Hockeyzon
2021-11-18 17:01
EY har granskat ekonomin i SHL – Oskarshamn var mest effektiva
Säsongen 20/21 gjorde stora avtryck i siffrorna. Det visar EY:s granskning av SHL-klubbarnas ekonomi.
Niclas Viberg
Rådgivnings- och revisionsföretaget EY har analyserat SHL-klubbarnas ekonomi för säsongen 20/21. Totalt gör klubbarna ett rörelseresultat på minus 20,7 miljoner kronor, jämfört med plus 40,2 miljoner kronor föregående säsong.
I SHL har publikintäkterna minskat med 335 miljoner kronor. Publikintäkterna utgör också den minsta intäktskällan för klubbarna. Utöver publikintäkterna har servering, kiosk och souvenirer minskat med nästan 145 miljoner kronor.
Rättighetsersättningarna utgör 47 procent av den totala nettoomsättningen och uppgår till drygt 603 miljoner kronor. Det var också en ökning med drygt 50 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Marknadsintäkterna – reklam och sponsring – står för 24 procent av den totala nettoomsättningen och utgör nästan 307 miljoner kronor. Det är en minskning med drygt 93 miljoner kronor jämfört med föregående säsong.
- Den uteblivna publiken har varit, och är, ett hårt slag för elitidrott i hela Norden, och för första gången på två år minskade SHL-klubbarna sin omsättning, kommenterar Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY.
- Även om de försökt parera pandemins följder genom exempelvis sänkningar av personalkostnader, som är den överlägset största kostnadsposten, är de i stort sett beroende av lukrativa sponsor- och TV-avtal. Och föregående säsong var det just dessa avtal som höll flera klubbar flytande, fortsätter han.
Den sammanlagda nettoomsättningen för SHL-klubbarna landade på 1 283 miljoner kronor. Det är en minskning med 611 miljoner kronor, eller 32 procent, jämfört med föregående säsong. Snittet i SHL är 91,6 miljoner kronor per klubb – det kan jämföras med drygt 135 miljoner kronor föregående säsong.
- På det stora hela får man säga att de svenska klubbarna lyckades hantera pandemins utmaningar mer fördelaktigt. Därtill ökade det totala egna kapitalet i SHL med 27,4 miljoner kronor, och uppgår nu till 454,8 miljoner kronor. Det innebär att flera av klubbarna står väl rustade inför nästkommande års nya licenskrav, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad revisor på EY.
De totala kostnaderna i SHL under 20/21 var 1 670 miljoner kronor, en minskning med nästan 229 miljoner kronor. Det gjorde att SHL-klubbarna gjorde ett negativt rörelseresultat – minus drygt 387 miljoner kronor. Föregående år var den siffran 4,7 miljoner kronor.
Klubbarnas finansiella situation hjälptes av de ekonomiska stöd man fick av staten och Riksidrottsförbundet, men det har inte varit tillräckligt för att kompensera de uteblivna intäkterna.
Samtliga 14 klubbar visade ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader). Inkluderas övrig omsättning – där stöd och bidrag till stor del redovisas – gör sju av 14 klubbar ett negativt resultat.
Tidigare år har EY:s granskningar visat tydliga samband mellan sportslig prestation och lönekostnader – klubbar med höga lönekostnader har ofta placerat sig högt upp i tabellen. Den här gången utgör däremot Brynäs och Linköping två tydliga undantag. De hade högst respektive näst högst lönekostnader i SHL, men slutade på trettonde respektive tolfte plats i tabellen.
Nytt för i år är att EY tittar på kostnad per vunnen poäng, som ett effektivitetsmått. EY har dividerat klubbarnas totala kostnader med inspelade poäng i grundserien. Ett lägre antal innebär fler vunna poäng per spenderad krona – och här är Oskarshamn bäst, följda av Växjö och Skellefteå. Linköping, HV71 och Brynäs var sämst.
Studerar vi klubbarnas egna kapital var Färjestad i en klass för sig. Med hela 118 miljoner kronor i eget kapital har man mer än dubbelt så mycket som HV71, klubben med näst högst eget kapital.
