José Mourinho hade planen klar för sig. Hans lag skulle låsa Spurs uppspel för att kontra när Spurs krånglade till det. Det var ett oerhört disciplinerat Chelsea som tidigt fick matchen dit man ville. Ett tungviktsmöte där någon liten detalj kan göra hela skillnaden. Sedan hade Chelsea fasta situationer att falla tillbaka på. Vi fick se ett Chelsea som tog varje chans att sänka tempot. Varje tillstymmelse till skadekänning användes för att få minuter att gå och motståndare att få gula kort.


Starkt försvarsspel
Tottenham hade problem med matchbilden. Laget kändes lite tunt framåt och saknade Dele Allis löpningar. Visst försökte man anfalla, men det var ett tungt motståndarlag på andra sidan. Chelsea kom heller inte igenom, utan läget var låst och ingen ville öppna upp för det andra laget. Toby Alderweireld dominerade i Spurs försvar, Hugo Lloris räddade när det behövdes och Chelsea gjorde ett bra jobb för att stänga Morsa Dembele som var den som hela tiden kändes farligast för Spurs.

Att Mourinho så tydligt prioriterar en defensiv stabilitet i ett lag som läckt bakåt är inte förvånande. Men ett oavgjort resultat gör att Chelsea ligger kvar tio poäng efter Spurs. Känslan sett till hur det såg ut var att det här snarare var ett oavgjort resultat utan förlorare än ett oavgjort resultat utan vinnare.


Tungt möte
Det är tur att Spurs inte möter Chelsea varje vecka, för då skulle det slita hårt på truppen. Å andra sidan kan alla andra lag säga detsamma om Spurs. Det här var en match med väldigt få heta chanser men ändå den som som troligen slitit hårdast på kropp och huvud. Det var ett styrkebesked av Spurs att aldrig vika ner sig, men kanske att man hade hoppats på lite mer i offensiv väg.


Bäst i Spurs:
+++ Alderweireld
+++ Dembele
+++ Lloris

Spurs lag:
Lloris
Walker Alderweireld Vertonghen Rose
Dier Dembele
Mason (Lamela 56) Eriksen Son (Njie 74)
Kane