På grund av att kommunen Rom ägde rättigheten att använda “la Lupa Capitolina” så kunde dock inte den nya klubben använda klubbmärket på sina tröjor och länge spelade Roma i helt rena matchställ. Men till säsongen 1941-42, som skulle avslutas med en scudetto-vinst, dök loggan ASR (inspirerad av Albas klubbmärke) upp på bröstet på Romatröjan. I väntan på en riktig “fuori classe” utanför planen som skulle förändra AS Romas grafiska profil för all framtid fck ASR tjäna som klubbmärke fram till 1978.
Europamästerskapen i friidrott arrangerades i Rom 1974. Där träffades Gratton (som bland annat tecknat designen på biljetterna) Gilberto Viti som var direktör i AS Roma. Viti var imponerad över Grattons arbete med den grafiska designen runt Europamästerskapet och förstod att han skulle vara en tillgång för Roma. Viti presenterade därför Gratton för president Gaetano Anzalone, och det uppstod direkt ett samförstånd dem emellan. Anzalone hade mycket kontakter i USA, där de kommit längre med allt inom grafisk design, och var mycket öppen för att främja den utvecklingen i Roma. Gratton anställdes därför som kreativt och kommersiellt ansvarig i klubben.
Piero Gratton skred genast till verket och utvecklade souvenirer, tecknade biljetter och årskort men mest ihågkommen blev han för sitt mästerverk, “il Lupetto”.
Eftersom Roma inte fick använda sitt klubbmärke på grund av att kommunen Rom hade rättigheterna till “la Lupa Capitolina” så valde Gratton att designa en annan logga. Av den anledningen så föddes 1978 “il Lupetto”. Ett svart varghuvud med enkel design. Ett rött öga och en halvöppen mun med en gul och en röd cirkel runt. Det var blandade reaktioner till en början och för att gjuta olja på vågorna så publicerades följande text i il Messaggero av pseudonymen “Lupachiotto”:
“Såhär föddes jag. Som en ättling till den rena varghonan. Jag garanterar er att mitt hjärta inte avundas det legendariska som min mamma har. Det är bara yngre. Ge mig tid och jag ska göra mitt bästa.”
Det dröjde dock inte länge innan succén var ett faktum. Souvenirerna med “il Lupetto” sålde slut och populariteten försämrades inte av att laget gick in i en storhetstid under 1980-talet med “il Lupetto” på bröstet. Coppa Italia-vinster 1980, 1981, 1984 och 1986, Scudetto-vinst 1983 och finalen i Europacupen 1984.
Men Gratton var även hjärnan bakom en annan markant förändring i Romas grafiska profil. Roma hade fram till säsongen 1978/79 spelat i mörkröda tröjor. De tröjorna såg dock svarta ut på bild eftersom grafiken inte var så bra på den här tiden. Gratton designade därför en tröja där den mörkröda färgen byttes ut mot en orange-röd färg. Designen fick dåliga omdömen av journalisterna, men spelarna älskade den nya tröjan, som fick smeknamnet “ghiacciolo” eftersom de horisontella ränderna i gulröda nyanser vid axlarna påminde om en populär glass vid den här tiden med det namnet.
Tröjan gjorde premiär i hemmamatchen mot Juventus säsongen 1978/79 som Roma vann med 1-0 efter mål av Agostino Di Bartolomei, vilket säkert bidrog till att den nya tröjan blev mycket populär bland supportrarna. Tröjan har blivit en retroklassiker (framförallt bortatröjan i vitt) och finns idag att köpa i Roma-shopen. Ännu ett “capolavoro” signerat Piero Gratton.
1979 ansåg Piero Gratton att hans arbete i AS Roma var klart och han lämnade en fotbollsklubb som tack vare hans arbete nu låg i framkant i Europa gällande grafisk profil.
“Il Lupetto” är otroligt populär än idag och används av klubben på massor av souvenirer samt matchtröjor. Den används även flitigt av supportrar på läktarna och i andra sammanhang. Men en enskild händelse gjorde extra stort intryck på Piero Gratton:
“På kyrkogården i Prima Porta finns en avdelning där de begraver barn. Föräldrarna tar med barnens leksaker till gravarna. Ni kan inte förstå hur många flaggor med “il Lupetto” som var nedsatta vid gravstenarna. Det gjorde ett oerhört stort intryck på mig att se det och det var väldigt känslosamt. Jag hade aldrig kunnat tro att en så enkel symbol skulle kunna göra ett så stort intryck på så många barns fantasi.”
