Hockeyzon
2020-09-15 13:25
Här är SHL:s rikaste klubbar – så ser förutsättningarna under pandemin ut
EY har presenterat sin årliga analys av den finansiella ställningen i SHL.
Niclas Viberg
1 kommentarer
Trots att SM-slutspelet ställdes in, att världsekonomin är darrig och att framtiden är allmänt osäker så omsätter SHL-klubbarna mer än under räkenskapsåret 18/19. Det uppger EY i sin årliga analys av den finansiella ställningen i SHL.
EY uppger bland annat…
… att endast fem klubbar har en tillfredsställande kortsiktig betalningsförmåga.
… att fem klubbar skulle ha ett negativt eget kapital efter bara åtta matcher utan publik.
… att det är helt avgörande att klubbarna lyckas hitta alternativa intäkter eller att de kan minska sina kostnader.
- Vi kan konstatera att klubbarna har klarat krisen förhållandevis väl. Men om säsongen 2020/2021 måste spelas utan publik, kommer flera klubbar behöva alternativa intäktsströmmar, fortsatta statliga ersättningar och se över sina kostnader, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY.
---
1 904,2 miljoner kronor – så mycket var den totala nettoomsättningen i SHL under 19/20. Jämfört med 18/19 är det en ökning med 0,1 procent, eller 2,3 miljoner kronor. Per klubb uppgår den siffran till 136 miljoner kronor.
Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarna totala intäkter, förtydligar också EY. Den största delen kommer från rättighetsersättningar. Därefter följer marknadsintäkter, som reklam och sponsring.
Föregående år var publikintäkter den näst största delen – men i år har publikintäkterna minskat med 38 miljoner kronor. Nu är publikintäkterna inte ens den tredje största inkomstkällan.
EY uppger också att SHL-klubbarna gör ett positivt rörelseresultat på 5,1 miljoner kronor över 19/20. Föregående säsong låg den siffran på 73,8 miljoner kronor.
SHL-klubbarnas sammanlagda egna kaptial ökade med 39 miljoner kronor och är nu 427,4 miljoner kronor. För de enskilda klubbarna ströks kravet om sex miljoner kronor i eget kapital till säsongen 20/21 – skulle kravet kvarstått skulle Malmö hamnat under den gränsen för andra året i rad.
Enligt ett tidigare beslut ska kravet om eget kapital öka under de kommande åren. 2022 ska exempelvis den gränsen vara satt till tio miljoner kronor. I dagsläget tar sig tio av 14 SHL-klubbar över den gränsen.
---
Studerar vi klubbarnas egna kapital står Färjestad ut. Med ett eget kapital på 118,9 miljoner kronor har man överlägset bäst förutsättningar. Tvåa på listan är HV71 – med 56 miljoner kronor.
I botten hittar vi som sagt Malmö, med ett eget kapital på 2,9 miljoner kronor. Örebro, Oskarshamn, Linköping och Rögle är marginellt bättre, men det är alltså bara Malmö som inte uppfyller det tidigare kravet om sex miljoner kronor i eget kapital.
---
Slutligen har EY gjort en riskanalys för att visa hur bortfallet av publikintäkter kan påverka klubbarnas ekonomi – och det är en dyster läsning. Enligt EY:s beräkningar krävs det bara fem hemmamatcher utan publik för att två lag ska visa ett negativt eget kapital. Efter åtta matcher utan publik skulle fem klubbar har ett negativt eget kapital.
Spelas hela säsongen inför tomma läktare skulle tio av 14 klubbar visa ett negativt eget kapital. Det är alltså enbart fyra klubbar som har ett eget kapital som är större än matchdagsintäkterna.
EY uppger bland annat…
… att endast fem klubbar har en tillfredsställande kortsiktig betalningsförmåga.
… att fem klubbar skulle ha ett negativt eget kapital efter bara åtta matcher utan publik.
… att det är helt avgörande att klubbarna lyckas hitta alternativa intäkter eller att de kan minska sina kostnader.
- Vi kan konstatera att klubbarna har klarat krisen förhållandevis väl. Men om säsongen 2020/2021 måste spelas utan publik, kommer flera klubbar behöva alternativa intäktsströmmar, fortsatta statliga ersättningar och se över sina kostnader, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY.
---
1 904,2 miljoner kronor – så mycket var den totala nettoomsättningen i SHL under 19/20. Jämfört med 18/19 är det en ökning med 0,1 procent, eller 2,3 miljoner kronor. Per klubb uppgår den siffran till 136 miljoner kronor.
Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarna totala intäkter, förtydligar också EY. Den största delen kommer från rättighetsersättningar. Därefter följer marknadsintäkter, som reklam och sponsring.
Föregående år var publikintäkter den näst största delen – men i år har publikintäkterna minskat med 38 miljoner kronor. Nu är publikintäkterna inte ens den tredje största inkomstkällan.
EY uppger också att SHL-klubbarna gör ett positivt rörelseresultat på 5,1 miljoner kronor över 19/20. Föregående säsong låg den siffran på 73,8 miljoner kronor.
SHL-klubbarnas sammanlagda egna kaptial ökade med 39 miljoner kronor och är nu 427,4 miljoner kronor. För de enskilda klubbarna ströks kravet om sex miljoner kronor i eget kapital till säsongen 20/21 – skulle kravet kvarstått skulle Malmö hamnat under den gränsen för andra året i rad.
Enligt ett tidigare beslut ska kravet om eget kapital öka under de kommande åren. 2022 ska exempelvis den gränsen vara satt till tio miljoner kronor. I dagsläget tar sig tio av 14 SHL-klubbar över den gränsen.
---
Studerar vi klubbarnas egna kapital står Färjestad ut. Med ett eget kapital på 118,9 miljoner kronor har man överlägset bäst förutsättningar. Tvåa på listan är HV71 – med 56 miljoner kronor.
I botten hittar vi som sagt Malmö, med ett eget kapital på 2,9 miljoner kronor. Örebro, Oskarshamn, Linköping och Rögle är marginellt bättre, men det är alltså bara Malmö som inte uppfyller det tidigare kravet om sex miljoner kronor i eget kapital.
| Klubb | Eget kapital (i miljoner kronor) |
| Färjestad | 118,9 |
| HV71 | 56,4 |
| Skellefteå | 47,5 |
| Frölunda | 44,2 |
| Växjö | 29,9 |
| Djurgården | 29,3 |
| Luleå | 24,3 |
| Leksand | 22,7 |
| Brynäs | 16,2 |
| Rögle | 10,6 |
| Linköping | 9,6 |
| Oskarshamn | 7,5 |
| Örebro | 7,2 |
| Malmö | 2,9 |
---
Slutligen har EY gjort en riskanalys för att visa hur bortfallet av publikintäkter kan påverka klubbarnas ekonomi – och det är en dyster läsning. Enligt EY:s beräkningar krävs det bara fem hemmamatcher utan publik för att två lag ska visa ett negativt eget kapital. Efter åtta matcher utan publik skulle fem klubbar har ett negativt eget kapital.
Spelas hela säsongen inför tomma läktare skulle tio av 14 klubbar visa ett negativt eget kapital. Det är alltså enbart fyra klubbar som har ett eget kapital som är större än matchdagsintäkterna.
