Jag vet, rubriken hör mer hemma hos valfri kvällsblaska, men det var trots allt bara minuten kvar när den där rushen, den där bakåtnicken och det där skottet räddade oss från en bitter eftersmak och ett bakåtkliv till det månadslånga EM-uppehållet och som nu istället gör att vi går till uppehållet som harmoniska vinnare med bra tabellplacering och två sköna resultat i bagaget. En vinst med andra ord. Tack Viktor!

För förutom det som hände i den 92:a matchminuten skedde inget större drama. AIK ställde upp med samma elva som senaste där Quaison och Tjerna återigen fick förtroendet på innermittfältet trots att borde Åhman Persson och Helgi återfanns i truppen. Det kunde dock misstänkas bli drama när Pertan redan i den 11:e minuten tvingades till byte, för andra gången i år, mot just mittfältsvane Robert Åhman Persson - som senast orsakade en, förvisso tveksam, straff som mittback.

Men GAIS:arna lyckades inte skapa mycket. Fram till den tredje övertidsminuten var Göteborgarna i stort sett chansfria när den gamla skyttekungen Peter Ijeh klev fram och fick matchens dittills klart bästa chans när han ställdes ren med Stamatopoulos. Men lobbförsöket av Ijeh hann aldrig gå över Stama som stod för en kvalitétsräddning när han stoppade den uppåtgående bollen. Första halvleks klart farligaste situation. Även AIK hade ett par halvchanser i matchens första 45 men inga som var ordentligt nära att slinka förbi gästernas målvakt Henri Sillanpää.

Trots att GAIS gick ut i halvitd med matchens bästa chans tillhörde det lilla spelövertaget AIK. Men någon vidare kvalitetstillställning var det inte frågan om från något utav lagen.

Den andra halvleken började något trevande från AIK:s sida där GAIS tidigt hade ett litet spelövertag utan att skapa riktiga farligheter i en kort period innan AIK allt mer tog över matchbilden. Ett stund in i andra halvlek kom AIK:s bästa klart period där man stundtals spelade ut GAIS men ändå borde ha kommit till farligare chanser sett till spelövertaget och trycket. Endast en riktigt farliga målchans skapades efter att Borges fint nickpassade Lundberg som inför till synes öppet mål nickade över.

Det såg ut att bli den avgörande missen när fjärdedomaren visade upp tre tilläggsminuter av matchen. I den sekunden låg AIK femma i tabellen och skapade ingenting offensivt för att ändra på det. Inte heller när Niklas Backman, i minut 92, lyfte iväg en lång chansboll mot ingen alls såg det ut att ändras.

Trodde jag.

Men det var då den kom den där rushen, den där bakåtnicken och det där skottet som räddade oss från en bitter eftersmak och ett bakåtkliv och som nu istället gör att vi går till uppehållet som harmoniska vinnare med bra tabellplacering och två sköna resultat i bagaget. En vinst med andra ord - A Viktory, som det heter på engelska. Tack Viktor!