VM 2025
2025-05-14 12:18
Historiehörnan: ”Lettland – En liten hockeynation med stark passion”
En tillbakablick i arkivet där redaktör Viktor Alner går igenom ländernas hockeyhistorier. Näst ut Lettland.
Viktor Alner
Observera! Detta är en återpublicerad text från arkivet i en omarbetad version. Den ursprungliga texten publicerades 2019-05-22.
Lettlands väg till självständighet under 1900-talet har haft ett direkt och ofta begränsande inflytande på landets ishockey. Under Sovjettiden kontrollerades vilka klubbar som fick existera, och det fanns varken utrymme eller frihet att utveckla en självständig hockeyrörelse. Trots detta, och trots en historia utan en egen professionell liga, har lettisk hockeykultur överlevt och stärkts mot alla odds.
Lettlands hockeyhistoria: En kamp för överlevnad och stolthet
Sett till befolkning är Lettland den minsta nationen i ishockey-VM. Men det säger inget om den lettiska passionen för sporten. Hockeyn i Lettland har överlevt krig, ockupationer, politiska konflikter och inbördeskrig – och det finns en seghet i den lettiska kulturen som inte ska underskattas.
Precis som andra länder i Nord- och Centraleuropa hade letterna tidigt en stark tradition av skridskoåkning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var bandy den dominerande vintersporten. Ishockeyn kom något senare till Lettland än till övriga Nordeuropa.
En historia präglad av ockupationer
Lettlands historia är en berättelse om yttre herravälde. Först kom tyska missionärer som grundade en självständig riddarorder. Därefter styrdes området av Polen, innan Sverige erövrade det som då kallades Livland (dagens Lettland och norra Estland). Efter Sveriges förlust i det stora nordiska kriget tog det ryska imperiet över.
När ishockeyn först introducerades i området var Lettland ännu inte en självständig nation. De första klubbarna växte fram under ryskt styre, och den första dokumenterade matchen spelades den 15 februari 1909. Huruvida det var "riktig" ishockey eller en blandform med bandyinslag är dock omdebatterat.
Först efter Första världskriget, 1918, utropades Lettland för första gången som en självständig republik.
Ishockeyns genombrott och mellan krigen
Det dröjde dock till 1930 innan ishockeyn fick ett ordentligt fäste. Bandyklubben Riga SSS bytte då sport efter påtryckningar från det socialdemokratiska partiet. Man kan säga att den socialistiska rörelsen i viss mån lade grunden för den organiserade ishockeyn i Lettland. Den första officiella hockeymatchen spelades samma år, den 15 februari 1930.
År 1931 blev Lettland medlem i IIHF (Internationella Ishockeyförbundet) och flera nya klubbar bildades. Dock lades de socialdemokratiska klubbarna ned samma år av den nya lettiska regimen, men en mer oberoende hockeyrörelse började växa fram genom mindre turneringar mellan klubbarna, och 1931 grundades den inhmeska ligan Latvian Hockey Higher League.
1932 debuterade det lettiska landslaget i Europamästerskapet, där man förlorade mot både Tjeckoslovakien (0–7) och Frankrike (0–1). Året därpå gjorde laget sin VM-debut – utan större framgång.
Under Sovjets styre
Den fria utvecklingen av hockeyn i Lettland blev kortlivad. Under andra världskriget delades Baltikum mellan Nazityskland och Sovjetunionen, och Lettland hamnade snart under sovjetiskt styre. De existerande klubbarna upplöstes och ersattes av sovjetstyrda alternativ. Bland dem fanns Dinamo Riga, som snabbt blev den ledande klubben.
När Tyskland ockuperade Baltikum 1941 fick flera av de gamla lettiska klubbarna tillfälligt återuppstå, men någon verklig självständighet fanns inte. Efter krigsslutet 1944 återtog Sovjet kontrollen, och hockeyn blev återigen hårt reglerad, vissa klubbar försvann och andra ersatter, och det skulle därför bara få finnas ett profesionellt hockeylag i Lettland. Det var viktigt för sovjet att Lettland skulle existera i den sovjetiska ishockeyn, men letterna skulle inte få tillräckliga resurser för att konkurrera mot de ryska klubbarna.
