Falkenberg var tvärtom. Efter 2–3 förlusten mot Varberg kom de ut hungriga, med revansch i blicken, och körde över Utsikten i vilja, glöd och driv. Segern var rättvis. FFF är nu på god väg att göra en riktigt imponerande första säsong som nykomling Superettan.
Frågan som många ställer sig är vad är nästa steg för Falkenberg? Att bli ett stabilt, svårslaget Superettan-lag – det har de redan visat att de kan. Nu handlar det om att hålla nivån vecka för vecka och kanske bygga för något större nästa säsong?
3 SNABBA
Falkenberg följer sin plan
De pressar vid rätt tillfällen, vinner boll centralt och flyttar snabbt ut spelet mot vänsterkanten för inlägg. Därifrån kommer både målchanser och många andrabollar. Lagets fasta situationer är välordnade och ger utdelning.
Utsikten blir för breda och tunna i mittenNär laget anfaller sprids formationen utåt och mitten lämnas ofta tom, vilket gör det lätt för motståndaren att styra spelet. Avstånden mellan lagdelarna blir stora och det saknas löpningar in centralt – därför fastnar anfallen på kanterna.
Första pressen hos Utsikten saknar styrning
Utsikten sätter inte en tydlig riktning i sin förstapress. Falkenberg kunde enkelt spela igenom den första linjen utan att tvingas vara felvända eller ut mot “fällor”. Då tappar Utsikten plötsligt höjd, får lång väg mellan lagdelarna och blir sårbara både för uppspel genom mitten och snabba sidoförflyttningar ut mot kanten.
3 DJUPA
Zon 1 (målvakt + backlinje)
Falkenberg – zon 1
Det märks direkt vad Falkenberg vill. Efter 1–0 i minut 5 krymper de ytorna nära eget straffområde. Backlinje och mittfält står tätt. Motståndaren tvingas ut på kant. När inlägg kommer – som Tokpahs i minut 10 – är första aktionen där på en gång: block, nick, rens. Andrabollen hamnar ofta hos Falkenberg precis utanför boxen. Förskjutningen sitter. När Utsikten försöker slå bakom Malcom Moenza flyttar Falkenberg över i tid och stänger bortre ytan.
I duellerna sätter Falkenbergs anfallare Victor Ekblom tonen och förvarspelet. Han lever på kroppskontakt, tar några frisparkar, men gör mittlåset i Utsikten osäkert även när Falkenberg försvarar högt upp i motståndarnas straffområde. På fasta ser det tryggt ut defensivt – och offensivt syns motsatsen: 3–0 i minut 32 när Nils Bertilsson är helt fri på hörna och gör mål. Det säger också något om helheten: ytterbacken orkar både fylla på framåt och hinna hem för att hålla ihop linjen.
I andra halvlek försöker Enzo Andrén hitta in centralt efter en fin dribblingsräd men Då kliver mittbacken Alexander Solo fram i exakt rätt ögonblick, stänger ytan framför boxen och tvingar fram ett stressat inlägg/assist vilket visar Falkenbergs synk och förmågan att kliva och bryta i exakt rätt ögonblick i rätt stund matchen igenom, och det summerar mittlåset så bra synkade var det.
Framför boxen gör Aguda grovjobbet: bryter, tar första passet och låter aldrig Utsikten få lugn yta i “halvmånen”. Ett tidigt tecken på Utsiktens desperation är när Tom Amos måste rusa ut långt för att rensa framför Oskar Lindberg – långt innan bollen ens når Falkenbergs box. Summeringen är enkel: tajmad förskjutning, först på block och nick, först på andraboll, och en stängd halvmåne. Falkenberg behöver sällan försvara rena cutbacks i boxkanten.
Utsikten – zon 1
Utsikten startar med treback och hög vänster-wingback. Det straffar sig tidigt. Moenza står högt och lämnar yta bakom. Redan i minut 2 hittar Falkenberg bortre ytan efter ett tidigt inlägg. Nicken går rakt på Tom Amos, men varningen är tydlig. Vid 1–0 i minut 5 kommer det riktiga fallet: Moenza tappar bollen i kanten under press, Falkenberg skickar inlägg, första nicken rensas, returen sitter – Sibelius gör målet. Den andra bollen framför boxen hanteras inte.
