Värnamo vann den senaste matchen och de intjänade poängens betydelse är svår att överskatta. Förvisso är IFK fortfarande jumbo och läget är tufft, men en allsvensk fortsättning framstår inte längre som helt otänkbart. En indikation på det är att i det senaste avsnittet av ”Allsvenskan enligt Lundh och von Knorring” sa experten Olof Lundh att han tror att IFK tar kvalplatsen, medan HBK och Degerfors åker ut direkt.
I matchen mot Degerfors börjar båda lagen piggt; man vill framåt och är aggressiva i duellspelet. I den sjunde minuten tilldöms Värnamo en straff. Det är Rapp som tar sig in i straffområdet och en klantig Diaby gör en usel brytning. Från straffpunkten är Zeljkovic säkerheten själv när han prickar in 1-0. Efter den inledande och jämna tiominutersperioden är det dock Degerfors som tar över.
Gästerna var mer konkreta i offensiven samtidigt som IFK hade problem med att freda boxen, särskilt när det kom inlägg. Värnamo lyckades inte heller försvara ytorna strax utanför straffområdet på ett lämpligt sätt. Degerfors var också snabba i omställningarna, när IFK tappade bollen tog de sig snabbt till den sista tredjedelen. Avståndet mellan lagdelarna var för stort och duellspelet brast vilket gjorde att Netabay, Rafferty och Taranis kunde attackera tomma ytor.
Degerfors radar upp flera farliga chanser. I den 13:e minuten slår Sundgren en frispark in i straffområdet och Zeljkovic försöker nicka ut den men touchar endast bollen så att den skarvas in i boxen. Där inne finns Kujundzic (eller Grozdanic?) som nästan styr in bollen i eget mål, turligt nog för Värnamo blir det endast en Degerfors-hörna i den situationen. Tre minuter senare kommer ett inlägg som förvisso Mohammed nickar ut, men andrabollen kommer till en omarkerad Rafferty som skjuter över.
I den 27:e minuten passas bollen otryggt mellan Värnamos defensiva pjäser. Det leder till att Rafferty ger bollhållaren Grozdanic en tryckare. Bollen hamnar sedan hos Ohlsson som spelar vidare till Taranis som får avsluta fastän Björnström, Kujundzic och Johansson försöker avväpna honom. Två minuter därpå får gästerna betalt för sin dominans. Det börjar med en hörna där Moro vinner en nickduell mot Grozdanic. Moros nick räddas dock av Keto men andrabollen hamnar hos Rafferty som är på den ena kanten. Den sistnämnde slår ett inlägg som går mot Diaby som är vid den bortre stolpen. Ytterbacken nickar därefter in bollen till en livsfarlig yta och där står en omarkerad Ohlsson som kan peta in 1-1. Att han får stå ensam på den platsen är under all kritik, och det är Mohammed, som i sin iver att nicka bort bollen, går bort sig.
I den 35:e minuten kunde det blivit ett nytt rödvitt jubel. Det är Ohlsson som lyfter in en boll som Mohammed nickar ut, men rakt till Gravius. Den sistnämnde testar med en volley men får en dålig träff. Avslutet går dock mot Mohammed, och i stället för att tjonga bort bollen så duttar han den försiktigt. Det resulterar i att Rafferty får ett jätteläge i centrum av straffområdet men han skjuter utanför.
På den andra planhalvan var det lugnare under den första halvleken. Utöver Värnamos mål så skapar hemmalaget knappt några målchanser. Degerfors var skickliga i att krympa ytor och vinna dueller på deras planhalva. Det bidrog till att Värnamos offensiva spelare inte fick mycket spelrum. Det främsta som skapas, förutom målet, är en frispark från distans från Björnström. Ytterbackens försök går utanför.
I halvtid sker två byten, det är Antonsson och Larsson som kommer in i stället för Johansson och Rapp. Starten på halvleken är bra från hemmalaget; bollen går som på ett snöre och spelarna öppnar upp ytor för varandra. Chanserna börjar också radas upp. I den 47:e minuten hänger Björnström med i ett anfall och han får en passning av Meriluoto. Ytterbackens första avslut blockeras av Hien, men Björnström får tag på andrabollen och får således en ny chans. På det andra försöket tvingas Igonen till en bra räddning.
I den 51:a minuten slår Liimatta en klockren passning till Zeljkovic och en två-mot-en-situation uppstår där Antonsson är med i attacken. Zeljkovic får dock en dålig förstatouch och går utåt i stället för inåt. Ajdin försöker sedan passa till Antonsson men det blockeras av Diaby. Kanske borde Zeljkovic sprungit rakt framåt i stället, då hade det kunnat bli ett friläge. I den 56:e minuten levererar Björnström ett klockrent inlägg som Antonsson nickar på men Igonen räddar. Minuten senare får dock Värnamo jubla, efter att Grozdanic lyft in en boll i straffområdet som Mohammed nickar in.
Fullträffen innebar att Värnamo för fjärde matchen i följd ledde en match med 2-1. IFK hade dock tappat de tre tidigare ledningarna, och man skulle även tappa denna. Till en början såg det dock stabilt ut. Degerfors hade förvisso mer boll men det var svårt för gästerna att spela sig igenom Värnamos defensiva linjer och inläggen som slogs in nickades oftast bort. IFK:s spelare rörde sig synkat så att man täppte till ytor, samtidigt som värmlänningarnas passningsspel gick långsamt. Det såg lovande ut.
I den 71:a minuten kommer dock en rejäl kalldusch. Det börjar med att Degerfors får en onödig frispark, där Alsalkhadi går in för tufft på Lundgren. Degerfors ytter var dock på väg ut från straffområdet och hade ryggen mot mål i den situationen. Den efterföljande frisparken förvaltas väl av Sundgren som skruvar in den med hjälp av stolpen. Det påminner om Toni Kross balja mot Sverige i VM 2018.
