VM 2025
2025-05-10 00:31
Stabilt, stiligt, svenskt – en VM-start att bygga vidare på
VM är igång – och Sverige visade klasskillnad utan att behöva glänsa.
Viktor Alner
Det började som det brukar göra när Slovakien står på andra sidan. Full fart framåt, utan respekt och med en tydlig vilja att ställa till det för finare lag med större bokstäver på tröjan. Har man, som jag, en faiblesse för underdogs, så är det svårt att inte uppskatta slovakernas inställning. De kommer inte för att lära, bocka och tacka, de kommer för att ta plats.
Men Sverige, det här Sverige, har något. Det märks. Och det blev också en klasskillnad i matchen.
Jacob Markström fick kliva in direkt, tvingades svara när Slovakien dundrade in och provade honom – och de ville verkligen göra det med en pondus. Men sen kom just det där som skiljer ett bra lag från ett turneringsvinnande: Tre Kronor med all sin stjärnglans behöll lugnet, lärde sig hantera motståndet och höjde nivån ett snäpp med sitt egna spel.
Mikael Backlund knackade in 1–0. Det var starten. Efter det kom struktur. Rörelse. Ett passningsspel som, för att vara premiärmatchen, började sätta sig. Sverige tog över matchbilden.
Och sen gled tvåan in – Markus Johansson gjorde ett briljant förarbete och Leo Carlsson hittade nätet från en vinkel som inte ska gå. Minuten efter: 3–0. Larsson, Brodin, allt satt där det skulle. Ett statement-mål. VM hade börjat – och Sverige är hemmanationen. Welcome Slovakia!
Mittperioden blev lite som den ofta blir i en premiärmatch: svajig. Tempot sjönk en aning, intensiteten dippade, men det blågula spelet levde vidare. Leo Carlsson fortsatte som den hetare spelaren på isen. Rasmus Andersson, å sin sida, försökte valla in pucken på klassiskt NHL-vis. Det är kul när det finns självförtroende att experimentera!
Och så kom fyran. Lindholm, med NHL-toppskänsla, styrde smidigt in pucken efter att Erik Gustafsson avlossat. Allt såg ut att vara klart, eller det var klart, men Slovakien ville ändå flaxa till lite innan pausvilan. Rörigt? Ja. Farligt? Nja. Markström låg på rygg vid målgården men det löste sig.
Med 4–0 inför tredje var det mesta redan sagt. Slovakien hade kämpat, försökt, men nådde aldrig riktigt fram. Sverige däremot – utan att ens vara i toppform – gled in i perioden med kontroll och mycket rörelse. Det var premiär, ja. Men det var också skillnad i hockeykunnandet, vilket det ska vara mellan dessa två nationer. Sverige har inte förlorat en VM-match mot Slovakien sedan 2006.
Det blågula spelet fortsatte att rulla, utan att förta sig. Ingen rusning, inget hafs. Bara ett stabilt, tryggt spel där pucken gick dit den skulle, och spelarna rörde sig som om de visste att det här – det här fixar vi.
Raymond dundrade ett skott i ramen – en påminnelse om att det här laget har fler växlar. Och när Zibanejad sedan styrde in 5–0, ja då var det slutdiskuterat.
Sverige stängde matchen med värdighet. Inte genom att slå av på takten, utan genom att behålla balansen. Man jagade inte mål för att glänsa, man spelade klart. Det är också ett styrkebesked.
Till sist, Jacob Markström fick hålla nollan. Viktigt.
---
Sverige – Slovakien
Första perioden
1–0 (11:17) Mikael Backlund (Emil Heineman, Elias Lindholm)
2–0 (18:50) Leo Carlsson (Marcus Pettersson, Marcus Johansson)
3–0 (19:54) Jonas Brodin (Adam Larsson, Isac Lundeström)
Andra perioden
4–0 (08:46) Elias Lindholm (Erik Gustafsson, Mikael Backlund)
Tredje perioden
5–0 (17:33) Mika Zibanejad (Rasmus Andersson, Marcus Pettersson)
Men Sverige, det här Sverige, har något. Det märks. Och det blev också en klasskillnad i matchen.
Jacob Markström fick kliva in direkt, tvingades svara när Slovakien dundrade in och provade honom – och de ville verkligen göra det med en pondus. Men sen kom just det där som skiljer ett bra lag från ett turneringsvinnande: Tre Kronor med all sin stjärnglans behöll lugnet, lärde sig hantera motståndet och höjde nivån ett snäpp med sitt egna spel.
Mikael Backlund knackade in 1–0. Det var starten. Efter det kom struktur. Rörelse. Ett passningsspel som, för att vara premiärmatchen, började sätta sig. Sverige tog över matchbilden.
Och sen gled tvåan in – Markus Johansson gjorde ett briljant förarbete och Leo Carlsson hittade nätet från en vinkel som inte ska gå. Minuten efter: 3–0. Larsson, Brodin, allt satt där det skulle. Ett statement-mål. VM hade börjat – och Sverige är hemmanationen. Welcome Slovakia!
Mittperioden blev lite som den ofta blir i en premiärmatch: svajig. Tempot sjönk en aning, intensiteten dippade, men det blågula spelet levde vidare. Leo Carlsson fortsatte som den hetare spelaren på isen. Rasmus Andersson, å sin sida, försökte valla in pucken på klassiskt NHL-vis. Det är kul när det finns självförtroende att experimentera!
Och så kom fyran. Lindholm, med NHL-toppskänsla, styrde smidigt in pucken efter att Erik Gustafsson avlossat. Allt såg ut att vara klart, eller det var klart, men Slovakien ville ändå flaxa till lite innan pausvilan. Rörigt? Ja. Farligt? Nja. Markström låg på rygg vid målgården men det löste sig.
Med 4–0 inför tredje var det mesta redan sagt. Slovakien hade kämpat, försökt, men nådde aldrig riktigt fram. Sverige däremot – utan att ens vara i toppform – gled in i perioden med kontroll och mycket rörelse. Det var premiär, ja. Men det var också skillnad i hockeykunnandet, vilket det ska vara mellan dessa två nationer. Sverige har inte förlorat en VM-match mot Slovakien sedan 2006.
Det blågula spelet fortsatte att rulla, utan att förta sig. Ingen rusning, inget hafs. Bara ett stabilt, tryggt spel där pucken gick dit den skulle, och spelarna rörde sig som om de visste att det här – det här fixar vi.
Raymond dundrade ett skott i ramen – en påminnelse om att det här laget har fler växlar. Och när Zibanejad sedan styrde in 5–0, ja då var det slutdiskuterat.
Sverige stängde matchen med värdighet. Inte genom att slå av på takten, utan genom att behålla balansen. Man jagade inte mål för att glänsa, man spelade klart. Det är också ett styrkebesked.
Till sist, Jacob Markström fick hålla nollan. Viktigt.
---
Sverige – Slovakien
Första perioden
1–0 (11:17) Mikael Backlund (Emil Heineman, Elias Lindholm)
2–0 (18:50) Leo Carlsson (Marcus Pettersson, Marcus Johansson)
3–0 (19:54) Jonas Brodin (Adam Larsson, Isac Lundeström)
Andra perioden
4–0 (08:46) Elias Lindholm (Erik Gustafsson, Mikael Backlund)
Tredje perioden
5–0 (17:33) Mika Zibanejad (Rasmus Andersson, Marcus Pettersson)