Avstånden växer. Backlinjen sjunker, Titi och Falsetas håller inte ihop ytan framför straffområdet. “Halvmånen” är fri, och Falkenberg fyller på med nya inläggsvågor och skott därifrån. Tränaren Bosko Orovic ropar på mittbackarna att kliva upp och synka med mittfältet, men glappet lever kvar. Noah Johansson är tuff och bra i luften, men 2–0 (min 19) blir ändå oturligt – hörna, undanrens, nytt inlägg, styrning via honom in i mål. På fasta fortsätter problemen: 3–0 (min 32) när Bertilsson får löpa helt ren i målområdet. Markering och bortreyta faller sönder.
För att täta mitten börjar Kevin Lowe i andra halvlek pendla upp som extra mittfältare. Kvar i låset står Lagerlund–Noah Johansson, och då öppnas baksidan för raka omställningar. Backlinjen tvingas försvara baklänges, in mot boxkanten, och sidledsförflyttningarna blir sena. Amos gör flera viktiga utstörtningar (bland annat mot Lindberg) och räddar skott rakt på, men exponeras gång på gång eftersom förstapressen inte styr och andrabollen inte säkras. Tokpah hinner ibland hem och tar den taktiska frisparken (river Sibelius när det brinner), men mönstret består: reaktivt boxförsvar, fria löpare i fel zon, för många nya andra-faser.
Det finns ändå en ljuspunkt. Reduceringen 1–3 kommer när Alvin Karlsson – inbytt ytterback – faktiskt följer med i kontringen, kombinerar med Jawla och gör sitt första Superettan-mål. Precis så ska det se ut offensivt. Men bakåt är bilden oförändrad: hög wingback utan skydd, glapp till mittfältet, markeringstapp på fasta, och en målvakt som får lösa situationer han inte ska behöva se så ofta. Detta är zon 1 som lever farligt – inte bara en gång, utan i sekvens efter sekvens.
Zon 2 (mittfält/uppbyggnad)
Falkenberg – zon 2
Det här är Falkenbergs motor. Aguda droppar ner tidigt för att möta boll, tar första passet och sätter tempot. När Oskar Lindberg kliver in från höger bildar han sin lilla maskin med Aguda och Melker Nilsson – tre spelare nära boll som vinner dueller, suger upp andrabollar och spelar 1–2-touch framåt. Ofta överbelastar de centralt på höger sida först, drar in Utsiktens mittfält, och slår sedan nästa pass ut mot vänster där Sibelius väntar för inlägg eller kombination. Det är samma mönster gång på gång – och det biter.
Efter 1–0 (min 5) blir Falkenberg mer noggranna i zon 2: korta avstånd, få tillslag, tydliga vinklar för att vända bort första press. Utsikten vill ge bort kanterna och hålla mitten, men Falkenberg “låtsas” gå in där, lockar in mittfältarna, och smiter i nästa steg ut mot fri yta. När Lindberg droppar centralt (från höger) skapas fickan för Sibelius att dyka upp på motsatt sida i nästa våg – ibland byter han även kant själv, bara för att skapa ännu mer kaos.
I andra halvlek fortsätter Aguda att vara navet: många bollvinster, flera progressiva pass (inte alla sitter, men idén är alltid framåt). Vid min 55 ligger han ner efter en duell men spelar vidare – ett kvitto på hur mycket spel genom honom Falkenberg har. När Utsikten försöker hålla i boll runt min 57 kliver Falkenberg ihop, sjunker lågt, men behåller samma zon-2-ordning: stäng passlinjer in på mitten, vinn andrabollen, slå första pass ut mot kanten. Melker Nilsson hjälper till att säkra mitten när Lindberg gått inåt, och Solo Alexander kliver upp från backlinjen precis lagom långt för att bryta mellan linjerna när Utsikten försöker knuffa upp folk. Falkenberg behöver inte fler touch än nödvändigt; de söker rätt yta, inte snyggast pass.
Utsikten – zon 2
Här spricker det. Starten blir trög: Titi och Falsetas hittar inte tajmingen de första 8–10 minuterna, och ytan mellan dem och trebacken blir stor. Kabashi vill vara med överallt – till och med nere på en vänsterbacksposition redan runt min 14 – men varje gång han droppar så töms ytan framför anfallaren. Då kan Falkenberg enkelt markera ut Book och Jawla, och Utsikten får rulla runt utan plan B.
