Första matchen efter uppehållet stundade mellan Hammarby och AIK. Trots att de svartgula hade mycket mer att spela om så märktes inte det så märkbart när domare Andreas Ekberg blåste igång tillställningen. 

Den första halvleken är en halvlek varken bajare eller gnagare kommer att ta med sig resten av sina liv, det var långt ifrån en välspelad sådan. Den präglades mest utav två lag som verkligen klämde och kände på varandra var min uppfattning.

Det enda som kanske upplystes i Halvtid var situationen när Alexander Milosevic delade ut en knuff på Hammarbys Akinkunmi Amoo. Den vindsnabba yttermittfältaren valde i sin tur att förstärka den situationen men domaren synade detta. 

Att mål förändrar matcher är ju såklart ett uttjatat uttryck men faktum är att det målet Hammarby gör förändrade allt. Målet kom till precis när AIK lyckades ta tag i matchbilden är min uppfattning, men när Amoo stöter in ledningsmålet för de grönvita så vände allt. Det var Hammarby som var närmare utökad ledning än att AIK skulle rädda poäng i den här matchen. 

Blytung förlust och blytunga poäng som gick upp i rök. Självklart är det inte över än men känslan är verkligen att vi får det otroligt svårt att stå där som mästare i slutändan. Framförallt håller inte bortaspelet. Tre av elva möjliga bortasegrar är inte acceptabelt om man ska vinna guld.

Det gäller att gå vidare från detta snabbt. IFK Norrköping och framförallt Rikard Norling väntar för AIK hemma på Friends kommande helg. Då är vi tillbaka i vår hemmaborg, tillsammans och visst fasiken ska vi supportrar ihop med laget studsa tillbaka på rätt spår. 

Det är i motvind draken lyfter!