Trots detta lyckades Dinamo Riga etablera sig som ett topplag i Sovjets högsta liga under mer än ett decennium. 1948 utsågs dessutom den lettiske Harijs Mellups till Sovjets bästa målvakt. Men under 1950-talet tappade laget i styrka och föll ner till andraligan. Detta sammanföll med en period av politisk oro, där många letter tvingades fly landet.
Självständighetens återkomst – och ett nytt uppvaknande
Den 4 maj 1990 förklarade Lettland sig åter självständigt från Sovjetunionen. Det innebar slutet för det sovjetiska stödsystemet – både ekonomiskt och organisatoriskt. Den begränsade hockeyrörelsen stod plötsligt utan resurser, ligor och infrastruktur. Många lag försvann och isrinkar monterades ned eller förföll. Endast Riga Sports Palace fanns kvar som spelbar arena. Trots detta lyckades den lettiske hockeyrörelsen samla ny kraft. Nygamla hockeyföreningar återupprättades, liksom den inhemska hockeyligan om än i blygsam kontext, och bara sju år senare, i VM 1997, kom Lettland på sjunde plats – det bästa resultatet dittills.
De små framgångarna fortsatte inspirerade en återfödelse av hockeyn i landet. År 2006 fanns det 15 nya rinkar och två klubbar med professionella hockeyspelare.
Lettiska ligan, Dinamo Riga och KHL
När den ryska ligan KHL grundades 2008 gavs Lettland chansen att delta i en liga med större resurser och starkare konkurrens. Landet återupprättade sin klassiska klubb Dinamo Riga som gick med i KHL, och klubben samlade landets bästa spelare.Det blev en möjlighet för de bästa lettiska spelarna att tävla mot bättre motstånd och på så sätt vidareutvecklas.
Dessutom blev det en bättre ekonomisk förutsätning för de letter som spelade i Riga. Precis som under sovjettiden strömmade ryska pengar in och kortsiktigt en viktig tillgång för den lettiske toppishockeyn, men på sikt blev Lettland till viss del beroende av ryska pengar på nytt.
De letter som inte platsade i Dinamo Riga höll sig till den inhemska hockeyligan, som sedan 2017 heter Optibet Hockey League.
Utifrån Rysslands invasion av Ukraina 2022 bestämde sig dock Dinamo Riga att lämna KHL med omedelbar verkan. Det blev den första hockeyklubb att ta ställning mot Ryssland och dess regim i samband med kriget. Istället gick storklubben in i den lettiska ligan som samtidigt breddades med tre lag från Litauen.
Kort därefter, inför säsongen 2022-23, meddelade Dinamo Riga att de inte kommer fortsätta spela i Lettlands toppliga. Det har varit tyst från klubben sedan dess. Idag är Optibet Hockey League en hockeyliga på endast sju lag som sträcker över samtliga baltiska stater: Estland, Lettland och Litauen. Tre av dessa lag kommer från Riga.
Ett litet land med ett stort hjärta för hockey
Trots att Lettland är ett litet och relativt ungt land i hockeysammanhang, har de idag över 7 800 registrerade spelare på en befolkning strax under två miljoner invånare – en siffra som procentuellt är jämförbar med Schweiz. På bara 25 år har Lettland byggt upp sin ishockey från grunden och ses som en av de snabbaste växande hockeyrörelserna i Europa.
Kan Lettland bli en stormakt inom hockeyn? Troligen inte – med endast 23 hockeyrinkar i hela landet och brist på hockeyakademier är förutsättningarna begränsade. Men Lettland är ett land som brinner för sin ishockey och har potential att etablera sig som ett stabilt mittenlag i internationella turneringar, och ibland kan letterna överraska världen. Så sent som 2023 vann letterna brons i hockey-VM, vilket är deras största framgång någonsin i den internationella ishockeyn.