När Utsikten väl får ett anfall (min 10) kommer det efter Tokpahs överlapp – inte genom mitten. Det säger mycket. I zon 2 saknas framåtlöp från de centrala mittfältarna; ingen hotar in i fickan framför backlinjen. Tränaren Bosko Orovic pratar med mittbackarna om att kliva upp och synka med “sexorna”, men glappet hänger kvar, särskilt när Moenza står högt. Resultatet blir att Utsikten ofta går på den diagonala långbollen ut mot Moenza – men duellen vinns sällan eller dör i luftspelet.
Robin Book kommer inte in i matchen i zon 2: många sekvenser med enkla bolltappar och för dålig “håll i boll”-effekt, vilket gör att laget inte får andas. Jawla bidrar inte i förstapressen, och när förstalinjen inte styr spelet hamnar Titi/Falsetas fel i nästa skede. I min 57 försöker Utsikten hålla i bollen – mittback → innermitt → kant → tillbaka – men Falkenberg står lågt och kompakt; det finns ingen stickpass centralt eftersom ingen löper. När Kabashi i min 62 droppar nästan som en sexa för att “skapa spel” blir det ett stort hav framför deras egen mittfältstvåa och bakom Jawla – exakt ytan där Falkenberg älskar att vinna andraboll och gå.
Bytena ändrar inte zon 2-bilden så mycket. Titi ut, Wiggo Hjort in – mer pondus, men samma problem med rörelse framför boll. Kevin Lowe börjar kliva upp från mittback för att täta mitten, men då lämnas lucka bakom. Enzo Andrén kan driva förbi folk med boll (fina dribblingar), men utan central struktur blir han stoppad när Falkenberg kliver upp med Solo Alexander vid rätt tidpunkt. Alvin Karlsson in som ytterback ger positiv energi offensivt (målet till 1–3 efter kombination med Jawla), men i själva mittfältsbygget saknas fortfarande rytm, synk och framåtlöp.
Zon 3 (sista tredjedelen/anfall)
Falkenberg – zon 3
Falkenberg tar sig in i zon 3 på sitt sätt: vinna boll centralt via Aguda, få stöd av Oskar Lindberg och Melker Nilsson, och slå nästa pass ut mot vänster. Där ute väntar Sibelius – ofta fri eller i fart – och därifrån kommer inlägg, inspel och andra-bollar. Redan i minut 2 syns ytan bakom Malcom Moenza; första varningen. I minut 5 blir det 1–0: Moenza tappar bollen i kanten, snabbt inlägg, nick rensas, Sibelius trycker in returen utanför boxen. Typiskt FFF: de är först på andra aktionen.
Trycket fortsätter: Ekblom sätter sig i duellerna mot mittlåset, vinner yta och frisparkar, och gör boxen stökig för Utsikten. Sibelius är ofta startpunkten för farligheterna – men han byter även kant då och då för att störa markering. I minut 27 får FFF en drömomställning 4 mot 3: Sibelius serverar Albin Andersson som är ren, men han chansar på en klack; 3–0-läget rinner ut i sanden. På fasta är FFF vassa: 3–0 i minut 32 när Nils Bertilsson springer sig helt fri på en hörna och sätter dit den. Det säger mycket om hur Falkenberg fyller zon 3 – de kommer både med kroppar och med plan.
I andra halvlek drar de inte upp tempot lika ofta (logiskt med 3–0). Men mönstret består: vända in mot mitten kort, sedan ut igen där ytan finns. Sibelius har ett skruvat avslut i minut 54 som Tom Amos räddar, och sent i matchen kommer Isaac Shears fri i djupled men skjuter utanför. Falkenberg äger sin zon 3 för att de vet var avslutet ska komma (oftast från vänster), när de ska fylla boxen, och hur de säkrar andra bollen om första läget dör.
