2017 var det åter dags och nu har det gått bättre. Laget gör sin nionde raka allsvenska säsong vilket får anses som en betydande framgång även om placeringsraden lyder 7-13-11-10-11-11-8-9. Det ger ett genomsnitt som säger att laget är Sveriges tionde bästa lag de åtta senaste säsongerna. I nuläget ligger man på en tolfte plats vilket innebär att degraderingsrisken finns men den är inte att betrakta som överhängande.
Det kan tyckas märkligt att det tagit så lång tid för landets största stad att etablera ett lag i högsta fotbollsserien. Möjligen finns orsaken i det faktum att även om Uppsala som sagt är fyra i listan över Sveriges städer så är det en stad där en försvarlig mängd människor bara bor i under c:a fem år av sina liv.
Årets upplaga av IK Sirius är något av ett typiskt nedre-halvan-lag, man blandar och ger helt enkelt. Uppsalalaget - som är ett lag utan stjärnglans kan glimma till och slå Hammarby (senaste omgången) och AIK (i våras) men annars ta majoriteten av sina poäng mot lag på nedre halvan av serien.
Lagets tolfte placering kan för övrigt vara aningen missvisande då formen i nuläget är god. Man kommer till Solna imorgon med tre raka allsvenska segrar i ryggen kryddat med en överkörning av Piteå i cupen. Någon walk-in-the-park för AIK lär det därmed knappast bli. Däremot kan det tänkas - i alla fall med AIK-mått mätt - bli målrikt. Sirius både gör och släpper in en hel del mål. 31 gjorda mot AIK:s 26 så här långt samtidigt som man släppt in 34 (AIK bara 18).
Laget mål görs i första hand av skotten Robin Ure (10) och Leo Walta (9) som tillsammans gjort över 60% av Sirius mål. Noterbart här är att den i vintras jagade Joakim Persson inte visat i år det han visade ifjol även om han nätade mot Hammarby senast. Har vi otur var det exakt vad Joakim behövde för att hitta formen.
AIK då? Ja, det blev en efterlängtad vinst senast i Värmland och vi får hoppas att det var en vändpunkt. Ifall siktet är inställt på topp tre är ett hemmamöte med Sirius en match som bara måste vinnas. Fixar laget det så ser slutdelen av serien fördelaktig ut med ovanligt många av de avslutande matcherna i Stockholm.
Jag tror inte på några stora överraskningar i startelvan. Csongvai lär vara tillbaka efter avstängning. Det troliga är att det sker på Ayaris bekostnad. I övrigt blir det nog väldigt likt Degerforsmatchen. Flataker lär få fortsatt förtroende på topp även om jag - som läktarcoach - har oerhört svårt att förstå vad Mikkjal ser i norrmannen.
Slutligen. Transferperioden av över och det som slår en är hur AIK verkar ha satsat på unga backar. Truppvärde och försvarsspel tycks vara honnörsorden. Blommar alla dessa tonåringar ut har vi en grymt stabil niobackslinje - säg - år 2028. Då jävlar blir det svårt att göra omställningsmål på AIK.