Lettlands väg till självständighet under 1900-talet har haft ett direkt och ofta begränsande inflytande på landets ishockey. Under Sovjettiden kontrollerades vilka klubbar som fick existera, och det fanns varken utrymme eller frihet att utveckla en självständig hockeyrörelse. Trots detta, och trots en historia utan en egen professionell liga, har lettisk hockeykultur överlevt och stärkts mot alla odds.
Lettlands hockeyhistoria: En kamp för överlevnad och stolthet
Sett till befolkning är Lettland den minsta nationen i ishockey-VM. Men det säger inget om den lettiska passionen för sporten. Hockeyn i Lettland har överlevt krig, ockupationer, politiska konflikter och inbördeskrig – och det finns en seghet i den lettiska kulturen som inte ska underskattas.
Precis som andra länder i Nord- och Centraleuropa hade letterna tidigt en stark tradition av skridskoåkning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var bandy den dominerande vintersporten. Ishockeyn kom något senare till Lettland än till övriga Nordeuropa.
En historia präglad av ockupationer
Lettlands historia är en berättelse om yttre herravälde. Först kom tyska missionärer som grundade en självständig riddarorder. Därefter styrdes området av Polen, innan Sverige erövrade det som då kallades Livland (dagens Lettland och norra Estland). Efter Sveriges förlust i det stora nordiska kriget tog det ryska imperiet över.
När ishockeyn först introducerades i området var Lettland ännu inte en självständig nation. De första klubbarna växte fram under ryskt styre, och den första dokumenterade matchen spelades den 15 februari 1909. Huruvida det var "riktig" ishockey eller en blandform med bandyinslag är dock omdebatterat.
Först efter Första världskriget, 1918, utropades Lettland för första gången som en självständig republik.
Ishockeyns genombrott och mellan krigen
Det dröjde dock till 1930 innan ishockeyn fick ett ordentligt fäste. Bandyklubben Riga SSS bytte då sport efter påtryckningar från det socialdemokratiska partiet. Man kan säga att den socialistiska rörelsen i viss mån lade grunden för den organiserade ishockeyn i Lettland. Den första officiella hockeymatchen spelades samma år, den 15 februari 1930.
År 1931 blev Lettland medlem i IIHF (Internationella Ishockeyförbundet) och flera nya klubbar bildades. Dock lades de socialdemokratiska klubbarna ned samma år av den nya lettiska regimen, men en mer oberoende hockeyrörelse började växa fram genom mindre turneringar mellan klubbarna, och 1931 grundades den inhmeska ligan Latvian Hockey Higher League.
1932 debuterade det lettiska landslaget i Europamästerskapet, där man förlorade mot både Tjeckoslovakien (0–7) och Frankrike (0–1). Året därpå gjorde laget sin VM-debut – utan större framgång.
Under Sovjets styre
Den fria utvecklingen av hockeyn i Lettland blev kortlivad. Under andra världskriget delades Baltikum mellan Nazityskland och Sovjetunionen, och Lettland hamnade snart under sovjetiskt styre. De existerande klubbarna upplöstes och ersattes av sovjetstyrda alternativ. Bland dem fanns Dinamo Riga, som snabbt blev den ledande klubben.
När Tyskland ockuperade Baltikum 1941 fick flera av de gamla lettiska klubbarna tillfälligt återuppstå, men någon verklig självständighet fanns inte. Efter krigsslutet 1944 återtog Sovjet kontrollen, och hockeyn blev återigen hårt reglerad, vissa klubbar försvann och andra ersatter, och det skulle därför bara få finnas ett profesionellt hockeylag i Lettland. Det var viktigt för sovjet att Lettland skulle existera i den sovjetiska ishockeyn, men letterna skulle inte få tillräckliga resurser för att konkurrera mot de ryska klubbarna.