Utsikten – zon 3 (anfall i sista tredjedelen)
Utsikten får sällan ihop sista tredjedelen. Första riktiga anfallet kommer i minut 10: Tokpah överlappar, hittar Jawla, bollen rensas; Tokpah får skottläge men Falkenberg blockar. Därifrån märks mönstret: laget vill gärna gå diagonalt mot den offensiva löpningen från Moenza, men han vinner sällan i luften och kommer inte förbi i fart. Samtidigt droppar Kabashi djupt för att få boll – ibland ner på nivå med vänsterback – vilket tömmer ytan framför anfallaren. Ingen av Titi eller Falsetas löper in i den fickan, och då blir
Falkenbergs försvar lugnt: markera Book och Jawla, lås mitten, låt Utsikten rulla ut på kant och starta om.
Fasta? Utsikten har hörnor och frisparkar i bra lägen på offensiv planhalva men kommer inte till rena nickar; mycket rensas eller går utanför. När Kevin Lowe börjar kliva upp i mitten från sin mittbacksplats för att skapa tryck flyttas spelet närmare Falkenbergs box, men baksidan blir öppen och uppbyggnaden stannar ändå i sidled/kant. Robin Book får aldrig det där lugnet i zon 3 för att hålla boll och låta laget flytta upp. Jawla ser trött ut i pressen och ger ingen riktning – vilket också påverkar återerövringen när Utsikten tappar bollen i sista tredjedelen.
Det som faktiskt lossnar kommer efter byten. Enzo Andrén driver förbi folk med boll (fina dribblingar på honom, fin teknik), men stoppas när Solo Alexander kliver upp i rätt tid framför boxen. Den stora positiva bilden är reduceringen 1–3: Alvin Karlsson (inbytt ytterback) fyller rätt yta i kontring, kombinerar med Jawla och sätter sitt första Superettan-mål. Där finns nyckeln: när ytterbacken kommer i fart och någon faktiskt fyller andra löp i boxen, då blir Utsikten farliga. Tyvärr händer det för sällan – oftast saknas både närvaro i fickan och kroppar i boxen samtidigt.
Matchens lirare – Sibelius (FFF)
Alltid spelbar på vänster, men lika bra på att byta sida för att skapa oreda. Gör 1–0 (min 5) på en typisk FFF-sekvens: Moenza-tapp → snabbt inlägg → rens → retur i halvmånen som han får bollen och placerar in . Tvingar ytterbacken Tokpah till en taktisk neddragning vid en farlig omställning (FFF får frispark/tryck) och hotar igen med skruv (min 54, räddning Amos). Det viktigaste är att han var navet för FFF:s vänstertryck – tar rätt yta, har bra fart framåt, och får laget högre upp på ett säkert sätt.Underskattad – Aguda (FFF)
Matchens gigant på mittplan. Han droppar ner i rätt ögonblick, vinner dueller och stänger “halvmånen” så Utsikten aldrig får andas där. Första passet framåt sätter rytmen i FFF:s 1–2-touch, särskilt när Lindberg kliver in från kanten in centralt och Melker Nilsson stöttar. Ligger ner kort skadad (min 55) men fortsätter styra efteråt. Kommer själv till avslut på andrafas (min 64, utanför) – ett bevis på hur ofta han är först på nästa boll. Utan Agudas städjobb och tempo hade FFF:s vänstertryck inte blivit lika tungt.Underkänt – Jawla (Utsikten)
Förstapressen fungerar inte. I mina anteckningar står det flera gånger: “pressar dåligt, ser trött ut samt ointresserad ut.” När den första pressen saknar riktning kan FFF vända upp centralt och spela ut mot ytan bakom Moenza. Han löper dessutom inte i djupet, så FFF:s backlinje behöver inte sträckas, och återerövringen blir svag.Det är också rimligt att ifrågasätta om han ska vara ensam spets. Som nia behöver man kunna ta emot och hålla i bollen så laget kan vila och flytta upp. Just nu saknas den fysiska närvaron och förmågan att skärma boll – precis det Utsikten hade behövt för att få andrum i spelet.
Ett litet plus: han är med i kombinationen som ger 1–3 med Alvin Karlsson. Men helhetsbilden är tydlig: utan fungerande förstapress, utan djuplöpningar och utan targetspel tappar Utsikten fart och anfallen dör innan de blir farliga.
Måste nämnas (underkänt):
Titi: Trög start centralt; stänger inte ytan framför backlinjen , hans känns på ett sätt mjuk i allt duellerna , tacklingarna och han blir dessutom rättvist utbytt direkt efter paus.
