Historiehörnan: ”Danmark – Skandinaviens minsta hockeyland”

Observera! Detta är en återpublicerad text från arkivet. Den ursprungliga texten publicerades 23-05-2019.

Ishockeyn etablerades sent i Danmark och har aldrig riktigt fått ett starkt fäste i den danska idrottskulturen. Trots det har vårt lilla grannland i söder ändå lyckats med att ständigt behålla en plats i A-VM sedan 2003. 

Danskarnas förhållande till ishockeyn är en mycket yngre historia än de övriga nordeuropeiska länderna. Faktum är att vintersporterna aldrig har intresserat danskarna särskilt mycket. Bandyn kom till Danmark redan under 1800-talet och danskarna var tidigt med i de nordiska spelen och de danska klubbarna mötte oftast lag från exempelvis södra Sverige. Under 1920-talet minskade intresset för bandyn rejält i Danmark, men i jämförelse med många andra länder var det inte på grund utav ishockeyns utbredning i Europa.

Vi vet idag att de första hockeymatcherna spelades i Danmark i början på 1900-talet men det finns inte mycket som är registrerat och hockeyns framväxt hos danskarna gick mycket långsamt. För att vara ett land i Europa, framförallt i Norden, var detta något som gjorde att Danmark stack ut.

Ishockeyn skulle nämligen inte få något fäste i Danmark förrän så långt senare som efter andra världskriget. Det var i samband med landets självständighet från Nazityskland som den danska hockeyentusiasterna äntligen började att organisera sig, detta tack vare en dansk från Lettland som även hade deltagit i den danska befrielserörelsen.

Jørgen Hviid – Den danska hockeyns fader

Redan som 16-årig tillhörde han Lettlands bästa hockeylag. Jørgen Hviid föddes i Moskva men växte upp i Riga tillsammans med hans danska familj.  Han var aktiv inom det militära och en skicklig skeppare och när den danska befrielserörelsen påbörjade under slutet av andra världskriget var Hviid inte sen med att delta för att befria sina landsmän från Nazityskland. Han gick med i den danska brigaden i Sverige. Det var en flotta i södra Sverige av danskar som hade kapitulerat när tyskarna kom och befann sig i Karlskrona i exil. De fick träning genom den svenska flottan och Hviid blev senare kapten inom den danska brigarden. En notis att nämna är att den svenska regeringen lånade ut 25 miljoner kronor för att upprätthålla den danska flottan samt att ge förutsättningar till militär träning.

När kriget var över stannade Hviid kvar i Köpenhamn och tack vare hans tidigare liv som aktiv hockeyspelare i Lettland var han mycket angelägen om att få fart på ishockeyn i Danmark. Utifrån det grundade han, år 1948, det första danska klubblaget, Kjøbenhamns SF, och bara ett år senare grundades det danska hockeyförbundet. Det var första gången i historien som ishockeyn blev officiellt en sport i Danmark.

Redan året därpå ställde danskarna upp i VM med Jørgen Hviid i spetsen.


Landslagets debut – hockeyhistoriens näst största förlust

Egentligen var det kanske för tidigt för danskarna att så snabbt ställa upp med ett lag i VM-sammanhang. Men Danmark deltog i sitt första hockey-VM 1949, i Stockholm. En turnering som för danskarna skulle bli katastrof: 
 
Den 12 februari spelades Danmarks första internationella match och landslaget gjorde därmed sin debut mot Kanada. När matchen var slut hade Kanada besegrat danskarna med hela 47–0 (13–0, 16–0, 18–0). Detta skulle bli den globala ishockeyns största förlust fram till 1987 då Australien slog Nya Zeeland med siffrorna 58–0.

Notis: Under VM 2022 var första gången i historien som Danmark lyckades besegra Kanada. Danskarna vann då med 3–2.
 
Två dagar senare skulle danskarna förlora med 25–1 mot Österrike och sedan ytterliggare med 8–3 mot Belgien. Efter det valde danskarna att inte fullfölja turneringen.

Under det europeiska mästerskapet samma år fick Danmark också utmärka sig som Europas sämsta lag av de nationer som ställde upp.

