket för Solano. Tränaren lämnade AFC efter förlustmatchen hemma mot Landskrona, och med endast 4 omgångar kvar för AFC att rädda kontraktet hade man verkligen ett berg att bestiga.
AFC's första match utan Solano, blev en 4-0 förlust mot Brage i Borlänge. Jag var själv där och såg matchen, och kände redan då att det var kört. Helgen efter hade men en stor chans att bärja 3 poäng mot bottenkollegan Jönköpings Södra. Trots att AFC dominerade på Tunavallen tog man bara 1 poäng, och missade chansen. Ett lika resultat i omgång 29 borta mot Sundsvall innebar att det levde i omgång 30, men AFC var tvugna att slå Örebro hemma, och andra resultat var tvugna att gå med laget. AFC vann 3-0, men det räckte inte, och degraderingen till Division 1 var ett faktum. Efter matchen sjönk AFC-spelarna till marken och en odefinierbar tystnad spred sig över Tunavallen.
Vad som gick fel kan man fundera på i oändlighet, det har jag gjort iallafall. Rent sportsligt är det tydligt, man gör för lite mål. På 30 matcher gör man endast 28 mål, vilket är mindre än 1 mål per match, och det lägsta antalet mål i en Superettan serie sedan Ljunskile år 2020, som då också blev jumbo. Karlsson Adjei som värvades inför säsongen för att göra målen mäktade med 1 fullträff, och anfallarna Adam Larsson och Mendi som värvades in på sommaren, stod sammanlagt för 2 mål under hösten. Störste målskytten för AFC blev Armin Culum, en 19-åring som endast hade spelat Division 2 fotboll året innan i moderklubben IFK Hässleholm. Han satte 5 bollar i Superettan.
Utöver målskyttet tycker jag absolut att man kan peka på rekryteringen som alldeles för dålig. Man tog in för många spelare som helt enkelt inte levererade vad som krävdes. Både okända förmågor, men också etablerade spelare inom de svenska seriesystemen som inte kom upp i nivå över 30 matcher, vilket jag tror var det som föll avgörandet.
Hur som haver. Nu lämnar vi 2023, och blickar framåt. 2024 spelar AFC i Division 1 Norra. I del 2 av 2 kommer vi täcka försäsong, nya tränare, nya spelare, och självklart ägarbytet i AFC Eskilstuna.
Forza AFC!