Moenza: Tappar boll till 0–1, står högt och lämnar yta bakom – FFF hittar den ytan gång på gång. Lite bättre andra halvlek från honom dock den måste man ge honom men prestaionen i första halvlek var tyvärr usel.
Värd att nämnas
Nils Bertilsson (FFF): 3–0 (min 32) – helt fri på hörna, tajmar löpningen perfekt. Tvåvägsinsats dessutom matchen igenom fyller på offensivt, hinner hem defensivt, håller ihop vänstersidan tillsammans med Sibelius.
Victor Ekblom (FFF): Sätter duellnivån tidigt. Tuff, jobbig att möta, vinner mark även om det kostar någon frispark. Gör att Utsiktens mittlås aldrig blir bekväma i egen box.
Tom Amos (Utsikten): Modiga svep och utstörtningar (bl.a. mot Oskar Lindberg tidigt) som hindrar frilägen och håller siffrorna nere när strukturen framför honom brister.
Noah Johansson (Utsikten): Beslutsam i brytningar och stark i luften; hamnar oturligt i 0–2 (min 19) när bollen styrs via honom efter hörna som blev till inlägg i andra fas vilket resulterar i ett självmål. Håller ändå ihop så gott det går i ett svajigt läge. Kanske Utsiktens bästa spelare trots själmålet.
Alvin Karlsson (Utsikten): Inbytt ytterback som fyller rätt yta i kontringen, kombinerar med Jawla och gör 1–3 – sitt första Superettan-mål. Visar exakt det Utsikten saknade vilket är energi och vilja och ett kämparglöd
Här är våra noterbara saker
Arenakänslan
En så fin arena i Falkenberg förtjänar egentligen lite fler fyllda platser. Stämningen var god, men med några hundra till hade trycket blivit riktigt bra. Potentialen finns där utan tvekan.
Domarinsatsen
Rambod Beigi med teamet Andreas Svensson, Luke Kygyku och fjärdedomare Gabriel Butros höll en bra nivå. Tydlig kommunikation, lugn i hetare lägen och en jämn linje matchen igenom. Inget överdrivet bara stabilt och rättvist.
Vår promenad till arenan
Vi gick en kort promenad mot arenan och det slog oss hur mycket fotbollsgräs man passerar på så liten yta. Plan efter plan. Falkenberg känns verkligen som ett ställe som bygger fotbollsvardag: lätt att börja, lätt att spela. Här finns ytor för alla – från ungdom till elit, för både träning och match. Imponerande.
Ekblom – efter knäoperationen
Ett extra lyft till Victor Ekbom: att komma tillbaka efter en knäoperation och ändå springa sönder sig, vinna dueller och sätta tonen fysiskt – det imponerar. Vill du höra hur han själv tänker om vägen tillbaka och vad som driver honom? Kolla vår del “Inifrån arenan” där vi intervjuar honom om presspelet, duellerna och återkomsten. Det är värt att lyssna på.
Efter matchen fick vi möjlighet att prata med assisterande tränaren Tuvesson (då huvudtränaren C.Andersson är avstängd), och vi hann även få korta ord med Aguda och Ekblom – men kommentarer från Utsikten uteblev eftersom laget snabbt gick direkt till bussen, och någon presskonferens hölls tyvärr inte.
Inifrån arenan med intervjuer
Först ut och eftersom huvudtränaren Christoffer Andersson var avstängd klev assisterande tränaren Tobias Tuvesson fram. Han valde också att komma ut för en kort ordväxling med oss efter matchen – intervjun hittar ni direkt här nedanför.
Sedan fick vi även några ord med en av planens giganter, Godwin Aguda – intervjun kan ni lyssna på här nedanför.
Sist men inte minst fick vi ett kortare snack med anfallaren Victor Ekblom – det hittar ni här nedanför.
Avslutningsvis vill vi tacka Falkenbergs FF för att vi fick vara på plats – det betyder mycket. Live ser man saker TV aldrig fångar: kroppsspråk, avstånd, små justeringar och tempot mellan aktionerna. Det är där matchens sanningar syns. Ett extra stort tack till pressansvarige Eric Nilsson som hjälpte oss att få ut de spelare och tränare vi önskade. Tack!