54 år utanför A-VM

Ni kanske förstår att danskarna inte ställde upp i VM åren därefter? Faktum med att Danmark inte skulle delta i de större internationella turneringarna på lite över ett decennium. Men under VM 1962 skulle det danska landslaget göra comeback,då i B-VM för att direkt åka ner till C-divisionen. Där skulle man spela i hela tolv år innan danskarna fick tillhöra B-VM igen, 1979, för att lika snabbt halka tillbaka. Sådär höll det på för danskarna som blygsamt fick spela mot världens sämre hockeynationer. 

Det var inte förrän 2003 – alltså 54 år senare sedan man återvända till de internationella sammanhangen, som danskarna äntligen skulle få uppleva ett riktigt A-VM igen. Faktum är att sedan dess har Danmark, för många gånger med nöd och näppe, lyckats hållit sig kvar på den här nivån. 

Danmarks bästa resultat någonsin i historien är på en åttonde placering under VM 2016 och man har som bäst blivit rankad på tolfte plats i världen som hockeynation enligt IIHF. Danmark har aldrig lyckats med att kvalificera sig till ett vinter-OS.
 
Superisligaen eller Metal Ligaen?

Den danska hockeyligan infördes 1955 och enligt det danska ishockeyförbundet så kallas ligan för Superisligaen. Men sedan 1998 har ligan bytt namn sju gånger beroende på sponsorer. Namnbytena har dock inte medfört till något särskilt lyft för den inhemska danska ishockeyn men idag heter den danska ligan officiellt för Metal Ligaen, men Superisligaen är uppenbarligen inte heller fel att säga för den som envisas med det.

Ligan består av elva lag och precis som hos många andra mindre hockeynationer så får danskarna konkurrens av andra nationaliteter. Den bästa spelaren i Metal Ligaen säsongen 2018/19 var svensken Jesper Thörnberg, fostrad genom HV71 men gick sedan till Björklöven och spelade i Troja Ljungby innan han flyttade över till Danmark.

Danskarna åker utomlands för att utvecklas

Danmark har 5,5 miljoner invånare och endast strax över 4000 registrerade spelare. Antal hockeyrinkar i landet är 22 vilket procentuellt är ännu mindre än exempelvis Lettland i förhållande till invånare och den inhemska ligan är relativt svag i jämförelse med andra konkurrenter i Europa. Men det stoppar inte danskarna från att utvecklas som hockeyspelare. Det finns danska spelare i exempelvis NHL. Danmark är dessutom granne med ett av Europas bästa länder att utvecklas i som hockeyspelare – Sverige, vilket danskarna gärna nyttjar som en språngbräda ut till den professionella hockeylivet. 

Frans Nielsen, Danmarks mest poängstarkaste spelare i NHL åkte till Malmö redan som junior säsongen 2000/01 och utvecklades genom Malmö Redhawks J18. Där fick han sedan spela för Malmlö i SHL och en säsong i Timrå innan han sedan blev ett namn för New York Islanders. Säsongen 18/19 spelade han för Detroit Red Wings.

Den unge danske Patrick Russell, idag aktuell i AHL lämnade även han Danmark som junior för att få fostras i Linköping. Det finns flera exempel på danskar som drar utomlands för att utvecklas. Många danskar drar även bland annat till Schweiz för att få rätt skola och kunna utvecklas som elithockeyspelare. 

Det är förstås en smart taktik för den enskilda spelaren när den inhemska ishockeyn inte kan erbjuda det, även om det finns danska spelare som gått direkt från Danmark till AHL/NHL, som den 24-årige Oliver Bjorkstrand, idag spelare för Columbus Blue Jackets.

Men det är också ett tydligt bevis på att den danska ishockeyn, både i kvantitet och kvalité har en mycket lång väg att gå. Publiksnittet i Metal Ligaen ligger på blyga 1421. Intresset för Danmarks högsta hockeyliga är lågt. Mycket lågt. 

Den danska hockeyrörelsen ger därför inget större intryck och frågan är om vi ens kommer att kunna se ett Danmark som någonsin ger sig själva möjlighet till att växa internationellt? Den spontana känslan är att den danska hockeyrörelsen kommer att få fortsätta förlita sig på sina starka grannar för att få ett sådant slagkraftigt landslag som möjligt. 

Danmark är, och förblir, Skandinaviens minsta hockeyland.