Trots detta lyckades Dinamo Riga etablera sig som ett topplag i Sovjets högsta liga under mer än ett decennium. 1948 utsågs dessutom den lettiske Harijs Mellups till Sovjets bästa målvakt. Men under 1950-talet tappade laget i styrka och föll ner till andraligan. Detta sammanföll med en period av politisk oro, där många letter tvingades fly landet.
Självständighetens återkomst – och ett nytt uppvaknande
Den 4 maj 1990 förklarade Lettland sig åter självständigt från Sovjetunionen. Det innebar slutet för det sovjetiska stödsystemet – både ekonomiskt och organisatoriskt. Den begränsade hockeyrörelsen stod plötsligt utan resurser, ligor och infrastruktur. Många lag försvann och isrinkar monterades ned eller förföll. Endast Riga Sports Palace fanns kvar som spelbar arena. Trots detta lyckades den lettiske hockeyrörelsen samla ny kraft. Nygamla hockeyföreningar återupprättades, liksom den inhemska hockeyligan om än i blygsam kontext, och bara sju år senare, i VM 1997, kom Lettland på sjunde plats – det bästa resultatet dittills.
De små framgångarna fortsatte inspirerade en återfödelse av hockeyn i landet. År 2006 fanns det 15 nya rinkar och två klubbar med professionella hockeyspelare.
Lettiska ligan, Dinamo Riga och KHL
När den ryska ligan KHL grundades 2008 gavs Lettland chansen att delta i en liga med större resurser och starkare konkurrens. Landet återupprättade sin klassiska klubb Dinamo Riga som gick med i KHL, och klubben samlade landets bästa spelare.Det blev en möjlighet för de bästa lettiska spelarna att tävla mot bättre motstånd och på så sätt vidareutvecklas.
Dessutom blev det en bättre ekonomisk förutsätning för de letter som spelade i Riga. Precis som under sovjettiden strömmade ryska pengar in och kortsiktigt en viktig tillgång för den lettiske toppishockeyn, men på sikt blev Lettland till viss del beroende av ryska pengar på nytt.
De letter som inte platsade i Dinamo Riga höll sig till den inhemska hockeyligan, som sedan 2017 heter Optibet Hockey League.
Utifrån Rysslands invasion av Ukraina 2022 bestämde sig dock Dinamo Riga att lämna KHL med omedelbar verkan. Det blev den första hockeyklubb att ta ställning mot Ryssland och dess regim i samband med kriget. Istället gick storklubben in i den lettiska ligan som samtidigt breddades med tre lag från Litauen.
Kort därefter, inför säsongen 2022-23, meddelade Dinamo Riga att de inte kommer fortsätta spela i Lettlands toppliga. Det har varit tyst från klubben sedan dess. Idag är Optibet Hockey League en hockeyliga på endast sju lag som sträcker över samtliga baltiska stater: Estland, Lettland och Litauen. Tre av dessa lag kommer från Riga.
Ett litet land med ett stort hjärta för hockey
Trots att Lettland är ett litet och relativt ungt land i hockeysammanhang, har de idag över 7 800 registrerade spelare på en befolkning strax under två miljoner invånare – en siffra som procentuellt är jämförbar med Schweiz. På bara 25 år har Lettland byggt upp sin ishockey från grunden och ses som en av de snabbaste växande hockeyrörelserna i Europa.
Kan Lettland bli en stormakt inom hockeyn? Troligen inte – med endast 23 hockeyrinkar i hela landet och brist på hockeyakademier är förutsättningarna begränsade. Men Lettland är ett land som brinner för sin ishockey och har potential att etablera sig som ett stabilt mittenlag i internationella turneringar, och ibland kan letterna överraska världen. Så sent som 2023 vann letterna brons i hockey-VM, vilket är deras största framgång någonsin i den internationella ishockeyn.