Tolv av de 14 klubbarna klarade det tidigare kravet – för att få elitlicens – om 8 miljoner kronor i eget kapital. Samtliga klubbar når det nya kravet – ett procentuellt krav på eget kapital i relation till den totala omsättningen enligt årsredovisningen – som införs nästa år.
---
Hela rapporten, där samtliga SHL-lag säsongen 20/21 inkluderas, går att läsa här
I SHL har publikintäkterna minskat med 335 miljoner kronor. Publikintäkterna utgör också den minsta intäktskällan för klubbarna. Utöver publikintäkterna har servering, kiosk och souvenirer minskat med nästan 145 miljoner kronor.
Rättighetsersättningarna utgör 47 procent av den totala nettoomsättningen och uppgår till drygt 603 miljoner kronor. Det var också en ökning med drygt 50 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Marknadsintäkterna – reklam och sponsring – står för 24 procent av den totala nettoomsättningen och utgör nästan 307 miljoner kronor. Det är en minskning med drygt 93 miljoner kronor jämfört med föregående säsong.
- Den uteblivna publiken har varit, och är, ett hårt slag för elitidrott i hela Norden, och för första gången på två år minskade SHL-klubbarna sin omsättning, kommenterar Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY.
- Även om de försökt parera pandemins följder genom exempelvis sänkningar av personalkostnader, som är den överlägset största kostnadsposten, är de i stort sett beroende av lukrativa sponsor- och TV-avtal. Och föregående säsong var det just dessa avtal som höll flera klubbar flytande, fortsätter han.
Den sammanlagda nettoomsättningen för SHL-klubbarna landade på 1 283 miljoner kronor. Det är en minskning med 611 miljoner kronor, eller 32 procent, jämfört med föregående säsong. Snittet i SHL är 91,6 miljoner kronor per klubb – det kan jämföras med drygt 135 miljoner kronor föregående säsong.
- På det stora hela får man säga att de svenska klubbarna lyckades hantera pandemins utmaningar mer fördelaktigt. Därtill ökade det totala egna kapitalet i SHL med 27,4 miljoner kronor, och uppgår nu till 454,8 miljoner kronor. Det innebär att flera av klubbarna står väl rustade inför nästkommande års nya licenskrav, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad revisor på EY.
De totala kostnaderna i SHL under 20/21 var 1 670 miljoner kronor, en minskning med nästan 229 miljoner kronor. Det gjorde att SHL-klubbarna gjorde ett negativt rörelseresultat – minus drygt 387 miljoner kronor. Föregående år var den siffran 4,7 miljoner kronor.
Klubbarnas finansiella situation hjälptes av de ekonomiska stöd man fick av staten och Riksidrottsförbundet, men det har inte varit tillräckligt för att kompensera de uteblivna intäkterna.
Samtliga 14 klubbar visade ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader). Inkluderas övrig omsättning – där stöd och bidrag till stor del redovisas – gör sju av 14 klubbar ett negativt resultat.
Tidigare år har EY:s granskningar visat tydliga samband mellan sportslig prestation och lönekostnader – klubbar med höga lönekostnader har ofta placerat sig högt upp i tabellen. Den här gången utgör däremot Brynäs och Linköping två tydliga undantag. De hade högst respektive näst högst lönekostnader i SHL, men slutade på trettonde respektive tolfte plats i tabellen.
Nytt för i år är att EY tittar på kostnad per vunnen poäng, som ett effektivitetsmått. EY har dividerat klubbarnas totala kostnader med inspelade poäng i grundserien. Ett lägre antal innebär fler vunna poäng per spenderad krona – och här är Oskarshamn bäst, följda av Växjö och Skellefteå. Linköping, HV71 och Brynäs var sämst.
Studerar vi klubbarnas egna kapital var Färjestad i en klass för sig. Med hela 118 miljoner kronor i eget kapital har man mer än dubbelt så mycket som HV71, klubben med näst högst eget kapital.
Tolv av de 14 klubbarna klarade det tidigare kravet – för att få elitlicens – om 8 miljoner kronor i eget kapital. Samtliga klubbar når det nya kravet – ett procentuellt krav på eget kapital i relation till den totala omsättningen enligt årsredovisningen – som införs nästa år.
---
Hela rapporten, där samtliga SHL-lag säsongen 20/21 inkluderas, går att läsa här