Det ursprungliga klubbmärket färglades (det första var svartvitt). Översta delen av skölden färglades guldgul, likaså akronymerna ASR på en röd (bordeaux) bakgrund. “la Lupa Capitolina” förblev svartvit.
På 2000-talet modifierades klubbmärket ett par gånger. Kontexterna på vargen blev tydligare och färgerna intensifierades, men det var inga markanta skillnader.
När det nya klubbmärket skulle presenteras på Roma Store på Piazza Colonna var James Pallotta själv på plats och proklamerade stolt:
“Staden Rom representerar hjärtat och rötterna i denna klubb. Att ha dess namn på klubbmärket och på spelarnas bröst hyllar det konceptet och berättar för världen vilka vi är”.
Möjligtvis gjorde Pallotta denna revolution av klubbmärket i god tro, men den föll allt annat än väl ut hos supportrarna som kände sig bestulna på sitt arv och sin identitet. En digital namninsamling under rubriken "As Roma: NO al nuovo logo, Roma va rispettata!" fick snabbt mängder med påskrifter. Flera protestaktioner genomfördes mot klubbmärksbytet men Pallotta var envis:
“Det finns alltid personer som är missnöjda med en förändring. Men vi har spenderat mycket tid med designers för att hitta det rätta globala varumärket. Runt om i världen är det många som inte känner till ASR. Därför har vi tagit bort AS och lagt till Roma.”
I derbyt mot Lazio den 26 januari 2020 genomförde Curva Sud en mäktig koreografi med ett tydligt budskap. En stor OH-flagga vecklades ut över hela curvan med det gamla klubbmärket och följande banderoll: ”Questo stemma ho nelle vene. Questo stemma mi appartiene”. (Detta klubbmärke har jag i mina vener. Detta klubbmärke tillhör mig.)
Kampen om att återfå det gamla klubbmärket intensifierades när familjen Friedkin tog över Roma. Under hösten 2020 lämnades en lista med cirka 13 000 namnunderskrifter över till dåtidens Ceo Guido Fienga gällande att byta tillbaka till det historiska klubbmärket. Klubbledningen bad att få återkomma i frågan. Till säsongen därpå, 2021/22, användes det historiska klubbmärket på tredjetröjan. En tydlig hint om att de nya ägarna var mer lyhörda gentemot “piazzan” än deras föregångare.
Friedkin tog genast flera strategiska beslut för att närma sig “il popolo romano”. De sänkte bland annat priset på biljetterna, skapade paketerbjudande för familjer samt paketpris på biljetter. Vilket är en av anledningarna till att vi fått se ett välfyllt Olimpico de senaste åren. Frågan om att ändra tillbaka till det historiska klubbmärket har dock varit parkerad. Fram tills i förra veckan då Friedkin gick ut med en kommuniké på Romas sociala medier:
“Vi är stolta att annonsera en progressiv återgång till det historiska klubbmärket med ASR. En symbol som förkroppsligar själen i denna klubb. Beslutet är taget med största respekt för våra traditioner och efter de tydliga önskemålen från er supportrar. Det är en hyllning till den romerska identiteten. Det återspeglar vår inställning att en klubbs symboler är viktiga och att hylla våra rötter är grundläggande för att bygga vår framtid.”
Som det gamla ordspråket lyder. Enträgen vinner. Efter 12 års kamp, utan att vika sig, utan att ge upp, får det romerska supporterkollektivet upprättelse. Många värden har gått förlorade i den moderna fotbollen. Men det finns fortfarande platser där historia, arv och traditioner värdesätts högt. Och kämpas för in i det sista. Rom är fortfarande en sådan plats. Tack och lov.
Forza Roma e Forza i Romanisti!
Källor: AS Roma Podcast: GRATTON - Un genio romanista
Gazzetta dello Sport: Dalle origini alla rivoluzione Pallotta: la storia dello stemma della Roma e il ritorno di ASR
Rundesign.it: Il logo AS Roma: storia di un simbolo eterno
