Har guldtåget gått?

För min del blev det TV-soffan när AIK ställdes mot Halmstad på bortagräs. Det första som slår mig är att hemmaklacken hörs mer än de tillresta gnagarna, vilket inte hör till vanligheterna - i synnerhet mot de mindre klubbarna. Sen om det beror på att kameran är på samma sida hemmaklacken och att killen med megafonen konstant kände ett behov av att göra sin röst hörd, är en annan fråga. Men ovant var det oavsett. 

Lika ovant var det att se AIK kontrollera en match som man aldrig var nära att vinna, eller ens ta poäng ifrån. Gnaget har under stora delar av 2025 varit laget som man hatar att möta. Effektiva framför mål, intensiva i pressen, samtidigt som man sällan för spelet. På Örjans vall fick AIK känna hur det är att möta AIK. Och det sved. 

Mot HBK ställde Gnaget upp med en roterad elva. Yannick Geiger fick göra sin andra raka match från start, Mads Thychosen startade på en nygammal position som höger innerback, vilket försatte Filip Benkovic till bänken. Även Taha Ayari fick starta på nytt och Bersant Celina fortsatte som vänsterwing i avstängda Dino Besirovic frånvaro. Om inte stjärnskottet Kevin Filling dragit på sig en skada hade säkert han startat mot HBK också. Istället lämnade han plats för den bespottade Andronikos Kakoullis på topp. 

AIK gör en okej första halvlek. Man hittar ytor offensivt och på en bra dag hade åtminstone en boll letat sig in i nätet. Kakoullis fick det bästa läget efter en vacker passning från Taha Ayari (matchens lirare för Gnagets del). Men närmre mål en så skulle inte AIK komma, varken i första eller andra halvlek. Bollen var ofta på offensiv planhalva men den sista passningen nåde sällan fram. 

Halmstad var däremot ubereffektiva framför mål och livsfarliga i omställningsspelet. Trots att AIK dominerade spelet och hotade offensivt i första halvlek, var det västkustlaget som gjorde både 1-0 och 2-0 innan det var dags för paus. Det andra målet var talande för hela matchen. AIK har ett etablerat anfall, tappar bollen och med efter ett par passningar kommer Halmstad loss och skapar målchans. 

Andra halvlek blev en ren transportsträcka och en kvittering kändes aldrig nära. Det intensiva Gnaget som trollband hela Nationalarenan i våras har tagit semester och ersatts av ett lag som mest ser uppgivet ut. Halmstad borde istället ha gjort det tredje målet tidigt i den andra halvleken, men den gången räddade Arón Csongvai Gnaget från ytterligare förnedring. 

Det blev säsongens andra förlust och det finns mycket att fundera på inför perioden som kommer. Om två veckor ställs AIK mot serieledarna Mjällby, som i och med söndagens torsk är fem poäng före i tabellen. Guldtåget har inte gått än, men det kan det göra på Listerlandet den 20 juli. Om det inte blir ett positivt resultat mot Degerfors nästa söndag så är det möjligt att tåget går redan då.