Värnamo skulle dock få skratta sist. I den 77:e minuten slår nämligen Björnström en volley mot en yta där Antonsson står, det är ungefär vid straffområdets halvmåne. Förvisso har han tre försvarare runt sig, men tack vare passivt försvarsspel lyckas Antonsson placera in 3-2. Efter fullträffen upplever jag avslutningen som trygg, Degerfors har nämligen svårt att skapa några farliga chanser. Gästerna försökte med inlägg in i boxen men dessa nickades undan av Mohammed, Andersson och Coulibaly. Deras försök att spela sig längs backen bar inte heller frukt.
Det går dock att anmärka på Värnamos offensiva spel i slutskedet, man borde utnyttjat ytorna som uppstod på Degerfors planhalva bättre. Det bästa man skapar på slutet är ett avslutsförsök från Meriluto efter att Hien halkat. En annan potentiell möjlighet fanns i den 89:e minuten när Grozdanic slår en långboll mot Alsalkhadi. Den sistnämnde är på väg att hamna i ett friläge men efter en usel mottagning, och ihärdigt försvarsspel av Sundgren, kommer han i en dålig vinkel och målchansen rinner ut i sanden.
Min första reaktion efter slutsignal var givetvis lättnad och glädje. Efter den tunga våren är det fantastiskt att det i alla fall lever, det vore väldigt tråkigt om IFK hade behövt kasta in handduken med tio matcher kvar. Spelmässigt är det en godkänd insats, särskilt i den andra halvleken där defensiven och passningsspelet såg stabilt ut.
Samtidigt blev man påmind om vissa orosmoln. Backlinjen som Sandstö verkar vilja satsa på är Rapp-Mohammed-Grozdanic-Björnström och denna kvartett inger inte trygghet, med undantag för Björnström. Förvisso har ytterbacken inte nått de höjder som han visat upp i Sirius och AIK, men han brukar leverera godkända insatser och gjorde det senast. De tre andra har en låg lägstanivå och är misstagsbenägna. Personligen anser jag att Grozdanic var Värnamos svagaste pjäs med många förlorade luftdueller, slarv i passningsspelet och passiva dueller. Det kollektiva försvarsspelet inuti boxen har brustit i flera av de senaste matcherna
Även Alsalkhadi uppvisade (på nytt) sina begränsningar, han brister i de avgörande momenten. Som tidigare skrivet så slarvade han bort en chans i den 89:e minuten mot Degerfors. I den 86:e minuten skedde en annan situation, där Alsalkhadi har bollen och en två-mot-tre-situation uppstår. Med sig i attacken har han Antonsson men dessvärre går Alsalkhadis passning rakt på försvararen Sundgren.
Detta mönster, med bristande spets, har synts under hela året. Ett exempel går att hämta från hemmamatchen mot GAIS. I den 51:a minuten, slår Zeljkovic en klockren höjdboll på en yta mellan målvakten Krasniqi och Alsalkhadi. Båda går mot bollen, men den offensive spelaren blir alltför bolltittande och ser inte att målvakten är på väg ut. Hade han upptäckt det hade han eventuellt kunnat dribbla sig förbi målvakten, eller tvingat honom till en riskfylld glidtackling som kunde resulterat i en utvisning.
Avslutningsvis vill jag beskriva hur det ser ut i bottenstriden;
12. Sirius – 20 poäng
13. Öster – 18 poäng (-9)
- - -
14. Halmstad – 18 poäng (-15)
----
15. Degerfors – 15 poäng
16. Värnamo – 12 poäng
Som jag nämnt i tidigare texter är det dessa fem lag som har en reell risk att få spela Superettan-fotboll nästa år. Efter en del motgångar har nu Sirius två raka vinster bakom sig vilket inneburit ett lyft i tabellen. Laget från Uppsala har spelat bra under säsongen, men gjort kostsamma slarvfel. Kanske hamnar de i ett positivt flow nu. Öster har plockat poäng i de fyra senaste omgångarna, det har dock bara blivit en seger. Det är svårt att sia om Östers höst, de är ojämna i prestationerna.
Halmstad har hamnat i en rejäl svacka med endast två poäng på de senaste sex matcherna, två mål har gjorts och elva har släppts in. Under dem finns Degerfors som har ett ännu svagare facit och är på väg mot en katastrof-säsong. Inom loppet av elva matcher har man endast plockat två poäng, och baljorna man gjorde mot Värnamo är de enda som gjorts sedan Goitom tog över. Att döma av Sundgrens efter-matchen-intervju är stämningen usel i deras omklädningsrum. För deras del väntar AIK, Malmö och Mjällby härnäst, troligen blir det noll poäng under detta intervall.
För Värnamo väntar i stället Häcken, IFK Göteborg och Öster i de tre nästkommande omgångarna. Med andra ord har Värnamo en realistisk chans att passera Degen inom kort. Kanske sker det redan i helgen då IFK ska spela mot Häcken på hemmaplan. Getingarna har gjort flera svaga allsvenska insatser under den senaste månaden, och man tycks fokusera mer på Europaspelet. Att IFK vinner nästa batalj är knappast osannolikt. Samtidigt har man ett dåligt facit mot just Häcken, i Allsvenskan har det blivit en vinst på sju försök.
Värnamo
igår kl. 23:21
Värnamo-Degerfors: 3-2 (1-1)
IFK Värnamo tog en efterlängtad seger i bottenstriden – och hoppet lever. Trots en svag första halvlek reste sig laget efter paus och avgjorde genom Antonssons 3–2-mål.
Erik Larsson
zaanel96@hotmail.se
