2024-08-30 21:06:00 - Jakob Bergelv
2024-08-24 12:24:11 - Jakob Bergelv
2024-08-18 16:42:01 - Andreas Ristare
2024-08-11 19:39:00 - Mattias Lundqvist
Furbo är ett italienskt begrepp. Det är ganska svårt att förklara dess betydelse med bara ett par meningar, men det betyder väl ungefär att vinna till varje pris. Furbo har avgjort många viktiga matcher, senast VM-finalen. I svensk fotboll blir furbon allt mer framträdande, men vi kan bli bättre. Så uppmaning till Norling och truppen. Läs denna krönika och ta fler poäng nästa år!
Furbon har många olika nyanser, skitsnacket, maskningar, filmningar, maskerade stämplingar och mycket mer. Men furbon kan också slå tillbaka om den är för dåligt utförd. Dåligt utförda filmningar är ett exempel. En bra filmning ser vid första anblicken ut som en klockren kapning. På reprisen ser man tydligt en spelare som flyger helt utan hjälp från motståndarben. Men då är det för sent, domaren har blåst straff. Det är egentligen inte att filma som är furbo. Det är en gråare skala än så, furbo är snarare att ”hitta” ett ben att falla på.
Jag tänkte nu gå igenom några av de typer av furbo som flitigast används. Exemplifierat av AIK:are och internationella spelare(främst italienare).
Provokatören
Att psyka sin motståndare till misstag är ganska svårt. Den absolut mest framgångsrike provokatören är Marco Materazzi. Italiens hårdföre mittback lyckades med bedriften att psyka fram ett rött kort i en VM-final. Zidanes sorgsna uttåg ur världsfotbollen kan ha varit helt avgörande för matchen. Var det moraliskt rätt att snacka skit om Zidanes familj? Nej, förståss inte, men det såg inte ut som om Materazzi hade någon direkt ångest då han stod på podiet med VM-bucklan i famnen.
I Allsvenskan och AIK har det inte direkt kryllat av duktiga provokatörer. Detta beror nog mer på våra lugna temperament snarare än brist på försök att provocera. Jag kan dra mig till minnes att Krister Nordin alltid sprang omkring med ett lite leende på läpparna. Krister var en smart spelare och visste ofta var domaren var placerad, om man säger så.
Exempel på mindre lyckad provokation är svårare att hitta. Det kan vara att snacka så mycket att man själv tappar fokus på matchen.
Sökaren
Att hitta ett ben att falla på i framförallt straffområdet är en konstform. Den störste av alla inom detta område är förståss Superpippo Insaghi. I ett av de mest lysande exemplen var det dock en annan italienare som fixade straff för Italien mot Australien i senaste VM. Jag hävdar bestämt att det var en solklar straff och inte en filmning. Varför? Jo, när Grosso såg den glidande australiensaren reagerade han instinktivt och föll på de utsträckta benen. Grosso kunde ha hoppat över benen, men insåg att bollen då skulle glida ifrån honom. Detta var furbo i världsklass, och mycket riktigt blev han hyllad som en av de största hjältarna i truppen.
Allsvenskans kanske bästa ”sökare” återfinns i vårt eget AIK. Mats Rubarth kan som ingen annan hitta straffar. Han gör det genom sina aviga finter. Mats går vänster, höger, vänster och sedan höger igen, tillslut är backen en fint efter i rörelseschemat och då går Mats rakt fram, och där kommer benet, Mats ramlar på det, solklar straff för AIK. Hurra, målskytt Marcus Jonsson!
Exempel på dålig furbo inom detta område är när en spelare filmar. Alla minns Rivaldos patetiska huvudskada efter att en bredsida träffat honom på benskyddet, eller Didas miserabla skådespel efter en klapp på axeln i Champions league matchen mot Celtic. Bort med dessa fuskare från sporten!
Smartness
Denna gren inom furbon är av någon anledning inte lika bespottad som något omoraliskt eller fult. Det beror förmodligen på att alla gör det. Smartness är allt från frisparkar lagda från fel ställe till osynliga tröjdragningar. Rutin är ofta en avgörande faktor för hur smart en spelare är. En spelare med hög smartness faktor rör sig i ett större område av den gråa zon som begränsar vad man får och inte får göra på en fotbollsplan, helt enkelt.
Det handlar också om att vara vaken. Alla minns vi den underbara frisparken av Krister Nordin mot Hammarby, där muren höll på att ställa upp sig när bollen plötsligt låg i maskorna bakom en förvånad Ante Covic. En annan spelare kanske omedvetet skulle vänta på muren eller en domarsignal, men inte Krille. Ibland kan furbon verka ganska meningslös, som när Jonsson eller Tamandi vid inkast börjar sina ansatslösningar vid egen hörnflagga för att sedan kasta in bollen vid mittlinjen.
De kanske inte är matchavgörande men de visar ändå att de har det rätta tänket.
3 poäng
Okej, jag vet att det finns en massa fotbollsälskare där ute som tycker att furbon är en moraliskt förkastlig företeelse. Men i dagens fotboll är det allt oftare små detaljer som avgör matcherna. Italiens senaste VM-guld var frukten av skickligt genomförda furboaktioner. Du kanske inte tillhör typen som gillar furbo, men tänk dig ett derby där AIK avgör mot DIF på en ”billig” straff. Blir inte glädjen lite extra stor då du vet att straffen inte bara var skickligt slagen utan också följden av en snygg furboaktion?
Den självklara bonusen är att det gör extra ont för djurgårdare, när en match avgörs på det sättet.
Nästa säsong var det tio år sedan senaste SM-guldet. Blir vi lite bättre på furbo kanske väntan snart är över. Ett mål är ett mål. Tre poäng är tre poäng. Ett SM-guld är ett SM-guld, hur man bärgar det är oviktigt.